Enligt 11 § MBL är arbetsgivaren skyldig att på eget initiativ kalla till förhandling innan han/hon fattar beslut i frågor som utgör viktigare förändring av hans/hennes verksamhet eller av arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagarna. Denna primära förhandlingsskyldighet gäller endast mot de kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationerna.Syftet med uppsatsen är dels att belysa den här primära förhandlingsskyldigheten och dels beskriva hur den kan tillämpas i praktiken. Frågeställningarna som behandlas är därför följande: Kan arbetsgivaren identifiera de frågor som hör hemma i 11 § MBL? Förhandlar arbetsgivaren enligt 11 § MBL? Finns det andra sätt att komma överens än genom förhandling? Är förhandlingsskyldigheten en nackdel eller är det en fördel att MBL finns för relationerna mellan parterna på arbetsmarknaden? För att kunna besvara dessa frågor ges först en teoretisk inblick i 11 § MBL medan en undersökning vidtogs på ett företag i syfte att studera den praktiska tillämpningen av nämnda lagrum.På företaget där undersökningen ägde rum har tillämpningen av arbetsgivarens primära förhandlingsskyldighet enligt 11 § MBL anpassats till verksamheten genom ett Utvecklingsavtal. Företaget ifråga har stående möten en gång i veckan där personalchefen, en personalkonsult och de fyra kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationerna är närvarande.

SammanfattningStudiens syfte är att förstå och förklara hur 11§ MBL, dvs. hur den primära förhandlingsskyldigheten fungerar på en svensk högskola.Studiens teori bygger på fem element som är grundlägganda byggstenar för att betraktas som en formell organisation, vilka är; regler, medlemmar, övervakning, sanktioner och hierarki. Följande element har applicerats på en organisations medbestämmandeförhandlingar, i syfte att skapar en fördjupad förståelse av fenomenet medbestämmande -förhandlingens tillämningsområde.Den metod som jag använt mig av är den fenomenologiska ansatsen, för att skapa en vardagsförståelse av de handlingar och sociala processer som informanterna präglas av. Detta görs genom att försöka förstå och beskriva informanternas upplevelse av medbestämmandeförhandlingar i den aktuella organisationen.Det insamlade empiriska materialet baseras på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med personalchef och biträdande personalchef på den undersökta organisationen, för att få deras syn på lagrummets tillämpning. Jag har även genomfört två deltagande observationer, då jag deltagit under organisationens medbestämmandeförhandlingar.

Samhällets behov av arbetsföra individer har medfört att det är viktigt att få människor som är sjukskrivna åter i arbete. Arbetsgivarna är de som har rehabiliteringsansvar för sina anställda och för att lyckas med denna rehabilitering är det viktigt för arbetsgivarna att veta vad som främjar individers motivation och framgång i rehabiliteringsarbetet. Syftet med denna undersökning var att studera individers upplevelse av deltagande i Luleå kommuns rehabiliteringsåtgärd Ormberget ? en ?Arena för hälsa?. Frågeställningarna som skulle besvaras var hur deltagandet i åtgärden påverkade individernas uppfattning om den egna förmågan och hur de upplevde sambandet mellan åtgärden och det egna arbetet.

I dagsläget finns ingen specifik lagstiftning som reglerar vilka kontrollåtgärder en arbetsgivare får vidta i förhållande till sina arbetstagare. Utredningar om lagstiftning kring integritetsskyddet för arbetstagare har gjorts vilket tyder på att lagstiftning bör anses behövlig. Uppsatsen bygger på hypotesen om att lagstiftning på området ska tillkomma.Vid bedömning om en arbetsgivares kontrollåtgärd är tillåten då den inkräktar på en arbetstagares personliga integritet företas en intresseavvägning där arbetsgivarens intresse av åtgärden och arbetstagarens intresse av skydd för sin personliga integritet vägs mot varandra. Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera hur denna intresseavvägning ser ut i dagsläget samt att analysera hur intresseavvägningen bör regleras i en hypotetisk lagstiftning på området.En analys av intresseavvägningen i dagsläget leder till att en intresseavvägning i en hypotetisk lagstiftning bör iakttas på så sätt att det är arbetsgivarens syfte med kontrollåtgärden som ställs mot vilken grad kontrollåtgärden inkräkar på arbetstagarens personliga integritet. För att avgöra om en kontrollåtgärd får företas vägs dessa intressen mot varandra med bedömning av omständigheter som påverkar dessa intressen.

Samarbetssvårigheter på en arbetsplats mellan arbetstagare eller mellan arbetstagare och arbetsgivare kan medföra att ett anställningsavtal kan komma att sägas upp av arbetsgivaren. Lagen om anställningsskydd (LAS) uppställer dock krav på att en uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad. Vad som avses med saklig grund är dock inte definierat i lagtexten, utan är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Syftet med uppsatsen var att undersöka när en uppsägning på grund av samarbetsproblem är sakligt grundad. Vidare var syftet även att undersöka de regler som är tillämpliga och hur dessa regler fungerar i praktiken samt vad en arbetsgivare har att iaktta när denne har som ändamål att säga upp en arbetstagare på grund av samarbetsproblem.

Arbetsrelaterad stress är ett fenomen som har vuxit sig till ett allvarligt problem under det senaste årtiondet och medfört ökad sjukfrånvaro. En konsekvens av detta är ett växande behov av rehabilitering och uppsatsen fokuserar på vägen tillbaka till arbete efter stressrelaterad sjukdom och utbrändhet. Uppsatsen har karaktär av en fallstudie och är skriven ur ett aktörssynsätt med syfte att öka förståelsen för rehabiliteringsarbete vid stressrelaterad sjukdom och utbrändhet i organisationer. Vidare avser studien söka svar på vilka olika rehabiliteringsaktörer som vanligtvis medverkar i rehabiliteringsprocessen och deras roll vid rehabiliteringen, hur samordning sker mellan aktörerna, motivationsfaktorer vid rehabilitering och vilka parametrar som kan identifieras för en lyckad återanpassning. Studien grundas på tio intervjuer varav sju med olika rehabiliteringsaktörer samt tre med arbetstagare som har egen erfarenhet av rehabiliteringsarbete vid stressrelaterade problem och utbrändhet.

Föreliggande uppsats behandlar lönesättning på den svenska arbetsmarknaden. Lönesättningen i Sverige är inte i vidare utsträckning reglerad i lag. Grunden för lönesättningen är att det råder avtalsfrihet och att det är upp till arbetsmarknadens parter att genom kollektivavtal reglera området. Kollektivavtalen innehåller olika typer av reglering avseende arbetsgivarens lönesättning, exempelvis anges ofta minimilöner samt utrymme för lönehöjningar vid lönerevision. Avtalen innehåller dessutom oftast lönesättningsprinciper för hur löneutrymmet ska fördelas mellan enskilda arbetstagare.

Missbruk av alkohol utgör ett stort problem i dagens samhälle. Inom arbetslivet är personer som missbrukar alkohol ett problem för såväl arbetsgivare som arbetskamrater. I denna uppsats har vi, från ett arbetsrättsligt perspektiv, undersökt under vilka omständigheter en arbetsgivare har saklig grund att säga upp en arbetstagare som missbrukar alkohol.Enligt rådande anställningsskyddslagstiftning måste en arbetsgivare ha saklig grund för att säga upp en arbetstagare. Vid prövning av huruvida en uppsägning är sakligt grundad skall en samlad bedömning av olika omständigheter i fallet göras, där en intresseavvägning mellan parterna ingår.Sjukdom skall i regel inte kunna utgöra saklig grund för uppsägning. Detta kommer av det förstärkta anställningsskydd som tillkommer en sjuk arbetstagare, det förstärkta anställningsskyddet innebär att arbetstagarens misskötsamhet skall ställas i förhållande till hans sjukdom.

Syftet med den här uppsatsen har varit att ta reda på hur domstolarna resonerar i sina bedömningar kring straffansvaret i fall där en arbetstagare omkommit på arbetsplatsen. Jag har även undersökt hur långt arbetsgivarens ansvar sträcker sig vad gäller det förebyggande arbetet och skyldigheter som uppkommer i samband med dödsfallen. Jag har genomgående använt mig av en rättsdogmatisk metod och en stor del av uppsatsen är av deskriptiv karaktär för att läsaren ska få en bra överblick i det rådande rättsläget.Dödsfallen på arbetsplatserna i Sverige har under de senaste 50 åren minskat rejält men fortfarande omkommer varje år mellan 60-80 personer.  I förhållande till övriga europeiska länder är det en relativt låg siffra men fortfarande rör det sig om många människor som förlorar livet endast på grund av att de utför sitt arbete.Största delen av regleringen kring arbetsgivarens ansvar finns i Arbetsmiljölagen, dess förordning och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Regleringen är väldigt omfattande och klargör tydligt vilka skyldigheter arbetsgivaren har.För att kunna redogöra och förstå domstolarnas bedömningsgrunder är en del i uppsatsen vikt åt den svenska straffrättens uppbyggnad gällande vem eller vilka i ett företag som besitter straffansvaret.

Vad gäller lojalitetskrav i anställningen så finns det inga uttryckliga lagregler. Anledningen till att lojalitetskravet finns och ingår som en viktig del mellan parterna och anställningsavtalet kan dock konstateras. Ur rättsfall från Arbetsdomstolen (AD) kan det utläsas att ett anställningsavtal innehåller förpliktelser som sträcker sig längre än vad normala kontraktsförhållanden normalt sett gör och i och med detta sammanhang tillkommer kravet på lojalitet. Skillnader mellan privat och offentlig sektor finns.AD har genom rättsfall uttalat att anställningsavtal vilar på principen att en arbetstagare inte får skada sin arbetsgivare och att denna lojalitetsförpliktelse gäller alla arbetstagare oavsett offentlig eller privat sektor. Denna lojalitetsförpliktelse handlar om en allmän rättsgrundsats, en oskriven rätt.

According to the Employment Protection Act, the permanent employment is the main condition of employment in Sweden. Nevertheless, nowadays a large number of employers choose to apply other conditions of employment than the permanent employment in their businesses. The rapid technical development and the demands for shorter perspective investment in companies on the Swedish labour market have started the requirement for a more flexible workforce. On-call employment is one of the conditions of employment that is increasing the most. This condition of employment is adjusted by the parties on the labour market.

Då anställningsskyddslagen stiftades år 1974 infördes en bestämmelse i lagens 7 § som innebär att en uppsägning från arbetsgivarens sida måste vara sakligt grundad för att vara giltig. Paragrafen är den kanske mest betydande i hela anställningsskyddslagen. Saklig grund kan antingen utgöras av arbetsbrist eller av omständigheter som kan hänföras till arbetstagaren personligen. Det här arbetet behandlar uppsägning på grund av personliga skäl och då främst samarbetssvårigheter. Syftet har varit att utreda i vilka situationer en arbetsgivare kan åberopa samarbetssvårigheter som uppsägningsgrund.

Bakgrunden till arbetet väcktes genom debatterna sensommaren 2009 om skyddsnivån på de fordon som svenska soldater i Afghanistan använder sig av och det ökade antalet attacker mot den svenska kontingenten där. I takt med att upprorsmännens attacker började skada personalen så var frågeställningen klar. Hur ser stödet till de svenska soldaterna och officerarna ut? Syftet med arbetet är presentera en sammanhållen bild av hur försäkringsskyddet ser ut genom att svara på dessa frågor. Hur försäkringsskyddet ser ut för svensk personalen som tjänstgör för utlandsstyrkan idag? Samt vad innebär den så kallade veteransoldatspropositionen ur försäkringssynpunkt, vilka är skillnaderna? Metoden i arbetet kommer att vara i huvudsak deskriptivt men även komparativt.

AbstractKurs: Ämnesfördjupande arbete, Management 2FE01EFörfattare: Simon LundmarkHandledare: Lektor Hans LundbergExaminator: Lektor Anders HytterTitel: Rekrytering av nyexaminerade studenter ? En studie om arbetsgivarens rekryteringsbeteendeNyckelord:?Employer Branding?, Nyexaminerade studenter, Rekrytering, Studentrelevant arbete Bakgrund: När företag skall rekrytera ny personal väljer de mellan flera olika ansökande personer. Denna studie fokuserar på att öka akademiskstuderandes förståelse för arbetsgivares rekryteringsbeteende, detta för att underlätta dessa studerandes övergång mellan den akademiska världen till näringslivet.    Problemformuleringar: Vilka faktorer är prioriterade för att bli kallad till intervju i en rekryteringsprocess av nyexaminerade studenter?Hur värderar företag erfarenheten av ett studentrelevant arbete under studietiden vid en potentiell rekrytering? Hur stor påverkan har arbetsgivarens ?Employer Brand? vid en rekryteringsprocess?Syfte: Syftet är att öka förståelsen för hur företag värderar att studenter haft ett studie-relaterat arbete under universitetsstudietiden vid rekrytering av ny-examinering. Detta för att studerande ska öka sin kunskap och förmåga att påverka sin kommande situation som arbetssökande och förbättra sina möjligheter för en lyckad rekrytering.Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsdesign som har inkluderat semistrukturerade intervjuer för materialinsamling.

Denna uppsats avsåg att undersöka åldersskillnader inom heterosexuella par och hur det påverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som ställdes var att när kvinnan är den äldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen är den äldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning på respektive område och har sedan genom datafrån Levnadsnivåundersökningen använt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters åldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har även kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan påverka valet av antal barn.