Syftet med denna socialpsykologiska uppsats är att söka förståelse för intervjupersonernas subjektiva upplevelse av Arbetslivet, samt hur de balanserar och förhåller sig till Arbetslivet i relation till privatlivet. Studien baseras på intervjuer med två personer, varje deltagare har intervjuats vid två tillfällen. För att försöka förstå intervjupersonernas subjektiva upplevelser har begreppet möjlighetsrum använts. Möjlighetsrummet förstås som ett utrymme mellan Arbetsliv och privatliv, som både kan expandera och kontrahera. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med utgångspunkt i Alfred Schütz (2002) resonemang om vetenskaplig tolkning av mänskliga handlingar.Studiens resultat bekräftar att individer har olika erfarenhetsförråd, vilka i sin tur fungerar som förkunskaper.

Studien genomförs på ett ledande bemanningsföretag i Sverige. Studiens syfte är att belysa hur en trepartsrelation (bemanningsföretag, konsult, kundföretag) i arbetet uppfattas av konsulterna, samt hur de uppfattar flexibiliteten i Arbetslivet. De två frågeställningarna som behandlas i studien är: 1) Hur uppfattar konsulterna relationen till Konsultation AB och Kund AB? 2) Hur uppfattar konsulterna flexibiliteten i sitt Arbetsliv? Konsulters flexibla arbetsmiljö problematiseras och synliggörs med Arbetslivssociologiska teorier och begrepp. Resultatet och resultatanalysen presenteras utifrån teman inom de teoretiska begreppen flexibilitet, lojalitet och stigma.

Titel: Global arbetsmarknad eller individuellt Arbetsliv. En undersökning av innehåll i läroböcker för samhällskunskap på gymnasiet. Författare: Per Peterson och Fredrik Lindell. Uppdragsgivare: Fackföreningen Unionen. Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och mass- Kommunikation, Göteborgs universitet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka fenomenet Facebook i relation till Arbetslivet och privatlivet. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där vi genomförde sex semistrukturerade intervjuer för att ta reda på om hur presentationen av ens profil, med andra ord statusuppdateringar, bilder och vänner, kan ha en påverkan på Arbetslivet men även privatlivet. Som analysredskap använder vi oss av Erving Goffmans dramaturgiska teori, Anthony Giddens struktureringsteori samt Michel Foucaults teori om övervakningssystemet i relation till makt. En kort sammanfattning av det resultat som framkommer i vår studie visar att Facebook från en början besöktes av våra informanter med syfte att komma i kontakt med vänner samt släkt, dock har nätverkstjänsten utvecklats till ett socialt fenomen och vidare blivit en del av informanternas vardag..

Som en följd av generationsväxlingen kommer chefspositioner i Arbetslivet att ersättas av yngre generationer. Med bakgrund av detta är syftet med denna studie att undersöka och skapa förståelse för unga chefers föreställningar om och förhållningssätt till arbete ochArbetsliv. Detta inom aspekter som arbetsförhållanden, krav, ung i chefsrollen samt förhållandet mellan Arbetsliv och privatliv. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju informanter. Urvalsmetoden var ett snöbollsurval.Studien visar att unga chefers arbetsförhållanden innebär stressiga arbetsdagar med många arbetsuppgifter.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors känslor och upplevelser samt de attityder som möter kvinnorna då en återgång till Arbetsliv blir aktuellt efter föräldraledighet. Frågeställningarna som besvaras är vilka känslor kvinnorna upplever samt vilka attityder som möter kvinnorna då återgång i Arbetsliv är ett faktum. Studien har ett fenomenologisk samt hermeneutiskt angreppssätt och fem kvinnor har intervjuats där deltagarna var mellan 25-39 år. Deltagarna har valts ut med kriteriet att de varit föräldralediga men återinträtt i arbete. Resultatet innehåller en beskrivning av att kvinnorna upplever en inre konflikt då den dagliga separationen från barnet blir vardag.

Syftet med denna studie är att beskriva planering och implementering av ett utvecklingsarbete för ett hållbart Arbetsliv i tre kommunala verksamheter i Västra Götalands län. Därutöver ska deltagarnas upplevelse av implementeringen utvärderas och det lärande som skett i samband med utbildningen. Till detta har vi tagit fram ett verktyg för att underlätta och möjliggöra arbetet med dialog och delaktighet i verksamheterna. För att implementera verktyget har vi genomfört en utbildning under två halvdagar per verksamhet med syfte att lyfta dialogen och delaktigheten och öka deltagarnas förståelse kring dessa begrepp.Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats som utgångspunkt för utförandet av vår studie och den forskningsmetod vi använt oss av är aktionsforskning. För att kunna analysera våra data och få fram ett resultat har vi kompletterat med en kvalitativ innehållsanalys.

Kvinnor har idag fortfarande huvudansvaret för hem ochfamilj. Många kvinnor upplever svårigheter med att hinnamed de olika rollerna inom Arbetsliv, familj och fritid. Alltförmånga upplevda krav kan leda till stress. Mycket forskningtyder dock på att kontroll kan minska upplevelsen av stress. Idenna kvalitativa studie har sju kvinnor med små barnintervjuats för att få en förståelse för hur de upplever sintotala arbetsbörda och om de upplever sin livssituation somstressande.

Sammanfattning:Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur slöjdlärare ser på den kreativa processen i slöjdämnet, den så kallade slöjdprocessen, vilken funktion den kan fylla och hur den kan lyftas fram i undervisningen. För att söka svar på dessa frågor har jag intervjuat fem verksamma slöjdlärare om deras syn på processen och vilka metoder de tillämpar i sin undervisning. En genomgång av litteratur i ämnet visar att elever har svårt att förstå vad som är syftet med slöjdundervisningen. Ämnet anses inte ha betydelse varken för framtida Arbetsliv eller fortsatta studier. Jag menar i den här studien att slöjdämnet, förvaltat på rätt sätt, kan ha stor relevans för både framtida studier, Arbetsliv och inte minst elevernas utvecklande av självkännedom.

SAMMANFATTNING Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka om temaveckan i Varberg eller det som ersatt PRAO ? verksamheten uppfyller mål och riktlinjer i Lpo 94, vad gäller elevernas kunskaper om Arbetsliv och dess samverkan med närsamhället i övrigt, samt vidare möjligheter till utbildning. I vår forskning har vi använt oss av en kvantitativ ansats och gjort en undersökning med 64 elever i årskurs 9 samt representanter för skolpersonal. Vi har även gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat förvaltningschefen på barn- och utbildningsnämnden i Varberg. Vårt resultat visar att temaveckan eller det som ersätter praon uppfyller mål och riktlinjer för elevernas Arbetslivskunskaper genom studiebesök, besök från näringslivet och genom besök på gymnasieskola. Majoriteten av eleverna upplever att temaveckan bidrar till ökade kunskaper om Arbetsliv och utbildning genom erfarenheter utanför skolan.

Föreliggande studie syftar till att undersöka upplevda effekter och konsekvenser av en livsstilutbildning ur ett deltagarperspektiv, ett anordnande perspektiv och ett organisatorisktperspektiv. Detta med anledning av ett ökat fokus från samhället på ett hållbart Arbetsliv. Resultatet baseras på både kvantitativa och kvalitativa metoder och utgår från två resultatinriktade utvärderingsmodeller och en aktörsfokuserad utvärderingsmodell. Datainsamling har skett i form av gruppintervjuer, enskilda intervjuer samt enkät. Mot bakgrund av livsstilsutbildningens uppsatta mål har analysen av kvalitativa data skett genom kategorisering, den kvantitativa delen har analyserats genom internetverktyget Google Docs.

Sammanfattning:Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur slöjdlärare ser på den kreativa processen i slöjdämnet, den så kallade slöjdprocessen, vilken funktion den kan fylla och hur den kan lyftas fram i undervisningen. För att söka svar på dessa frågor har jag intervjuat fem verksamma slöjdlärare om deras syn på processen och vilka metoder de tillämpar i sin undervisning. En genomgång av litteratur i ämnet visar att elever har svårt att förstå vad som är syftet med slöjdundervisningen. Ämnet anses inte ha betydelse varken för framtida Arbetsliv eller fortsatta studier. Jag menar i den här studien att slöjdämnet, förvaltat på rätt sätt, kan ha stor relevans för både framtida studier, Arbetsliv och inte minst elevernas utvecklande av självkännedom.

Uppsatsen handlar om normaliserande och meningsskapande praktiker bland statsanställda på olika myndigheter. Utifrån fem homosexuella tjänstemäns och tjänstekvinnors berättelser om sina Arbetsliv och karriärer undersöks hur normalitet skapas och upprätthålls, hur homosexuell subjektivitet formas och hur normativa maktordningar kan utmanas. I uppsatsen visar vi att sexualitet inte kan förstås isolerat från andra maktordningar utan måste ses som intimt förknippat medföreställningar om kön, klass, etnicitet, ålder och yrkesposition. Ju närmare en normativ position den homosexuelle befinner sig desto mindre utmanande blir den homosexuella identiteten. Framför allt är kopplingen mellan sexualitet och kön viktig.

En hel del tidigare forskning tyder på att ha en balans mellan Arbetsliv och privatliv är viktigt för att uppleva ett psykiskt välmående samt för att kunna prestera bra på arbetsplatsen. Då verkstadschefer på ett industriföretag genomgår ett stort förändringsarbete undersöktes hur fem manliga chefer upplevde sin balans mellan privatliv och Arbetsliv. Delsyften med studien var att undersöka hur chefens roll i privatlivet påverkade balansen, i vilken grad stöd hemifrån påverkade balansen samt vilka konsekvenser en balans eller konflikt skulle kunna få. Studien genomfördes kvalitativt, med en semistrukturerad intervjuguide, där samtliga respondenter var påverkade av förändringsarbetet. Resultatet visade att det fanns verkstadschefer som upplevde en konflikt mellan Arbetsliv och privatliv men även de som upplevde en balans.

Det nya samhällets Arbetsliv kännetecknas av krav på flexibilitet på organisationer och individer. Syftet med uppsatsen är att beskriva på vilka kriterier utöver formella meriter sökande får medlemskap i en arbetsorganisation. Utgångspunkten i teorin är en beskrivning av förändringen mot ett allt mer flexibelt Arbetsliv där individer så väl som organisationer ställs inför nya krav. Därefter beskrivs medlemskap i organisationer utifrån fyra kännetecken; tillhörighet, tillgång till resurser, utbytbarhet, samt utövande av kontroll. Empirin samlades in med kvalitativ metod genom intervjuer med arbetsgivarrepresentanter från fyra organisationer.