Massmedia har under en lång tid haft ett stort inflytande i processen att informera allmänheten i olika hälsorelaterade frågor. Dess förmedling av hälsoinformation har i det senmoderna samhället dessutom visat sig öka kraftigt i takt med en kommersiell utveckling. Syftet med studien var att belysa unga vuxnas upplevelser av massmedia som hälsoinformatör. För att besvara syftet användes en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer tillämpades som metod vid datainsamling. Urvalet utgjordes av åtta informanter vilka var mellan 19 och 26 år gamla.

Kommunikation är avgörande för att uppnå en god livskvalitet och grundläggande för att kunna förstå andra och göra oss själva förstådda. Grunden för en tillfredsställande kommunikation är att det finns ett samspel mellan de parter som ingår, vilket förutsätter att det sker ett ömsesidigt utbyte mellan samtalsparterna. De funktionsnedsättningar som cerebral pares ofta leder till kan medföra svårigheter för individen att göra sig förstådd. Det saknas idag svenska studier gällande interaktionen hos små barn med grav cerebral pares (CP). Denna studies syfte är att bidra till en ökad kunskap om hur interaktionen ser ut hos yngre barn (1,5-5 år) med grav CP (GMFCS IV-V) och deras närmaste omgivning.

Pneumokockinfektioner finns av både allvarligare och mer harmlösa slag och kan drabba människan i olika åldrar. Meningit, sepsis, pneumoni, sinuit och otit är infektioner som vanligen orsakas av bakterien Streptococcus pneumoniae för vilken drygt 90 olika serotyper finns beskrivna. Mest utsatta för dessa infektioner är barn under två år, äldre personer över 65 år samt personer med nedsatt immunförsvar och vissa kroniska sjukdomar. År 2001 godkändes ett heptavalent konjugerat pneumokockvaccin, avsett för yngre barn, innehållande serotyperna 4, 6B, 9V, 14, 18C, 19F och 23F. Varje serotyp är konjugerad till ett bärarprotein som bidrar till antikroppsbildningen hos barn yngre än två år.Målet med denna litteraturstudie har varit att undersöka om vaccinering av barn yngre än två år med det heptavalenta konjugerade pneumokockvaccinet kan förebygga öroninflammation.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors kunskap och attityder gentemot patienter som lever med HIV eller AIDS samt beskriva eventuella skillnader i kunskap och attityder mellan yngre och äldre sjuksköterskor. Metod: Föreliggande empiriska studie hade en kvantitativ ansats med en beskrivande jämförande design. Urvalsmetoden var ett bekvämlighetsurval där totalt 63 sjuksköterskor deltog och enkäter skickades ut till nio avdelningar på tre olika sjukhus. Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna hade god kunskap om HIV och AIDS, positiva attityder samt en vilja att vårda denna patientgrupp. En del av sjuksköterskorna uttryckte dock en rädsla för att smittas av HIV, ett behov av mer utbildning och negativa attityder gentemot vissa specifika grupper med sjukdomen.

Ungdomsarbetslöshet är idag ett omfattande samhällsproblem och ett vanligt förekommande debattämne i media. Studiens fokus ligger på hur livsvillkoren för fyra unga vuxna i åldrarna 24-26 år ser ut i relation till deras arbetslöshet, eller blivande arbetslöshet, med utgångspunkt i deras specifika livssituationer. Den teoretiska inramning som använts i studien är baserad på socialt kapital, symboliskt kapital, kulturellt kapital, habitus, livsstilar samt livsplaner. Kvalitativa intervjuer med de fyra unga vuxna, vilka samtliga har någon form av erfarenhet av arbetslöshet, utgör studiens utgångspunkt. I analysen läggs fokus på hur de påverkas av samt hanterar sin livssituation i förhållande till arbetslösheten.

Bokomslaget är ofta läsarens första möte med en bok och det är därför viktigt att bokomslaget tilltalar och sänder ut rätt signaler till konsumenten. Målgruppen unga vuxna, individer mellan 16 och 27 år, är enligt bokbranschen en grupp som är svår att nå. Svårigheten kan ligga i att det finns en viss okunskap i vad unga vuxna tilltalas av på bokomslag. Det är även en bred målgrupp med många olika sorters individer.Målet med denna studie är att ge en bild av vad målgruppen unga vuxna tilltalas av i ett bokomslag. Vi ville ta reda på hur viktigt bokomslaget är för val av bok, samt hur målgruppen ser på omslagets specifika designfaktorer färg, typografi, illustration, fotografi och efterbehandling.

Den här uppsatsen undersöker avkodning hos vuxna läsinlärare med somaliska som modersmål. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen har varit forskning om barns läsutveckling beroende på att forskning om vuxnas läsinlärning fortfarande är begränsad. Uppsatsens hypotes är att vuxna med somaliska som modersmål som lär sig läsa svenska följer liknande stegring i svårighetsnivåer när det gäller avkodning som barn som lär sig läsa svenska. Avkodning har undersökts med hjälp av ett avkodningstest innehållande sex ordgrupper med tio ord i varje grupp. Orden är grupperade utifrån deras stavelsestruktur.

Syftet med denna uppsats är att ge en ökad förståelse för hur dagens unga medarbetare skall ledas i det dagliga arbetet och vad som motiverar dem att arbeta. I uppsatsen kommer ämnet Generation Y diskuteras och huruvida det går att tala om den gruppen människor som en kategori eller inte. Generation Y är en populär benämning på de unga vuxna som är födda mellan åren 1984-1994.Under avsnittet tidigare forskning och teoretiska perspektiv kommer Generation Y presenteras närmare med de egenskaper som anses vara typiska för de som tillhör den. Tre ledarskapsteorier presenteras för att ge en ökad förståelse för de begrepp som används i studien. Även en kortare beskrivning av den svenska arbetsmarknaden kommer att presenteras.Uppsatsen är en explorativ studie med en kvalitativ metod.

Unga vuxna som överlevt barncancer i centrala nervsystemet (CNS) löper ökad risk för negativa neuropsykologiska, fysiska och psykologiska sena effekter. Låg självkänsla är en riskfaktor för psykisk ohälsa men tidigare forskning om hur barncancer i CNS och dess behandling påverkar självkänsla är begränsad. Med självrapporteringsformuäret Self Esteem Questionnaire (SEQ-42) undersöktes självkänsla hos en populationsbaserad rikstäckande kohort med 528 unga vuxna överlevare jämfört med 995 personer i en stratifierad kontrollgrupp. Patientgruppen hade signifikant lägre självkänsla än kontroller i fem av sex dimensioner i SEQ-42 (p <0,0001). Bland patienterna var den sammanfattande globala självkänslan positiv (skalvärde > 2,5) hos en majoritet, 78,2%, men risken för negativ självkänsla var i flera dimensioner dubbelt så stor för patientgruppen jämfört med kontrollgruppen.

Lek är en erkänt viktig del i barns utveckling men det nämns sällan vad för betydelse den har för vuxna. I detta arbete har jag utgått från att lek är något att ta tillvara på och uppmuntra i livet. Jag har också utgått från att leken inte alla gånger kommer av sig självt utan att den kan behöva uppmuntras. Jag försöker i det här arbetet få ett grepp om vad lek har för betydelse i vuxenlivet samt vad det finns för positiva aspekter med leken. Jag har undersökt hur vi idag ser på lek bland vuxna och vad det finns för olika ansatsningar till att få in mer lek i vuxenvärlden. Genom teoribildning och två platsstudier har jag analyserat vad det finns för olika aspekter som bör tas hänsyn till vid planerandet av en lekfullmiljö riktad till vuxna, exempelvis särskilda inslag eller element som uppmuntrar till lek. Det finns idag flera forskare och organisationer som förespråkar och jobbar för att människor ska inse värdet av lek. Dels genom att upplysa om värdet men också med att uppmuntra människor genom olika initiativ till att leka mer.

Syftet med denna uppsats är att studera dilemmat mellan å ena sidan yngre demenssjuka personers självbestämmande och å andra sidan omsorgspersonalens professionella makt. Våra frågeställningar i uppsatsen utgörs av: den professionella makten, omsorgstagaren självbestämmande samt omsorgstagaren självbestämmande i relation till omsorgspersonalens makt. Den struktur som utgör analysen bygger på teman, dessa är: yrkesrollen, självbestämmande samt hantering av svåra situationer. Det empiriska materialet i uppsatsen utgörs av en kvalitativ metod bestående av en gruppintervju med en personalgrupp på ett boende för yngre demenssjuka personer samt av litteraturstudier, detta för att illustrera teori med empiriska exempel i vår analys. I analysen av det empiriska materialet används en heremenuetisk tolkningsansats.

Bakgrund: Att drabbas av cancer som ung vuxen innebär ett avbrott i livsprocessen och det kan upplevas som en katastrofal förändring. När en människa upplever att helheten hotas uppstår ett lidande, unga vuxna som drabbas av allvarlig sjukdom kan uppleva traumatisk kris. Det är viktigt att i ett tidigt stadium fånga upp och stötta unga vuxna med en cancerdiagnos eftersom lidandet kan lindras under sjukdomsprocessen. Individer som får social och professionellt stöd orkar engagera sig i återhämtningsprocessen och kan uppnå bättre livskvalité. Syfte: Studiens syfte var att belysa unga vuxnas behov av stöd under behandling av cancersjukdom.

Syftet med denna C-uppsats var att ta reda på hur högskolestuderande upplever sin situation och vilka tankar de har om frågor som rör framtiden. För att ta reda på detta genomförde vi en enkätundersökning på K3, Konst, kultur och kommunikation, Malmö högskola under våren 2006. Vi valde ut en specifik åldersgrupp, mellan 19 och 29 år, som representerar vår målgrupp unga vuxna, som läser på högskola. De frågor vi ville ha svar på var: Hur ser unga vuxna, som studerar på högskola, på sin framtid? Hur upplever de sitt hälsotillstånd? Vilka tankar har de när det gäller utbildning och arbete? Vilken inställning har de till familjebildning och relationer? Vi utformade en enkät som främst bestod av frågor som gav svar på ovanstående, samt gav oss en bra bild över respondenternas bakgrund.

Sexuella övergrepp på barn är något som på senare år mer och mer har uppmärksammats. Syftet med studien var att utifrån fyra biografier beskriva vuxna individers upplevelser och känslor av att under uppväxten blivit utsatta för sexuella övergrepp samt beskriva hur deupplever att det har inverkat på deras liv som vuxna. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studiens resultat visade att sexuella övergrepp skapade ett oerhört livslidande hos de utsatta, de blev ?aldrig av? med minnena och händelserna.

Äldre är en samhällsgrupp med låg status. Kvantitativa studier visar att äldre är underrepresenterade i massmedia trots att de utgör omkring 17 procent av befolkningen. De uppmärksammas först när de gått in i den senare delen av åldrandet, då beroende och förfall är ett faktum. En alltför enahanda och negativ rapportering av äldre riskerar att framställa dem främst som ett samhällsproblem, något som kan leda till avståndstagande och diskriminering. Forskare menar att ökad förståelse för åldrandeprocessen kräver kunskaper om hela denna process.