Genom att betrakta skolan som arbetsplats vill vi undersöka hur skolan som organisation stödjer utbildningsverksamheten. Syftet med vår kvalitativa fallstudie är att utveckla kunskap om relationen mellan organisationsstruktur, organisationskultur och organisationsutveckling i skolan. Studien utgår från en generell undran över hur organisationsstrukturen bidrar till att forma pedagogernas förhållningssätt till och tankar kring organisationen och verksamhetens uppdrag. Fokus riktas mot Arbetslags- och avdelningsindelningen i det specifika fallet. Datainsamlingen har gjorts på en grundskola genom semistrukturerade intervjuer samt observationer.

This study titled School Model of Norrberga- a New Model of School. Some opinions that six pupils in the sixth grade have of their school is an explorative study. The purpose of this study is to some extent explain the ideas behind this quite spectacular model of school and the intentions of the City Council of Norrberga as they decided that all the schools that were to be renovated or built in the town of Norrberga had to follow a specific script.   As I first visited The Moonlight School I was puzzled. How do the teachers work it out? But, above all: Do the pupils work it out? What do they think about their school? When I was to write my final essay I wanted to try to sort this school out in more scientific terms. There is a nice, warm atmosphere at the school and the pupils make good results.

Förskolans läroplan reviderades år 2011. Ambitionen var att höja kvaliteten och tydliggöra yrkesrollerna i förskolan. I dagens förskola arbetar två yrkesgrupper, förskollärare och barnskötare. Yrkesgrupperna har organiserat sig i olika fackförbund; förskollärare i Lärarförbundet och barnskötare i Kommunal. För att förstå bakgrunden till revideringen har studiens syfte varit att nå kunskap om fackförbundens synsätt på förskolans verksamhet och dess personal.

Forming teacher teams is currently the standard way of organizing teachers in Swedish Compulsory Schools. This is the result of a process that started in the 1970s.Traditionally the culture of teaching has been one of isolation. Once the door to the classroom is shut, what happens behind the door is up to the teacher to decide. Over the past thirty years a lot of time has been dedicated to making fundamental changes in the way teachers interact with their colleagues. Today the idea of teachers forming teams is generally accepted but still the core of a Swedish teacher?s job is that of a lone worker.

Syfte: Syftet med min uppsats har varit att försöka upptäcka faktorer på en skola som möjliggjort godkändnivå för elever i behov av särskilt stöd. Är det möjligt att kombinera strävan att nå godkändnivå för alla med intentionerna i en skola för alla? Mitt andra syfte var att undersöka om en skola där alla når målen också lyckats med att bibehålla och öka elevers självkänsla. Utifrån detta har jag ställt följande frågor.? Vilka faktorer bidrar till måluppfyllelsen?? Vilka arbetssätt är synliga?? Vad har klasstorleken för betydelse?? Specialpedagogiskt synsätt - hur omsätts det i praktiken?? Finns det något speciellt arbetssätt som främjar måluppfyllelsen?? Vilken syn har skolan kring elever, lärande och kunskap?? Råder det en samsyn i skolan på eleverna?Teori:Undersökningen grundar sig på systemteorin.

Studien bygger på en livsberättelse berättad av en verksam förskollärare. Där förskolläraren berättar om sin uppväxt, utbildning, arbetssituation samt sin syn på sitt valda yrke, Arbetslaget samt beskrivningen av vad hon anser är en professionell förskollärares beteende.Förskollärarens styrdokument är Skollagen samt läroplan för förskolan (Lpfö 98). Där fastställs det att alla barn skall erbjudas kommunal förskoleverksamhet. Förskolläraren skall genom pedagogiska metoder ge barnen omvårdnad och fostran. Demokratiska värderingar skall vara grundläggande i förskoleverksamheten.

Den här studien handlar om barn som befinner sig i sorg. Begreppet sorg är stort och svårt att förstå. Syftet med studien är att undersöka vilken beredskap några pedagoger i förskolan känner att de har när det gäller att möta barn i barngruppen som befinner sig i sorg efter ett dödsfall i sin närhet. Vidare är ett syfte att skapa en bild av hur man som pedagog i förskolan kan bemöta barn i deras sorgearbete och vilka metoder som kan underlätta för dem. Till sist ska studien belysa vilket stöd pedagoger känner att de har för att hjälpa barn i sorg.

Syftet med denna studie är att skapa en bild av hur några förskollärare uppfattar barnlitteratur som socialsemiotisk resurs, det vill säga meningsskapande resurs, i förskolans verksamhet. Studiens centrala aspekter fokuserar på barnbokens inflytande på barns språkutveckling samt hur några förskollärare uppfattar att barnboken kan användas i barns språkutveckling. Frågeställningarna är: Hur uppfattar några förskollärarna barnboken som socialsemiotisk resurs i barns språkutveckling? Hur uppfattar några förskollärarna den gemensamma och individuella läsningen av barnboken som utvecklande för barns språk? Studien är kvalitativ och utgår från en induktiv samt kontextuell analys och ansats. Studiens teoretiska ramverk och analys utgår från den socialsemiotiska teorin, där fokus läggs på meningsskapande genom utvalda resurser i social interaktion.

Tiljander Caroline (2013). Några pedagogers tal om och försök att främja barns inflytande i förskolan. Om barns perspektiv, ansvar och gemenskap. Malmö: Lärande och samhälle, Malmö högskola Under de senaste åren har begreppet inflytande fått en mer framträdande plats i förskolans läroplan (Skolverket 1998). När den reviderade läroplanen kom 2010 hade begreppet fått ett eget avsnitt.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur yrkesverksamma utbildade fritidspedagoger såg på sin yrkesroll och sina arbetsuppgifter. Syftet var också att ta reda på varför de hade valt sitt yrke. För att söka svar på detta gjorde jag kvalitativa forskningsintervjuer med sju personer som var utbildade fri-tidspedagoger, eller som har arbetat inom fritidshem i över 15 års tid. Intervjuerna som tog mellan 15 och 40 minuter var utformade för att bland annat ge svar på vad en fritidspedagog är och gör och om det var någonting man ville ändra vad gäller sin yrkesroll. Frågorna skulle även ge svar på om diskus-sion kring yrkesrollen hade förts i Arbetslaget samt varför man hade valt yrket och om man var nöjd med sitt yrkesval.

Studien bygger på en enkätundersökning riktad till elever som mellan 2007 och 2011 av olika skäl flyttat till Sverige från andra länder och som var tolv år eller äldre då de kom hit. Den är genomförd i en medelstor svensk stad där relativt få invånare är födda i ett annat land. Avsikten är att beskriva hur vägen genom skolsystemet kan se ut för den aktuella elevgruppen. Resultatet ger bilden av en strategi för sent anlända elever som går ut på att först bygga en bas av kunskaper motsvarande den som alla elever i svensk grundskola måste ha för att kunna söka in på ett nationellt gymnasieprogram. De bärande delarna är förberedelseverksamheten, som alla nyanlända barn och ungdomar först kommer till, och språkintroduktionsprogrammet ? även det särskilt utformat för andraspråkselever ? samt övriga introduktionsprogram på gymnasiet.

Bakgrund: För de elever som identifierats som elever i behov av särskilt stöd har skolan en skyldighet att sätta in specialpedagogiska insatser. Åtgärdsprogram ska upprättas och utvärde-ras kontinuerligt för att säkerhetsställa arbetets kvalitet. Tidigare studier visar på att alla spe-cialpedagogiska insatser inte har en positiv effekt på elevens skolsituation utan kan verka stigmatiserande. Att elever som en gång identifierats att vara i behov av särskilt stöd fortsätter att vara det igenom hela sin skoltid är ett viktigt problem som skolan behöver hitta redskap för att motverka. Syfte: Studien avser att identifiera framgångsrika specialpedagogiska insatser som underlättar för elever i behov av särskilt stöd att lyckas i skolan.Teorianknytning: Studien hämtar inspiration ifrån det sociokulturella perspektivet, där män-niskan ses som en social och historisk varelse som lär och utvecklas i samspel med sin om-givning.

Sammanfattning                         ?Förändringsarbete av arbetsmetod utifrån ledarperspektiv?Datum:                                           27 maj 2014Niva?:                                               Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hpInstitution:                                   Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens HögskolaFörfattare:                                    Fredrick Posti 901205               Roza Otman 910525                 Titel:                                               ?Den Lyckade Förändringen - Förändring av arbetsmetod inom bank utifrån ett ledarperspektiv?Handledare:                                Angelina SundströmNyckelord:                                    Organisationsförändring, implementering av förändring, ledarskap, lyckat förändringsarbete. Frågeställning:                            Hur lyckades Sparbanken Rekarne med sitt förändringsarbete? Vilka bakomliggande faktorer var avgörande under förändringsarbetet?Syfte:                                              Uppsatsen syftar till att beskriva hur ledare inom bankverksamhet arbetar för att genomföra ett lyckat förändringsarbete.Metod:                                           Denna uppsats har studerat Sparbanken Rekarnes förändring av arbetsmetod på allexpeditionen. Undersökningen genomfördes av kvalitativ ansats för att skapa förståelse av ämnet.

Syfte: Syftet med studien är att påvisa avgörande förutsättningar i lärmiljön för att elever medautismspektrumtillstånd, AST, skall kunna utveckla sina matematiska förmågor. Den empiriska undersökningen avser att besvara syftet utifrån fem frågeställningar; vad en rik lärmiljö innebär; vilka förmågor anses svåra att utveckla; hur undervisningen organiseras så att förmågor kan utvecklas; hur miljö och undervisning anpassas och om personalens kompetens påverkar valet av arbetssätt. Teori: Studien tar sin utgångspunkt ur etnografisk inspirerad ansats där analysen och slutsatser dras utifrån insamlad data som anskaffat genom deltagande i verksamheterna. Materialet har kopplats till litteratur och teorier för att få svar på syftet och frågeställningar. Interaktionen och samspel mellan elever och mellan elever och lärare har tolkats ur ett sociokulturellt perspektiv.

Studien undersöker på sex olika skolor hur en SO- lärare upplever de befintliga möjligheterna för samarbete och kompetensutveckling inom SO- ämnena. Syftet med studien är att studera hur lärarna upplever att den nuvarande SO- undervisningen förbättras av samarbete och kompetensutveckling. SO- undervisningen är central i undersökningen eftersom det är den som planering av kompetensutveckling och samverkan bör utgå ifrån. För att studera detta intervjuades sju lärare, en från vardera av en mindre kommuns mellanstadieskolor samt högstadieskola. Studiens analys gjorde med stöd från teori på området; SO- didaktik, kompetensutveckling och samarbete.