Abstract The overall aim of this paper is to examine the impact of ideologies and norms on a legal system. Against a background of a description of the hierarchy of norms in Swedish labour law and in European Union law, respectively, the paper aims to specifically demonstrate the problems caused by the different hierarchies of norms when implementing EU directives in Swedish labor law. The research question examines how the trade unions? right to industrial action towards an undertaker providing transnational services by posting of workers, is affected by the implementation of the Directive 96/71/EC of the European Parliament and of the Council of 16 December 1996 concerning the posting of workers in the framework of the provision of services. The paper answers the question under what conditions the Swedish trade unions have the right to take industrial action in situations of posting of workers. Through the study of sources of law and adhering to traditional jurisprudence, this paper investigates the legislation regarding trade unions? rights to take industrial action in situations of posting of workers. In addition to the jurisprudential research, a glance at the history of ideologies is provided.

PÄ senare Är har man i dags- och fackpress kunnat lÀsa om att den yngre generationen som Àntrar arbetsmarknaden Àr ovilliga att ta chefsjobb. Man har kunnat lÀsa om att de som faktiskt gör det har sÀmre hÀlsa, Àr mer stressade och saknar befogenheter i högre grad Àn Àldre chefer. Unga chefers ledarskap skiljer sig frÄn traditionellt ledarskap och unga stÀller andra krav pÄ sin arbetssituation och pÄ chefsrollen. Unga mÀnniskor födda mellan slutet av 70- och 90-talet har helt andra vÀrderingar Àn Àldre som vÀrdesatte hÄrt arbete, sparande och trygghet i livet.Generation Y, som den unga generationen har kommit att kallas, uppskattar fritid och frihet allt högre. De har kallats lata, bortskÀmda och krÀvande men ocksÄ vÀlutbildade, ambitiösa och socialt ansvarstagande.

Denna studie syftar till att undersöka hur en medelstor kommun kan arbeta strategiskt med problematiken gÀllande kompetensförlust samt att vara en attraktiv arbetsgivare inför kommande pensionsavgÄngar. Vidare syftar studien till att, utifrÄn resultatet, arbeta fram ett förslag till HR-strategi för den problematik de förestÄende pensionsavgÄngarna för med sig. För att fÄ svar pÄ vÄra undersökningsfrÄgor har vi utfört en fallstudie i Falu kommun och för denna anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer med fyra personer i chefsposition och en mÄngfaldskommunikatör, samt en fokusgrupp bestÄende av fyra medarbetare frÄn HR-avdelningen. Detta gav oss flera perspektiv pÄ problematiken, vilket vi anser stÀrker tillförlitligheten i resultatet. I efterhand kan vi dock se att ett större antal intervjupersoner hade varit att föredra, detta för att fÄ fler medarbetares tankar och Äsikter om Àmnet.

   Personlig assistans Àr en relativt ny yrkesgrupp som skall utföra grundlÀggande behov Ät brukaren sÄ att denne har möjligheten att leva som alla andra. I arbetsmiljölagen (1977:1160; AML) finns regler om skyldigheter för arbetsgivare att verka för en god arbetsmiljö för sina arbetstagare samt att förebygga ohÀlsa och olycksfall. Denna lag utgör en rÀttighetslag för personliga assistenter. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Àr en rÀttighetslag för brukare med stora och varaktiga funktionshinder. I denna lag Àr brukares sjÀlvbestÀmmande centralt.Det förekommer dock att bestÀmmelser i dessa lagar hamnar i konflikt med varandra, vilket medför att personliga assistenters rÀttigheter stÀlls mot brukares rÀttigheter.

Föreliggande uppsats behandlar lönesÀttning pÄ den svenska arbetsmarknaden. LönesÀttningen i Sverige Àr inte i vidare utstrÀckning reglerad i lag. Grunden för lönesÀttningen Àr att det rÄder avtalsfrihet och att det Àr upp till arbetsmarknadens parter att genom kollektivavtal reglera omrÄdet. Kollektivavtalen innehÄller olika typer av reglering avseende arbetsgivarens lönesÀttning, exempelvis anges ofta minimilöner samt utrymme för lönehöjningar vid lönerevision. Avtalen innehÄller dessutom oftast lönesÀttningsprinciper för hur löneutrymmet ska fördelas mellan enskilda arbetstagare.

Kiruna grundades i slutet av 1800-talet i samband med att gruvföretaget LKAB:s verksamhet startade. För nÀrvarande pÄgÄr en samhÀllsomvandling pÄ grund av gruvdriftens pÄverkan pÄ staden. Kollektivtrafiken Àr en av mÄnga delar som kommer att beröras. I början av 1900-talet infördes kollektivtrafik i Kiruna genom att vÀrldens nordligaste spÄrvÀg anlades. I mitten av 1900-talet ersattes spÄrvÀgen med bussar likt mÄnga andra stÀder i Europa.

Den strukturella arbetslösheten har legat pĂ„ 2% under hela perioden 1940-1990. Även efter lĂ„gkonjunkturen i början pĂ„ 1980-talet gick den tillbaka till denna nivĂ„. Dock ökade lĂ„ngtidsarbetslösheten, vilket tyder pĂ„ att mĂ„nga av de personer som blev arbetslösa under lĂ„gkonjunkturen hade problem att ta sig tillbaka in pĂ„ arbetsmarknaden, trots ökad efterfrĂ„gan. Efter 1990-talskrisen ökade bĂ„de den strukturella arbetslösheten och lĂ„ngtidsarbetslösheten kraftigt. Om den ökade lĂ„ngtidsarbetslösheten beror pĂ„ lĂ„g efterfrĂ„gan pĂ„ lĂ„ngtidsarbetslösa eller pĂ„ att arbetsmarknaden Ă€r ogynnsam för alla grupper Ă€r oklart.

En större livsmedelproducent i Örebro hade problem med hög sjukfrĂ„nvaro. I ett försök att komma tillrĂ€tta med den genomfördes projektet ?Tidig rehabilitering? under perioden 2004-03-15 ? 2005-03-15 i samarbete med Previa. MĂ„let var att minska sjukfrĂ„nvaron med tvĂ„ procentenheter under projekttiden. Man önskade ocksĂ„ undersöka metodens effektivitet, fĂ„ en bild av sjukdomspanoramat pĂ„ företaget, samt pĂ„visa eventuella köns- eller Ă„ldersskillnader.

Reklam Àr nÄgot vi möts av hela tiden, överallt. MÄnga gÄnger förmedlas det till oss utan att vi ens mÀrker det. NÀr jag kollar pÄ tv, blir jag hela tiden störd av de stÀndiga reklamavbrotten. Avbrott jag blivit sÄ van vid att de nÀstan blivit ett sÀtt för mig att hÀmta andan under den spÀnnande filmen, rafflande finalen av Idol eller strömmen av sitcoms.MÄnga gÄnger stannar jag inte ens kvar i soffan nÀr reklamen gÄr pÄ, eller i alla fall inte pÄ samma kanal. Det har blivit till en grej att direkt stÀnga av, pÄ ett eller annat sÀtt, nÀr reklamen gÄr pÄ.

SammanfattningI de senaste Ären har finanskrisen drabbat hÄrt Eurozonen speciellt medlemmar i Sydeuropa.En orovÀckande statistik Àr den stigande arbetslösheten i EurolÀnderna. Enligt dn.se stegarbetslösheten i maj-13 till en högsta nivÄ 12,1% . DessvÀrre har Sverige följt samma trend desenaste Ären och enligt SCB(2013) senaste mÀtning ligger Sveriges arbetslöshet pÄ 8,2 %.PÄ grund av den osÀkra framtid vi befinner oss i vÀljer mÄnga individer att studera vidare ihögskolor i Sverige som en lÄngsiktig investering. En stor mÀngd vÀljer att studera ekonomimed revision som inriktning. Mitt yrke (2012) visar att det finns en god marknad förnyexaminerade revisor ekonomer i jÀmförelse med andra inriktningar inom ekonomi.

Syftet med denna studie Àr att studera utvecklingstendenser för det framtida ledarskapet som en konsekvens av den omfattande generationsvÀxlingen mellan 40- och 80-talister, som sker i svenskt arbetsliv idag. Studien har sökt svar pÄ hur dagens chefer uppfattar de nya medarbetarna och hur de tar tillvara och utvecklar sitt humankapital för att hantera en sÄdan förÀndring. Metod: Denna studie Àr baserad pÄ en kvalitativ metod. Vi har under insamlingen av det empiriska materialet parallellt arbetat med att samla in teori och dÀrmed har vi anvÀnt oss av en abduktiv metodSlutsats: Med utgÄngspunkt i vÄrt teoretiska ramverk och vÄrt empiriska material kan vi utlÀsa att generationsvÀxlingen kommer att stÀlla krav pÄ ett förÀndrat ledarskap. Det svenska ledarskapet har sedan lÀnge prÀglats av medbestÀmmande och delaktighet.

Den senaste tiden har kommunernas verksamheter prÀglats av besparingskrav, höjda skatter och nedtagna ambitionsnivÄer, samtidigt som skillnaderna mellan olika regioner i Sverige blir alltmer pÄtagliga. BÄde verksamheter liksom en allt större del av befolkningen drar sig till storstÀderna pÄ bekostnad av landets övriga delar. Av Sveriges kommuner gick 67 procent med förlust 1999 och hela 208 kommuner minskade befolkningsmÀssigt mellan Är 1995 och 2000. Syftet med denna uppsats Àr att genom en jÀmförande fallstudie av kommunerna Smedjebacken och Söderköping undersöka vilka faktorer som ligger till grund för den utveckling som Àgt rum i de bÄda kommunerna med avseende pÄ omrÄden som offentlig ekonomi och befolkningsutveckling. Avsikten har varit att studera en kommun med en negativ trend och ytterligare en med en positiv trend enligt kriterierna befolkningsutveckling, ekonomisk balans, skuldsÀttning, kommunal skattenivÄ och arbetslöshet.

OhÀlsa Àr ett problem för bÄde individ och samhÀlle och stora resurser gÄr Ärligen till kostnader som ohÀlsan medför. I arbetslivet har ökad press och minskat fysiskt arbete pÄverkat de anstÀlldas hÀlsa negativt. Genom att bereda möjlighet till fysisk aktivitet, sociala sammanhang och möjligheten att pÄverka sin arbetssituation kan arbetsgivaren frÀmja de anstÀlldas hÀlsa. Detta arbete kan ske under beteckningen hÀlsofrÀmjande arbete. Medvetenhet och information i sig rÀcker inte för att individer ska förbÀttra sin hÀlsa; motivationen utgör en viktig del.

SammanfattningMed bakgrund i en teoretisk modell som omfattar trygghetsdimensionerna: Arbetstrygghet,sysselsĂ€ttningstrygghet, inkomsttrygghet och kombinationstrygghet undersöker uppsatsenupplevelsen av arbetslivstrygghet. Dessa fyra trygghetsdimensioner utgör Ă€ven grunden föruppsatsens struktur bĂ„de i avseende empiri, tidigare forskning samt teoretiska perspektiv.Sammanfattningsvis visar uppsatsens resultat att det rĂ„dde en positiv syn pĂ„ anstĂ€llningsskyddetgenom LAS. Bland de fackligt aktiva respondenterna fanns det Ă€ven en uppfattningom att anstĂ€llningsskyddet i synnerhet gynnar arbetslivets mer utsatta grupper, nĂ„got somstĂ„r i kontrast till tidigare forskning. Även om anstĂ€llningsskyddet var av betydelse för respondenternavar dock möjligheten till arbete i generell mening viktigare och detta fram förallt för respondenter med lĂ„g utbildningsnivĂ„. Uppsatsen visar ocksĂ„ att inkomsttrygghet isynnerhet var viktig för ensamstĂ„ende med barn och i förlĂ€ningen att flerförsörjarmodellenuppgavs ha stor betydelse.

Uppsatsens syfte Àr att belysa missbruk och missbruksmönster utifrÄn variabeln klasstillhörighet. För att lyckas med detta har vi, genom semistrukturerade intervjuer, intervjuat tre socialsekreterare pÄ en missbruksenhet i Mellansverige. I samtalen med dessa har vi belyst tolv klientfall som sedan analyserats utefter Bourdieus klassteori. Uppsatsen innefattar Àven en fallstudie med en alkohol- och drogterapeut. Genom fallstudien vill vi försöka skapa en slags bild av vad det kan innebÀra att vara missbrukare, samt tydliggöra hur missbruk och stÀmpling kan te sig i förhÄllande till klasstillhörighet.