Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att kartlägga attityder på ledningsnivå till att använda fysisk aktivitet för de anställda som medel för att öka de ekonomiska vinsterna i företaget.Frågeställningar:? Hur ser attityderna till fysiskt aktiva medarbetare ut, utifrån ett ledningsperspektiv på företaget?? Hur ser företagsledningen på kopplingen mellan medarbetarnas fysiska status och företagets ekonomiska resultat?MetodInsamling av material till studien skedde genom intervjuer och utgår ifrån en kvalitativ undersökningsansats. Kontakt togs med en person på ledningsnivå på fem företag. Denna person kom sedan att representera respektive företags attityder. Intervjuer gjordes även med två ledande organisationer på den svenska arbetsmarknaden, en på arbetsgivarsidan respektive en på arbetstagarsidan som komplement till övriga intervjuer.ResultatDe attityder kring hälsoekonomi som framkom i denna studie var av varierande karaktär.

Sammanfattning Vi har med vårt examensarbete velat undersöka Arbetsmarknadsverket (AMV) och dess verksamhet. Vårt syfte var att närmare studera mål, styrning, organisation och enhetlighet. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi har intervjuat tjänstemän inom AMV. Vi har i vår kunskapsbakgrund velat ge en bild av AMV: s organisation och verksamhet. Detta har vi gjort för att öka förståelsen för vår studie om Arbetsmarknadsverket. Vi har även tagit fram och presenterat de teoretiska perspektiv som vi ansåg vara relevanta för vårt syfte och vår resultatanalys.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning på att utvärderingen av det specialpedagogiska arbetet/insatserna bedrivs huvudsakligen av skolans resursgrupp, som uttrycker att de i sitt arbete saknar instrument och metoder för utvärderingsarbetet. Ledningen har ingen aktiv roll i utvärderingsarbetet, utan intar istället en tolkande roll vid genomgången av framkomna resultat inför den slutliga dokumentationen. Samarbetet mellan den ordinarie undervisningen och de specialpedagogiska insatserna är rikligt förekommande och välfungerande, mycket beroende på specialpedagogernas närhet till klasserna och deras kunskap om klassrumssituationen..

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

Syftet med denna studie var att undersöka språket i en läromedelstext för att få en uppfattning om textens svårighetsgrad för vuxna andraspråksläsare på gymnasienivå. Hypotesen var att läromedelstexten saknade vissa språkliga drag som kan underlätta läsförståelsen för andraspråksläsare.Utgångspunkten var att göra en kvalitativ studie genom att beskriva texten utifrån vad som kännetecknar den och de aspekter som undersöktes var textbindning och röst. Men eftersom omfattningen av förekomsten av vissa språkliga drag undersöktes var metoden delvis kvantitativ. Den textbindning som undersöktes var referensbindning och konnektivbindning i form av kausalitet. Vad gäller aspekten röst undersöktes om texten präglades av aktivitet, d.v.s.

Introduktion: I denna studie undersöks 450 konsumenters acceptans för tre, på marknadenbefintliga rågbröd utan rågkärnor (Aktiv råg, Rågkusar, Rund & God) modifierade i två nivåer(1, 2) med olika mängd hela rågkärnor.Bakgrund: Råg och fullkorn har flera goda hälsoeffekter. I Sverige äter vi för lite fullkorn men den mängd som konsumeras är huvudsakligen i form av bröd. Ur ett folkhälsoperspektiv vore det intressant att undersöka svenskars acceptans för rågbröd med hela kärnor för att se om de accepterar ett hälsosammare bröd.Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen var att ta reda på konsumenters acceptans för olika rågbröd, och undersöka effekten på gillande vid tillsättning av hela rågkärnor, samt se om det fanns någon skillnad mellan kön eller olika åldersgrupper.Metod och material: De nio brödtyperna bakades av Fazer Bageri AB och konsumenttestet genomfördes i Uppsala. Bedömarna fick smaka på bröden och fylla i sin acceptans på en niogradig skala i en enkät där skalsteget 1 representerade lägsta nivån av gillande och 9 den högsta.Resultat: Signifikanta skillnader fanns i acceptans för Rågkusar som accepterades lägst av alla prover, samt för kön där Aktiv råg 2 accepterades högre av kvinnor. Äldre accepterade Rågkusar 1 och 2 i högre grad än den yngsta åldersgruppen.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

Flere undersøkelser har vist en generellt forverret helse blant ungdommer. Mange ungdommer slutter med idrett i 15-17 års alderen og studier har vist at mindre enn halvparten av ungdommer i den svenske grunn- og videregående skole var fysisk aktiv innen idrett og 15 % hverken aktiv innen idrett eller på annen måte. Det blir da viktig å skaffe seg kunnskaper om hvordan vi kan få igang flere barn og unge, også utenfor skolen. I barndomsårene er foreldrenes påvirkningskraft stor på flere områder, det hører da også med å undersøke hvilken rolle foreldrene spiller i ungdomsårene/tenårene. Hensikten med studien var å kartlegge ungdommer i 15-16 års alderens opplevelse av hvilken betydning ulike personer i deres omgivelser hadde for deres utøvelse av fysisk aktivitet og da spesielt hvilken rolle foreldrene spilte.

Under 2010-2011 genomfördes ett projektarbete hos företaget Bioservo för att undersöka huruvida ett tilltänkt hjälpmedel för droppfot var lämpligt. Droppfot är en relativt vanlig åkomma där den drabbade patienten helt eller delvis saknar förmåga att dorsalflektera, d.v.s. vinkla upp, en eller båda fötterna. Bioservo ville ha svar på vilka krav som ställs på ett sådant hjälpmedel, om det var möjligt att konstruera ett hjälpmedel utefter deras designlösningar samt om det fanns utrymme på marknaden för hjälpmedlet.Denna rapport avser att presentera resultaten av den bakgrundsstudie som genomfördes, den prototyp som byggdes och de resultat som erhölls.Det tilltänkta hjälpmedlet skulle ha aktiv styrning och använda Bioservos patenterade Soft Extra Muscle-system (SEM) som kraftöverföring. SEM-systemet består i tunna vajrar som leds utmed en befintlig kroppsdel och fungerar på samma sätt som kroppens egna senor.

Under hösten 2003 skrev jag tillsammans med en annan student vid Lunds universitet en C-uppsats om hur långtidsarbetslösa upplever sin situation. I denna uppsats nystar jag vidare på denna tråd för att undersöka några arbetslösas upplevelser av sina behov av stöd och hjälp som arbetssökande och sätta detta i relation till deras upplevelse av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder de möter och intentionerna bakom dessa åtgärder.För att närma mig en förståelse angående detta har jag utgått från arbets- och utvecklingscentra som idag arbetar för att slussa arbetslösa personer genom rådgivning och praktik till arbete.Då jag är intresserad av att lyfta fram arbetslösas beskrivningar och önskemål vad gäller arbetsmarknadsåtgärder har en kvalitativ studie utförts. Åtta djupintervjuer har genomförts, sex med arbetslösa personer inskrivna på arbets- och utvecklingscentra, resterande två med tjänstemän som arbetar med arbetsmarknadsfrågor. Utifrån utarbetat material har analysen delats upp i olika teman. Det teoretiska perspektiv som anlagts på denna studie är hämtat i Göran Ahrnes teori om vardagsverklighet och struktur, nätverksmodellen så som den beskrivits av Marianne Liedholm och Göran Lindberg, samt två processer presenterade av Bengt Furåker; dekommodifiering och rekommodifiering.Arbetet med att skapa program och förberedande insatser för individer som står utanför arbetsmarknaden är en process som hela tiden står under förändring.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

Syftet med föreliggande studie är att studera hur högläsning sker i fyra olika lässituationer i förskolan. Utifrån högläsningsaktiviteten vill vi sedan diskutera hur barnets språkliga utveckling kan möjliggöras respektive hindras genom deltagande i sådana praktiker. Den teoretiska utgångspunkten i vår studie är det sociokulturella perspektivet som innebär att lärandet är en social och kommunikativ process där språket är ett viktigt redskap för lärande. Inställningen är också att samspel och aktivitet utgör centrala aspekter för utvecklingen av barnets språk. Dessa begrepp löper därmed som en röd tråd genom uppsatsens alla delar.

Introduktion: En fysiskt aktiv livsstil är förenlig med många positiva hälsoeffekter hos både vuxna och ungdomar. Dessutom är upplevelsen av fysisk aktivitet i ungdomsåren en viktig parameter för en fortsatt fysiskt aktiv livsstil i vuxen ålder. Dock finns en stor grupp ungdomar som inte når rekommendationerna för fysisk aktivitet. Samtidigt anses ökad delaktighet, tillgänglighet och möjligheter till egna val vara viktiga aspekter för att ungdomar ska bli fysiskt aktiva.Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka idrotts- och motionsanläggningar som ungdomar vill att det satsas på.Metod: Studiens design är en tvärsnittsstudie, där underlaget består av en enkätundersökning innehållandes 2,404 skolungdomar. Enkätunderlaget införskaffades inom projektet ?Ung livsstil? i Stockholms stad.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.