Uppsatsen syftar till att visa hur normer kring kön och sexualitet upphävs och utmanas under lajv (levande rollspel). Materialet som används är fältanteckningar från en deltagande observation under ett lajv och fem intervjuer med lajvare. Resultatet visar att heteronormativiteten och den heterosexuella matrisen bryts under lajv, det vill säga det finns en queer dimension under lajv. Denna brytning är möjlig eftersom lajv blir ett liminalt tillstånd genom leken och därmed inverteras samhällets normer. Under lajv kan deltagarna spela med sin könsidentitet och sin sexuella identitet vilket tydligt visar att dessa identiteter inte är några fasta kategorier utan föränderliga och flytande.

Fula ord kan definieras på flera olika sätt. I vårt arbete syftar vi till svordomar, könsord och kraftuttryck. Syftet med vår studie är att undersöka hur språknormer påverkar lärare och elevers användande av fula ord i skolan. Studien är genomförd på ett antal skolor i södra Sverige. Genom enkätundersökning och intervjuer med lärare, fritidspedagoger och elever har vi fått fram ett resultat som visar hur språknormer är knutet till identitet, att normerna är svåra att förhålla sig till, samt att de normer som förekommer i skolan är gamla normer som existerat i flera generationer.

I denna uppsats undersöker vi olika elevers uppfattningar kring implementeringen av värdegrund och normer i den svenska gymnasieskolan. Vi definierar läraren som en förvaltningstjänsteman och tar upp implementeringsproblematik som kan tänkas uppkomma inom skolan, i synnerhet de problem som uppkommer genom lärarens ställning som närbyråkrat.Vi har valt att göra en kvantitativ fallstudie där vi låtit elever svara på enkäter som vi sedan sammanställt i form av deskriptiv statistik. Vi har även gjort en litteraturstudie kring lärarens roll som förvaltningstjänsteman.Vår undersökning visade att endast drygt hälften av eleverna var medvetna om den värdegrund och de normer som skolan skall implementera. Vi menar att detta kan bero på att läraren har stor handlingsfrihet i kombination med oprecis och motsägelsefull målstyrning. Dessa faktorer skulle kunna leda till att värdegrund och normer inte prioriteras i undervisningen utan att läraren frångår sitt uppdrag..

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka normer kring hälsa och ohälsa som förmedlas i tidningsartiklar under året 2012 och sedan koppla dem till ett maktperspektiv utifrån Foucaults tankar om governmentality. Avsikten är att se hur normer och makt samspelar samt att undersöka hur man kan förstå ?hälsohets? utifrån ett maktperspektiv. Detta undersöker vi med hjälp av diskursanalys. Resultaten visar att det finns ett flertal starka normer som verkar.

Den här uppsatsen tar avstamp i en personlig erfarenhet av när representationen på sociala medierorsakat konsekvenser i den fysiska världen. Uppsatsen undersöker, genom en autoetnografiskmetod, processer för normerande tillhörighet inom speciella diskurser. I texten användsmusikgenren Black Metal som exempel för att visa hur normer styr och kontrollerar socialthandlingsutrymme för kvinnor. Begrepp som används för att beskriva dessa processer kommer frånErving Goffman och har kallats för det dramaturgiska perspektivet. Begreppen används vidare iarbetet som verktyg i det gestaltande arbetet där normer för subjektspositioner undersöks iiscensatta fotografier..

I denna kvalitativa uppsats har jag fokus på kvinnors sexualitet och hur samhällets normer påverkar och begränsar kvinnor i utövandet av deras sexualitet. Data kommer från Kerstin Thorvalls bok ?Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig? (2000) där hon som huvudkaraktär i boken berättar om sina sexuella möten med män och hur hon upplever detta samt hur samhället och andra individer bemöter henne och särskilt då hennes sexualitet.Teoretiska utgångspunkter i uppsatsen är Gayle Rubins sexuella värdehierarkier samt Judith Butlers och Lena Gemzöes tankar om genus och genusdualism. Även begreppet skam används med hjälp av teoretikerna Norbert Elias och William McDougall.Vad uppsatsen visade på var att Thorvall i vissa fall upplevde sig begränsad i utövandet av sin sexualitet på grund av de rådande normerna om kvinnors sexualitet i samhället. Men man kunde även se att dessa normer inte alltid fungerar som ett absolut avgörande i hennes handlingar vilket visar på att normer inte alltid har fullt inflytande över individers handlingar.

Den här undersökningen har jämfört läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) med likvärdiga statliga styrdokument ifrån Slovakien, Norge och Australien. Jämförelsen utgick ifrån fem utvalda begrepp: lek, dokumentation, inflytande, normer och kön.Arbetets syfte var att skapa en möjlighet att få en inblick i hur respektive land har formulerat sitt statliga styrdokument för förskolan, och på så vis styra hur det pedagogiska arbetet i förskolan ska utformas. Undersökningen har utförts genom en kvantitativ komparativ textanalys med kvalitativa inslag.Metoden som används är diskursanalys och frekvensanalys. Begreppens frekvens har synliggjorts och sedan lyfts i sitt sammanhang.Begreppet lek uttrycks likvärdigt i de styrdokumenten som ligger till grund för denna studie. Samt att alla de fyra berörda dokumenten lyfter jämställdhet mellan könen men i övrigt synliggörs begreppet kön på skilda sätt. Begreppen inflytande, dokumentation och normer, har en frekvens på få eller ingen utsträckning i dessa statliga nationella styrdokument..

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt förskollärare förmedlar normer och regler till barngruppen vid den planerade samlingen i förskolan. Studien har tagit utgångspunkt ifrån Lena Rubinstein Reichs (1993) avhandling om samlingen i förskolan. Utifrån videoobservationer av samlingssituationer och intervjuer i form av stimulated recall visar det sig att samlingen har förändrats i jämförelse med Rubinstein Reichs avhandling. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av olika tillvägagångssätt när det kommer till struktur och innehåll. En av förskolorna har samlingar där barnen själva väljer om de vill delta eller ej.

Hofer, Betina & Jörnmo, Henriett (2011) Att vara förälder till ett barn som avviker från normen. Malmö Högskola I detta examensarbete skriver författarna om normer och normalitet, om vad normer är och hur normalitet ger sig uttryck i hemmet, samhället och skolan. Syftet med denna undersökning är att synliggöra problematiken kring normer och normalitet gentemot föräldrar till barn med någon form av diagnos, i detta specifika fall; Aspergers Syndrom. De frågeställningar man har utgått ifrån är följande: Vad innebär det ur ett föräldraperspektiv att leva, utifrån samhällets normer, med barn som har fått diagnosen Aspergers Syndrom? Och hur upplever föräldrarna till barn med diagnosen Aspergers Syndrom de normer som finns i skolan? Frågorna har besvarats genom att göra tre omfattande intervjuer med föräldrar till barn med Aspergers Syndrom.

Flertalet studier har gjorts på vad som motiverar volontärer. Inom det postkoloniala fältet har volontärarbetet ofta kritiserats för att vara en del i att reproducera generaliseringar om lokalbefolkningen. Inom organisationsteorin finns det färre antal studier på volontärarbete i allmänhet och på hur västerländska värderingar och normer påverkar volontärernas arbete i synnerhet. Syftet med denna studie är att belysa hur styrning av volontärernas arbete skapas i den organisationskultur, som volontärerna befinner sig i och hur västerländska normer och värderingar är en del av denna organisationskultur samt hur dessa normer och värderingar formar volontärernas förväntningar och upplevelse av styrningen från organisationen. Fokus ligger på hur volontärarbetarnas upplevelse av styrning från organisationen ser ut och vad volontärerna själva upplever styr dem i deras arbete.

Syfte: På dagens arbetsplatser finns det ofta en mängd olika yrkestitlar representerade med yrkesutbildningar på skilda nivåer. Syftet med studien är att undersöka hur barnskötare och förskollärare ser på yrkesrollerna och dess samspel. Syftet är att synliggöra hur det ser ut i en verksamhet, där arbetsgrupper innehåller olika yrkeskategorier. Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de olika yrkeskategorierna gällande status, ledarskap, ansvar och uppgifter? Metod: Studien är kvalitativ.

Genom att leva i konsumtionssamhället förväntas vi underställa oss dess normer och värderingar. Dock finns individer som väljer att försöka begränsa sin konsumtion och vara självförsörjande. Syftet med den här uppsatsen är att klarlägga de faktorer, med bakgrund mot hur det moderna konsumtionssamhället ger oss identitet genom konsumtion, möjliggör ett individuellt identitetsskapande utan medverkan i ovan nämnda konsumtion. Frågeställningen lyder då Hur är det möjligt att hantera identitetsproblem utan att underordna sig konsumtionssamhällets dominerande normer och värderingar?Tillvägagångssättet var att genom intervjuer med fem informanter få inblick i deras specifika tillvaro.

Film är ett av de medier som påverkar vår identitetskonstruktion och vår uppfattning om normer och verkligheten. En av de mest populära filmgenrerna är komedifilm. Det är därför intressant att studera konstruktionen av karaktärer i komedifilm för att se vilka normer som är rådande idag.Studiens syfte är att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka olika karaktärer i modern komedifilm för att ta reda på hur genus är konstruerat, vilken humoristisk funktion olika karaktärer tilldelas samt vilka eventuella skillnader det finns i komedifilm med i huvudsak manliga skådespelare respektive kvinnliga skådespelare.Resultaten av analysen visade att komedifilm med i huvudsak manliga skådespelare bekräftar traditionella könsnormer samt sociala normer medan en komedifilm med i huvudsak kvinnliga skådespelare visar nya tendenser gällande maskulina och feminina karaktärer. Maskulina egenskaper visades dock vara de mest eftersträvansvärda. Studien fann även att den humoristiska funktionen hos karaktärerna ligger i stereotypisering, överdrifter samt brott mot sociala normer..

Bakgrund: Det finns olika uppfattningar om vad som definierar debatten om den politiskaekonomin. Frågan är i vilken riktning kausaliteten går, från normer till debatt och politik, frånförutsättningar till normer eller från politik till debatt och normer.Syfte: Mitt syfte är att undersöka i vilken riktning kausaliteten har gått angående debatten om denekonomiska politiken i Sverige genom att undersöka om den har tagit en mindre liberal riktningefter den ekonomiska krisen år 2008.Metod: Jag har undersökt krönikor och ledare i två svenska dagstidningar år 2006 och 2009 för attse om debatten har förändrats. För att analysera artiklarna har jag använt mig av fem kärnprinciperför den ekonomiska liberalismen som jag har konstruerat ett analysverktyg av.Resultat: Materialet jag undersökte gav ingen entydig bild om vilken riktning kausaliteten har. Vikan se vissa indikatorer på att både normer och ekonomiska förutsättningar styr hur debatten går dären av tidningarna ändrade tongången i debatten medan den andra stod oförändrad. Undersökningenbäddar dock för vidare forskning och metoden kan med fördel användas på ett större material ochäven på andra forum där den politiskt ekonomiska debatten förs..

Huvudsyftet med vår uppsats var att ta reda på hur kvinnor och män framställs i media, där vi avgränsade oss till branschtidningar. Våra frågeställningar var;Hur porträtteras manliga respektive kvinnliga chefer i branschtidningar och hur förhåller de sig till normer om kvinnligt och manligt ledarskap?Vilken problematik kan det finnas kring hur media väljer att framställa chefer?Dessa frågeställningar försökte vi besvara genom att utföra en kvantitativ innehållsanalys och en narratologisk analys på 60 respektive 20 artiklar från branschtidningar. De teorier som har legat till grund för tolkning av resultatet kretsar kring genus, stereotyper och normer om ledarskap.Huvudresultatet blev att det fanns en viss jämställdhet mellan män och kvinnor men det fanns fortfarande betydande skillnader som bekräftade normer kring kvinnligt och manligt ledarskap. Exempelvis log kvinnor mer, de blev oftare fotade i fågelperspektiv med intetsägande bakgrunder.