Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare som arbetar inom Ekonomiskt bistÄnd/försörjningsstöd upplever sin yrkesstatus och vilka karriÀrmöjligheter de ser inom enheten. Fem socialsekreterare berÀttade i kvalitativa halvstrukturerade intervjuer om hur de upplever yrkesstatusen inom och utanför den egna organisationen, samt karriÀrmöjligheter inom enheten. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för studien var:- Hur upplever socialsekreterarna att yrkesstatusen pÄ Ekonomiskt bistÄnd uppfattas inom den egna organisationen?- Hur upplever socialsekreterarna att yrkesstatusen pÄ Ekonomiskt bistÄnd uppfattas av samarbetspartners?- Vilka karriÀrmöjligheter ser socialsekreterarna inom Ekonomiskt bistÄnd? Analysen utgick frÄn tidigare forskning inom omrÄdet samt frÄn tvÄ teoretiska perspektiv; Jane E. Dutton, Janet M.

Kompetensutveckling under arbetsplatsförlagd utbildning inom sluten somatisk vÄrd för omvÄrdnadsstuderande pÄ vuxenutbildning.Sammanfattning: Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) har en central plats pÄ omvÄrdnadsutbildning för vuxenstuderande. Det Àr dÀrför av vikt att APU:n gynnar de studerandes möjligheter till kompetensutveckling. VÄrt syfte Àr att undersöka hur vuxenstuderande inom omvÄrdnadsutbildning upplever förutsÀttningar för sin kompetensutveckling under APU inom sluten somatisk vÄrd. För att kunna besvara syftet har en abduktiv kvalitativ metod utifrÄn det sociokulturella perspektivet anvÀnts och semistrukturerade intervjuer genomförts. Det empiriska materialet bygger pÄ intervjuer före och efter APU:n med Ätta omvÄrdnadsstuderande.

Bakgrund och problem: Digitaliseringen har haft en stor effekt p? samh?llet och arbetsmarknaden. I takt med att digitaliseringen utvecklas f?rv?ntas arbetsuppgifter f?r?ndras eller tas ?ver helt. En bransch d?r ekonomistyrning och controllerns roll ?r viktig f?r f?retagen ?r just i detaljhandeln.

Syftet med denna rapport Àr att fler poliser ska fÄ en inblick i det svenska polisrytteriet och dess arbetsuppgifter. Vi vill ocksÄ synliggöra, en för de flesta ganska anonym verksamhet inom polisorganisationen. I rapporten har vi behandlat deras arbetsuppgifter och Àven kommit med egna Äsikter angÄende en tidsenlig utveckling. För att göra arbetet mer lÀttförstÄligt för dem som inte tidigare har kunskaper om hÀstar och ridning, har vi Àven beskrivit lite om den utbildning och trÀning som krÀvs för bÄde ryttare och hÀst för att kunna arbeta som ett vÀl fungerande ekipage inom polisrytteriet. NÀr det gÀller tillvÀgagÄngssÀttet i denna rapport sÄ har vi kontaktat de tre olika rytterierna i Sverige för att fÄ skriftlig information frÄn dessa.

Studiens syfte var att synliggöra vilka uppfattningar nÄgra inom grundskolan verksamma lÀrare och skolledare tillmÀter fysisk aktivitet för elevers lÀrande.Studien tar sin grund frÄn fenomenografin och utgörs av data insamlade frÄn sju intervjupersoner valda utefter kriterieurval. Dessa intervjuer Àr samtalsintervjuer med en kvalitativ ansats.Resultatet visar att intervjupersonernas uppfattningar spretar lika mycket som forskningsfÀltet inom omrÄdet vi undersökt. Den framtrÀdande stÄndpunkten ter sig vara att fysisk aktivitet Ätminstone inte Àr skadligt för lÀrande och/eller elevernas skolprestationer, och att fysisk aktivitet kan ha positiva effekter pÄ exempelvis minne och sjÀlvförtroende, men med mer oklara kopplingar till lÀrande och Àmnesrelaterade prestationer..

I tidningar kan vi lÀsa nÀstan dagligen att antalet sjukskrivningar har blivit ett allvarligt problem i samhÀllet. SjukfrÄnvaron inom poliskÄren har ocksÄ ökat markant de senaste Ären. Inom polisen har det tills idag inte funnits nÄgra direkta förslag för hur man ska lösa detta problem, motivera till fysisk aktivitet. Polisen behöver finna alternativa medel för att minska sjukfrÄnvaron. Rikspolisstyrelsen skrev i oktober 2004 en överenskommelse med Svenska polisidrottsförbundet som innebÀr att förbundet aktivt skall medverka i satsningar för ökad motion i Polisen och dessutom ge stöd vid genomförande av de konditionstest för anstÀllda i Polisen.

Det finns en samstÀmmig uppfattning inom forskningen att barn till psykiskt sjuka förÀldrar Àr en riskgrupp och att dessa barn i större utstrÀckning Àn andra kan utveckla sociala och psykiska problem under uppvÀxten eller i vuxen Älder. DÄ vuxenpsykiatrin Àr de som möter förÀldrarna till dessa barn har vi intresserat oss för professionella inom vuxenpsykiatrin för att försöka fÄnga deras tankar kring dessa barns situation och behov.Detta Àr en kvalitativ uppsats med syfte att undersöka hur personal inom vuxenpsykiatrin ser pÄ barn, barns behov och förÀldrars förmÄga nÀr förÀldrar lider av psykisk sjukdom. Vi har genomfört en fokusgruppsintervju med en grupp professionella pÄ en öppenvÄrdsmottagning. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: Hur ser professionella inom vuxenpsykiatrin pÄ behoven hos barn dÄ förÀldrar lider av psykisk sjukdom? Hur resonerar professionella inom vuxenpsykiatrin kring förÀldraförmÄgan dÄ förÀldrar lider av psykisk sjukdom? Hur ser professionella inom vuxenpsykiatrin pÄ barnperspektivet och hur pÄverkar det deras arbete? Vad anser professionella inom vuxenpsykiatrin att man kan eller bör göra för att möta behoven hos barnen?VÄrt resultat visar att deltagarna i vÄr fokusgruppsintervju gjorde skillnad pÄ barns behov utifrÄn deras Älder och att de ansÄg att olika diagnoser hos förÀldrar skapar olika förutsÀttningar för förÀldraförmÄgan.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom akutsjukv?rd st?lls frekvent inf?r m?ten med patienter som genomlidit trauma. Detta s?tter sjuksk?terskorna i risk f?r att drabbas av empatitr?tthet. Empatitr?tthet ?r ett vanligt f?rekommande problem inom just akutsjukv?rd.

Resultat frÄn tidigare studier visade att lÄngtidsskador inom idrott har en stor inverkan pÄ det psykiska vÀlbefinnandet och fann ett behov av mer forskning kring de psykosociala aspekterna vid skador i idrott. Studiens syfte var att studera emotionella omstÀllningar vid elithandbollsspelares lÄngtidsskador och dess samspel med emotioner, sjÀlvbild och socialt stöd. Deltagare var 7 kvinnor och 3 mÀn inom nordisk elithandboll. Intervjuer utfördes, transkriberades och tematiserades med avseende pÄ mening utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv. I resultatet redovisades 33 centrala emotioner som t.ex.

En virtuell organisation (VO) Àr resultatet av den snabba och mÄlmedvetna utvecklingen, dÀr exempelvis tvÄ företag kan agera som separata enheter, men arbeta tillsammans som ett företag och pÄ sÄ sÀtt blir ett virtuellt lag. Lagsamarbetet bestÄr av en grupp mÀnniskor med spetskompetens. Detta arbetssÀtt har lett till att flera företag inom en VO kan ha tillgÄng till samma information, oavsett var arbetsplatsen Àr geografiskt lokaliserad.Undersökningen i rapporten genomfördes i intervjuform. Sex företag medverkade. Arbetet syftade till att klargöra vilka faktorer som företagen ansÄg vara viktiga, dÄ virtuella lag skapas inom en VO.

Affa?rsnytta a?r ett ma?ngtydigt och sva?rdefinierat begrepp, men det a?r na?got som alla verksamheter vill uppna?. Uppsatsen avgra?nsar sig till sa?rskilda kvalitativa egenskaper som definieras av ISO/IEC FDIS 25010:2010 under kapitlet "Quality in use". Uppsatsen ga?r ut pa? att utva?rdera de kvalitativa egenskaperna och om SOA (Service Oriented Architecture) bidrar till dessa samt inom vilken aspekt av affa?rsnytta. Fo?r att svara pa? fra?gan var det relevant att utva?rdera begreppen Affa?rsnytta och Kvalitativ nytta samt definiera SOA. Resultatet fick vi genom kvalitativa intervjuer fra?n fyra respondenter som har deltagit i ett lyckat SOA projekt och har goda kunskaper inom SOA och dess koppling till affa?rsnytta inom olika aspekter. Utifra?n litteraturen och resultatet ser vi indikationer pa? att SOA bidrar till de utvalda kvalitativa egenskaperna.

Syftet med detta examensarbete Àr att utreda/undersöka om det Àr möjligt att lagra och presentera medarbetares kompetens inom ett kunskapsintensivt företag. Initiativtagare till examensarbetet Àr konsultbolaget Nethouse Sverige AB.Allteftersom Nethouses medarbetarantal vÀxer, blir det svÄrare att pÄ ett bra sÀtt strukturera och sammanstÀlla kompetensen och kapaciteten som finns inom företaget. Det blir ocksÄ svÄrare att hÄlla koll pÄ inom vilka omrÄden enskilda medarbetare utvecklas.         SvÄrt att sammanfatta kompetensen inom (medarbetare) och utanför (arbetssökande) Nethouse.Uppdatering av konsultprofilen (Word-dokumentet) glöms lÀtt bort.SvÄrt att söka efter medarbetare/arbetssökande med vissa kompetenser.För att pÄ bÀsta sÀtt lösa problemen har en förstudie inom kravhantering genomförts. Förstudien resulterade i ett antal kravinsamlingsmetoder som sedan anvÀndes för att pÄ bÀsta sÀtt extrahera de krav som fanns pÄ ett kompetenssystem.Kraven uppfylldes genom att implementera en webbapplikation dÀr varje medarbetare pÄ Nethouse ges möjligheten att skapa en egen profil.

Syftet med denna studie Àr att ge en förklaring för hur en koncern anvÀnder budget för styrning och uppföljning samt varför arbetet sker pÄ detta sÀtt och vilka motiv som finns för detta arbete. Studien ska ge förstÄelse för hur detta sker pÄ olika nivÄer inom en koncern. Studien har utgÄtt frÄn tvÄ forskningsfrÄgor:Hur anvÀnder en koncern budget för styrning och uppföljning utifrÄn de tre nivÄerna: koncernledningsnivÄ, dotterbolagsnivÄ och avdelningsnivÄ?Hur skiljer sig budgetarbetet mellan de olika nivÄerna? Varför finns dessa skillnader? Studien har en hermeneutisk utgÄngspunkt. Till en början har studien ett deduktivt synsÀtt för att sedan anvÀnda ett induktivt synsÀtt nÀr teoriavsnittet kompletteras efter empiriinsamling. Studien har anvÀnt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för insamling av empiri. Resultatet i studien visar att syftet med budget Àr samma pÄ alla nivÄer inom koncernen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns skillnader inom bistÄndsbedömningen i Stockholm stad nÀr det gÀller promenader. De centrala begreppen som anvÀnds Àr promenader, ansvar, helhetssyn, och behov. I bakgrunden beskrivs bistÄndsbedömningens historia, hur myndighetsutövningen gÄr tillvÀga teoretiskt och ute pÄ fÀltet. Det Àr bistÄndbedömning av promenader som denna uppsats kommer att fokusera sig pÄ. Metod delen bestÄr av en vinjettstudie som har skickats via e- mail och brev till sjutton stadsdelar inom Stockholm stad.

Simuleringen av vÀtskor Àr idag en viktig del inom bÄde film-, spel- och reklamindustrin. Detta krÀver dock mycket av hÄrdvaran vilket saktar ner processen att rendera markant. I detta projekt forskades det inom optimering av renderingstekniker för att göra det lÀttare att rendera fram kvalitativa resultat nÀr man anvÀnder sig av fluids i program för 3D-grafik. Arbetet innehÄller en undersökning dÀr testpersoner bedömt ett antal renderingar samt de optimerade instÀllningar som anvÀnds till rendering.