Tiderna förÀndras, sÄ Àven inom jordbrukssektorn. Effektiviseringen av jordbruket har medfört att det pÄ senare tid bildats allt större enheter för att bibehÄlla god lönsamhet, vilket innebÀr vÀxande enheter med fler medarbetare. Det innebÀr att den enskilde jordbrukarens uppgift förÀndras, frÄn att ha ansvarat och arbetat med allt frÄn ekonomi och djurskötsel till maskinkörning, till att bli chef och ledare med personalansvar. Behovet av medarbetarskap Àr tydligt dÄ jordbrukaren inte klarar av att ensam ha full koll och kontroll över verksamheten nÀr den vÀxer och personalstyrkan likasÄ. Det medför Àven ett behov av att kunna etablera en god relation mellan chef och medarbetare, samt förmÄgan att som chef vÄga delegera ansvar och arbetsuppgifter. Vi har i detta arbete genomfört en kvalitativ studie som syftar till att se hur arbetsgivarna inom jordbrukssektorn ser pÄ medarbetarskap samt hur det anvÀnds i verksamheten.

Dagens arbetsliv och samhÀlle stÄr under stÀndig förÀndring. Att arbeta och samtidigt bidra till vÄr vÀlfÀrd Àr för de flesta en naturlig del av vardagen. Men för personer med funktionsnedsÀttning Àr förutsÀttningarna inte nödvÀndigtvis detsamma. Strax över en kvarts miljon mÀnniskor med funktionshinder stÄr idag utan sysselsÀttning och det i en tid dÄ det politiska budskapet tydligt talar för att all potentiell arbetskraft behövs för att upprÀtthÄlla nivÄn pÄ vÄr vÀlfÀrd. Samtidigt visar orovÀckande statistik att personer med funktionsnedsÀttning utsÀtts för diskriminering nÀr de söker arbete.Arbetet belyser dels vilka skyldigheter arbetsgivare har vid en rekryteringsprocess för att inte en arbetssökande med funktionsnedsÀttning ska utsÀttas för diskriminering och dels vilka incitament som finns att tillgÄ för att underlÀtta för personer med funktionshinder att beredas plats i arbete.

I ett anstÀllningsavtal finns en plikt för bÄde arbetsgivaren och arbetstagaren att vara lojal mot avtalet. Lojalitetsplikten för en arbetstagare innebÀr bland annat att denne inte ska bedriva konkurrerande verksamhet, inte ska röja företagshemligheter samt avhÄlla sig frÄn att skada arbetsgivaren genom att anvÀnda sin yttrandefrihet. Arbetstagaren har dock en viss kritikrÀtt gentemot sin arbetsgivare. Varken lojalitetsplikten eller kritikrÀtten, som inkluderas i lojalitetsplikten, finns stadgad i lag. De framkommer som principer och har utvecklats frÄn den kontraktuella lojalitetsplikten som bland annat finns i affÀrsavtal.

Syftet med vÄr uppsats Àr att redogöra för en kommunal arbetsgivares möjligheter och handlingsutrymme att tillgodose det tillfÀlliga arbetskraftsbehovet. LAS Àr tydlig med att tillsvidareanstÀllningar Àr huvudregeln i ett anstÀllningsförhÄllande och tidsbegrÀnsade anstÀllningar Àr undantaget. Enligt LAS gÄr det att tidsbegrÀnsa en anstÀllning genom allmÀn visstidsanstÀllning, vikariat, sÀsongsanstÀllning, nÀr arbetstagaren fyllt 67 Är samt vid provanstÀllning. Vid allmÀn visstidsanstÀllning finns det för arbetsgivaren inga speciella krav. Vid vikariat krÀvs det att anstÀllningen Àr kopplad till en viss arbetstagares lediga anstÀllning eller viss bestÀmd ledig befattning.

Att kunna nÄ ut med sitt budskap och att budskapet uppfattas pÄ rÀtt sÀtt blir allt viktigare inom marknadsföringen i vissa branscher i och med den ökande konkurrensen mellan företag och dÄ företag försöker differentiera sig gentemot konkurrenterna. Det Àr viktigt för vissa företag att redan under studenternas studietid försöka förmedla sina budskap, som studenter sedan kan ta med sig ut i arbetslivet dÄ de exempelvis ska söka arbete eller dÄ de kanske kommer att inneha beslutsfattande positioner i olika företag.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka kommunikationen som tvÄ valda företag, KPMG och Lindebergs Grant Thornton, anvÀnder sig av för att marknadsföra sig som potentiella arbetsgivare till ekonomistudenter i Uppsala. Uppsatsen undersöker hur vÀl företagen förmedlar sina budskap samt hur budskapet tas emot av mÄlgruppen, det vill sÀga studenterna. UtgÄngspunkten Àr dock studenternas uppfattning av viktiga budskap, detta jÀmförs sedan med skickade budskap. Om diskrepans mellan förmedlat budskap och uppfattat budskap föreligger kommer en diskussion att föras om vad detta kan bero pÄ.

Denna studie berör friskvÄrdsförmÄner och dess utnyttjande, som anstÀllda kan fÄ betalda av sin arbetsgivare samt hur detta utnyttjande kan pÄverka arbetsmotivationen. Detta sker inledningsvis genom en beskrivning av friskvÄrd mer generellt, dÀrefter följer en skildring kring skapandet av arbetsmotivation samt dess utformande. VÄrt syfte med denna studie var först att undersöka utnyttjandet av betald friskvÄrd och den upplevda arbetsmotivationen hos de anstÀllda i TrollhÀttans Stad. Efter denna kartlÀggning var syftet att identifiera hur det differentierade utnyttjandet kunde samvariera med den upplevda arbetsmotivationen. Studien grundar sig pÄ en kvantitativ undersökning i enkÀtform, vilken har utförts inom den offentliga verksamheten i TrollhÀttans Stad. Av de 440 stycken utskickade enkÀterna fick vi totalt in 282 stycken, vilket gav undersökningen en svarsfrekvens pÄ 64 procent.

Syftet var att undersöka vilken betydelse hÀlsofrÀmjande insatser har för upplevd hÀlsa bland anstÀllda pÄ kvinnodominerade arbetsplatser. VÄrt delsyfte med uppsatsen var att genom analys av empiri och teori ge rÄd till arbetsgivare angÄende hur hÀlsofrÀmjande insatser bör riktas. VÄr studie har visat pÄ att tre faktorer (positivt arbetsklimat, inflytande, socialt stöd) har primÀr betydelse för individens upplevda hÀlsa. Det Àr viktigt att först pÄverka dessa tre för att en förÀndring i de sekundÀra faktorerna (kompetensutveckling, friskvÄrd, ÄterhÀmtning) skall kunna uppstÄ. Vi menar att detta tankesÀtt kan underlÀtta för en organisations frÀmjande av hÀlsa vilket kan leda till att öka en individs hÀlsa pÄ arbetsplatsen..

Denna rapport redovisar utvecklingen av en elektronisk portfolio som Àr avsedd att anvÀndas av personer verksamma inom eller med inriktning mot IT-branschen, till exempel webbutvecklare. Syftet med e-portfolion Àr att den skall representera en persons kunskaper och kompetens med hjÀlp av publicerat material som kan tÀnkas vara intressant för arbetsgivare. Tanken Àr att e-portfolion skall fungera som komplement till CV och personligt brev. För utvecklingen av e-portfolion har jag utnyttjat olika designprinciper och riktlinjer. MÀrksprÄket HTML, CSS samt skriptsprÄken PHP och JavaScript har anvÀnts.

AbstraktGenom kvalitativa fokusgruppsintervjuer analyseras AkzoNobels implementering av den nya interna varumÀrkesprofilen och dess anstÀlldas Äsikter cirka tre Är efter början av projektet "One AkzoNobel". Detta Àr en fallstudie dÀr studiens resultat bygger pÄ ett intervjutillfÀlle med varje respondentgrupp. Uppsatsens syfte Àr att analysera hur mottagandet av budskapet har varit samt se hur lansering och implementering av den nya profilen fungerat. Studiens frÄgestÀllningar berör anstÀlldas identifikation och upplevda mervÀrde av det nya interna varumÀrket. Studien tillÀmpar identitets- och mervÀrdes teorier inom varumÀrkesarbete som förklarar hur varumÀrken kan pÄverka.

Eftersom individer i arbetslivet tillbringar största delen av sin vakna tid pÄ arbetsplatsen ses denna som en god arena för hÀlsofrÀmjande insatser. Med olika interventioner kan det skapas friskare anstÀllda och dÀrmed effektivare företag. HÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder Àr dÀrför av intresse för bÄde anstÀllda och arbetsgivare. Det Àr framförallt individers mat-, motions- och tobaksvanor som pÄverkar hÀlsan. Arbetsgivarens insatser bör i första hand riktas mot motionsvanorna, eftersom dessa har störst hÀlsopÄverkan och i andra hand mot tobaksvanorna.

Denna uppsats beskriver mobbningen pÄ en arbetsplats och vilken lagstiftning som finns inom Àmnet. Det var i början av 1980-talet som problemet uppmÀrksammades med mobbning pÄ arbetsplatser. Sedan dess har problemet mobbning ökat trots alla olika krav en arbetsgivare har för att skapa en god arbetsmiljö för de anstÀllda. Det Àr dyrt för landet med mobbning och det kostar mycket för arbetsgivarna. Alla som forskar i Àmnet mobbning Àr överens om att det inte Àr individers fel utan felet ligger hos arbetsorganisationen.

Försvarsmakten Àr en viktig aktör i samhÀllet och Àr en av Sveriges största myndighet med omkring 51 517 anstÀllda, dÀr 6 866 Àr kvinnor och 44 651 Àr mÀn. I Sverige vill försvarsmaktsledningen (FML) Àndra dessa siffror och har sammanstÀllt tre aspekter för att expandera andelen kvinnor inom försvarsmakten. Det handlar i huvudsak om ett rÀttighetsperspektiv, alla ska ha lika chanser att pÄverka och medverka i samhÀllet och ha tillgÄng till makt och inflytande. Den andra orsaken Àr att försvarsmakten vill vara en attraktiv arbetsgivare som ska nÄ hela befolkningen, slutligen vill försvarsmakten fÄ en ökad operativ effekt. Syftet med denna studie var att undersöka hur Norrbottens flygflottilj (F21) i LuleÄ arbetar för att rekrytera fler kvinnor till försvarsmakten, samt hur kvinnliga anstÀllda upplever sin arbetsvardag pÄ en mansdominerad arbetsplats.

Burnout, pÄ svenska översatt till utbrÀndhet, Àr ett idag vÀlkÀnt fenomen och Àr utbrett bland anstÀllda med lÄnga sjukskrivningsperioder som följd. Detta har blivit ett stort problem för arbetsgivare och organisationer i stort. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur man inom organisationer arbetar strategiskt för att förebygga burnout bland sina anstÀllda. FrÄgestÀllningen var; vilka strategier anvÀnder sig organisationer av för att förebygga burnout bland sina anstÀllda? Data samlades in genom kvalitativa intervjuer med chefer inom Stockholms Stad.  Datamaterialet analyserades samt tolkades enligt en induktiv tematisk analys.

Det senaste decenniet har konkurrensen företag emellan ökat. OmvÀrldsfaktorer sÄ som informationsteknologi och en globaliserad ekonomi har inverkat pÄ företagens villkor och förutsÀttningar. Personalen har dÀrmed blivit en stark konkurrensfaktor. Syftet med denna studie var att fÄ en större förstÄelse för vad som kÀnnetecknar en god arbetsplats utifrÄn ett chefsperspektiv. Detta har undersökts induktivt och kvalitativt i form av sex intervjuer vilka sedan analyserats tematiskt.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats Àr att göra en genusanalys av utgÄngspunkterna i SOU 2002:5 ?Handlingsplan för ökad hÀlsa i arbetslivet?. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur konstrueras genus i utredaren Jan Rydhs utgÄngspunkter för den statliga offentliga utredningen ?Handlingsplan för ökad hÀlsa i arbetslivet?? Vilka kategorier/benÀmningar anvÀnds för att beskriva grupper och individer? Vilka förklaringsmodeller för ohÀlsa för Jan Rydh fram i sina utgÄngspunkter? Vilka konsekvenser fÄr de olika benÀmningar/kategorier och förklaringsmodeller för Rydhs analys av hÀlsoproblemen i arbetslivet?MetodJag har valt att göra en textanalys av utgÄngspunkterna i SOU 2002:5, som presenteras i kapitel tvÄ. Jag har anvÀnt mig av olika forskningsstudier för att problematisera denna text.