Föreliggande uppsats behandlar lönesättning på den svenska arbetsmarknaden. Lönesättningen i Sverige är inte i vidare utsträckning reglerad i lag. Grunden för lönesättningen är att det råder avtalsfrihet och att det är upp till arbetsmarknadens parter att genom kollektivavtal reglera området. Kollektivavtalen innehåller olika typer av reglering avseende arbetsgivarens lönesättning, exempelvis anges ofta minimilöner samt utrymme för lönehöjningar vid lönerevision. Avtalen innehåller dessutom oftast lönesättningsprinciper för hur löneutrymmet ska fördelas mellan enskilda arbetstagare.

Syftet med den här uppsatsen har varit att ta reda på hur domstolarna resonerar i sina bedömningar kring straffansvaret i fall där en arbetstagare omkommit på arbetsplatsen. Jag har även undersökt hur långt arbetsgivarens ansvar sträcker sig vad gäller det förebyggande arbetet och skyldigheter som uppkommer i samband med dödsfallen. Jag har genomgående använt mig av en rättsdogmatisk metod och en stor del av uppsatsen är av deskriptiv karaktär för att läsaren ska få en bra överblick i det rådande rättsläget.Dödsfallen på arbetsplatserna i Sverige har under de senaste 50 åren minskat rejält men fortfarande omkommer varje år mellan 60-80 personer.  I förhållande till övriga europeiska länder är det en relativt låg siffra men fortfarande rör det sig om många människor som förlorar livet endast på grund av att de utför sitt arbete.Största delen av regleringen kring arbetsgivarens ansvar finns i Arbetsmiljölagen, dess förordning och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Regleringen är väldigt omfattande och klargör tydligt vilka skyldigheter arbetsgivaren har.För att kunna redogöra och förstå domstolarnas bedömningsgrunder är en del i uppsatsen vikt åt den svenska straffrättens uppbyggnad gällande vem eller vilka i ett företag som besitter straffansvaret.

Vad gäller lojalitetskrav i anställningen så finns det inga uttryckliga lagregler. Anledningen till att lojalitetskravet finns och ingår som en viktig del mellan parterna och anställningsavtalet kan dock konstateras. Ur rättsfall från Arbetsdomstolen (AD) kan det utläsas att ett anställningsavtal innehåller förpliktelser som sträcker sig längre än vad normala kontraktsförhållanden normalt sett gör och i och med detta sammanhang tillkommer kravet på lojalitet. Skillnader mellan privat och offentlig sektor finns.AD har genom rättsfall uttalat att anställningsavtal vilar på principen att en arbetstagare inte får skada sin arbetsgivare och att denna lojalitetsförpliktelse gäller alla arbetstagare oavsett offentlig eller privat sektor. Denna lojalitetsförpliktelse handlar om en allmän rättsgrundsats, en oskriven rätt.

Då anställningsskyddslagen stiftades år 1974 infördes en bestämmelse i lagens 7 § som innebär att en uppsägning från arbetsgivarens sida måste vara sakligt grundad för att vara giltig. Paragrafen är den kanske mest betydande i hela anställningsskyddslagen. Saklig grund kan antingen utgöras av arbetsbrist eller av omständigheter som kan hänföras till arbetstagaren personligen. Det här arbetet behandlar uppsägning på grund av personliga skäl och då främst samarbetssvårigheter. Syftet har varit att utreda i vilka situationer en arbetsgivare kan åberopa samarbetssvårigheter som uppsägningsgrund.

AbstractKurs: Ämnesfördjupande arbete, Management 2FE01EFörfattare: Simon LundmarkHandledare: Lektor Hans LundbergExaminator: Lektor Anders HytterTitel: Rekrytering av nyexaminerade studenter ? En studie om arbetsgivarens rekryteringsbeteendeNyckelord:?Employer Branding?, Nyexaminerade studenter, Rekrytering, Studentrelevant arbete Bakgrund: När företag skall rekrytera ny personal väljer de mellan flera olika ansökande personer. Denna studie fokuserar på att öka akademiskstuderandes förståelse för arbetsgivares rekryteringsbeteende, detta för att underlätta dessa studerandes övergång mellan den akademiska världen till näringslivet.    Problemformuleringar: Vilka faktorer är prioriterade för att bli kallad till intervju i en rekryteringsprocess av nyexaminerade studenter?Hur värderar företag erfarenheten av ett studentrelevant arbete under studietiden vid en potentiell rekrytering? Hur stor påverkan har arbetsgivarens ?Employer Brand? vid en rekryteringsprocess?Syfte: Syftet är att öka förståelsen för hur företag värderar att studenter haft ett studie-relaterat arbete under universitetsstudietiden vid rekrytering av ny-examinering. Detta för att studerande ska öka sin kunskap och förmåga att påverka sin kommande situation som arbetssökande och förbättra sina möjligheter för en lyckad rekrytering.Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsdesign som har inkluderat semistrukturerade intervjuer för materialinsamling.

Under de senaste åren har det blivit vanligare att arbetsgivare väljer att avskeda en arbetstagare istället för att säga upp denne. En skillnad mellan dessa två åtgärder är att vid ett avsked avslutas anställningen omgående medan en uppsägning följs av en uppsägningstid. Den skillnad som är av största betydelse för arbetsgivarens val är att om arbetstagaren yrkar att uppsägningen ska ogiltigförklaras kvarstår anställningen tills tvisten är löst. Detta gäller inte vid avsked, där skiljs arbetstagaren från anställningen även om denne yrkar att avskedandet ska ogiltigförklaras. Anställningsskyddslagen tillsammans med skadeståndspraxis ger en arbetsgivare som väljer avsked istället för uppsägning möjligheten till en ekonomisk besparing..

En personalomsättning på 70 procent och en minskning av antalet sökande på 50 procent ledde till att Gröna Lunds arbetsgivarvarumärke ifrågasattes, eftersom ett starkt arbetsgivarvarumärke bidrar till ökad arbetslojalitet samt ökar arbetsgivarens attraktivitet.För att se hur Gröna Lunds Human Resource (HR) avdelning förmedlar arbetsgivarvarumärket internt gentemot säsongsansanställda, genomfördes intervjuer med HR-personal och personer i företagsledning samt bearbetades ett flertal dokument.HR kommunicerade arbetsgivarvarumärket i enlighet med teorier och tidigare forskning, ändå kvarstår problemen. Gröna Lund måste visa ett större engagemang för långsiktiga satsningar på sin personal genom att undersöka möjligheterna till utvecklingssamtal, utbildning och tillsvidareanställningar. Alternativt acceptera sin situation och lägga resurserna på att göra det bästa utav det..

Den första information rekryterare får ta del av när de ska rekrytera en ny medarbetare är de arbetssökandes CV. Det händer även att de arbetssökande skickar med ett foto, vilket kan leda till att personens utseende påverkar bedömningen. Syftet med det här examensarbetet är därför att, genom en litteraturstudie, undersöka vilken inverkan utseendet hos den arbetssökande har på rekryteringsprocessen. De frågeställningar som tas upp är: Hur påverkas rekryterarna av att se ett foto av en person vid bedömning av hans/hennes arbetsansökan? Samt vad är bäst ur arbetsgivarens synpunkt, med eller utan foto i arbetsansökan? Resultaten visar att attraktiva personer, i många sammanhang, blir bedömda och behandlade på ett mer positivt sätt än personer som inte är attraktiva.

En personalomsättning på 70 procent och en minskning av antalet sökande på 50 procent ledde till att Gröna Lunds arbetsgivarvarumärke ifrågasattes, eftersom ett starkt arbetsgivarvarumärke bidrar till ökad arbetslojalitet samt ökar arbetsgivarens attraktivitet.För att se hur Gröna Lunds Human Resource (HR) avdelning förmedlar arbetsgivarvarumärket internt gentemot säsongsansanställda, genomfördes intervjuer med HR-personal och personer i företagsledning samt bearbetades ett flertal dokument.HR kommunicerade arbetsgivarvarumärket i enlighet med teorier och tidigare forskning, ändå kvarstår problemen. Gröna Lund måste visa ett större engagemang för långsiktiga satsningar på sin personal genom att undersöka möjligheterna till utvecklingssamtal, utbildning och tillsvidareanställningar. Alternativt acceptera sin situation och lägga resurserna på att göra det bästa utav det..

Bakgrund: Avregleringen av Arbetsförmedlingens monopol 1993 förändrade den svenskaarbetsmarknaden när nya anställningsformer tillkom och traditionella tillsvidareanställningar blevfärre. Liksom övriga delar på arbetsmarknaden är konkurrensen mellan arbetssökande idag storockså inom bemanningsbranschen. Det är därför av intresse att undersöka.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vad som krävs för att betraktas som anställningsbarinom bemanningsbranschen ur ett arbetsgivar- och ett arbetstagarperspektiv. Följandefrågeställningar har formulerats: ?Vilka kompetenser, livsbetingelser och egenskaper behövs hosen arbetssökande för att betraktas som anställningsbar på ett bemanningsföretag?? samt ?Vilkaskillnader finns det mellan arbetstagarens och arbetsgivarens syn på anställningsbarhet??Tidigare forskning och teori: Det finns få studier kring anställningsbarhet inom justbemanningsbranschen.

Eftersom individer i arbetslivet tillbringar största delen av sin vakna tid på arbetsplatsen ses denna som en god arena för hälsofrämjande insatser. Med olika interventioner kan det skapas friskare anställda och därmed effektivare företag. Hälsofrämjande åtgärder är därför av intresse för både anställda och arbetsgivare. Det är framförallt individers mat-, motions- och tobaksvanor som påverkar hälsan. Arbetsgivarens insatser bör i första hand riktas mot motionsvanorna, eftersom dessa har störst hälsopåverkan och i andra hand mot tobaksvanorna.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur de auktoriserade revisorerna påverkas i valet av vidareutbildning, hur mycket tid de lägger ner på vidareutbildning samt hur de gör för att upprätthåller sin kompetens. Vi har använt oss av ett positivistiskt synsätt och utformade en enkät som bestod av nio frågor av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Uppsatsen utgår från intressentmodellen och instituionell teori. Vårt resultat blev att en auktoriserad revisor påverkas av olika sorters påverkan. Den normativa påverkan som en auktoriserad revisor påverkas av beror bland annat på kollegors och arbetsgivarens krav och branschorganisationen FAR SRS yrkesetiska regler.

Syftet med denna uppsats är att med fokus på uppförandepraxis undersöka satserna ?Cujus animam gementem? och ?Vidit suum dulce natum? ur Giovanni Felice Sances och Giovanni Battista Pergolesis Stabat Mater och ta reda på hur de två tonsättarna utryckte samma textliga innehåll i ett recitativ respektive en aria. Under arbetets gång har jag fördjupat mig i den sakrala musikens utveckling i 16- och 1700-talets Italien för att sedan göra en analys som omfattar olika musikaliska och interpretatoriska verktyg. De slutsatser som jag kommer fram till är att den sakrala vokala musiken i 1600-talets Italien uttrycker dramatik med hjälp av text och den vokala sakrala musiken i 1700-talets Italien utrycker dramatik med hjälp av röstens musikaliska möjligheter. Arbetet resulterade i en inspelning av styckena på Musikhochschule für Künste i Bremen, Tyskland och på Musikhögskolan i Piteå, Sverige..

I Sverige och globalt ökar användandet av så kallade internetbaserade arbetsrelaterade nätverk. Nätverken är ett verktyg som underlättar att skapa nya och bibehålla gamla kontakter. På så vis kan nätverket användas dels av arbetstagare privat, men även i arbetslivet där nätverket kan utgöra ett utmärkt verktyg, som även främjar arbetsgivarens intressen. Att nätverken balanserar på gränsen mellan det privata och arbetsrelaterade kan dock ge upphov till en problematik kring vem av arbetstagaren och arbetsgivaren som har rätt till innehållet i nätverken samt hur det kan användas. Detta blir särskilt påtagligt på dagens arbetsmarknad, inom så kallade kunskapsföretag.

Tillfälliga anställningar har de senaste 20 åren blivit allt vanligare påarbetsmarknaden till följd av större konkurrens och arbetsgivarenskrav på flexibilitet. Tidigare studier visar att tillfälligt anställda kännerett visst utanförskap och missnöje. Huvudsyftet med studien är därföratt, med stöd av Social Identity Theory och Parkers modell (2003) ompsykologiskt klimat, testa om tillfälligt anställda upplever sämrearbetsgruppssammanhållning och arbetsattityder än fast anställda.Enkäter skickades ut till 796 sjuksköterskor och sedan gjordesberäkningar med t-tester för oberoende stickprov. Resultatetbekräftade tidigare teori om sambandet mellan psykologiskt klimat ocharbetsattityder dvs. ju bättre arbetsgruppssammanhållning desto bättrearbetsattityder.