SAMMANFATTNINGSyftet med uppsatsen har varit att beskriva och analysera gÀllande rÀtt, vad avserförhÄllandet mellan den kommunala arbetstagarens rÀttigheter till yttrandefrihet kontraden lojalitetsplikt som denne genom anstÀllningsavtalet har gentemot sin arbetsgivare.Eftersom det finns en hel del praxis inom omrÄdet frÀmst frÄn Justitieombudsmannen(JO), eftersom det rör sig om kommunal verksamhet, anvÀnder jag mig i uppsatsen avflera uttalanden och beslut frÄn denna instans.Yttrandefriheten Àr en av de mest grundlÀggande rÀttigheterna i ett demokratisktsamhÀlle och Àr i Sverige en grundlagsfÀst rÀttighet. RÀtten att fritt kunna uttrycka sinuppfattning Àr viktig för att information skall kunna spridas, och att alla skall kunnavara med och pÄverka samhÀllet via dialog och debatt.Teknikens utveckling och sociala mediers utbredning gör att information och Äsikterblir lÀttillgÀngliga för en stor krets av mottagare.Att anvÀnda sig av sociala medier och via bloggar och facebook ge uttryck för Äsikteroch attityder blir allt mer frekvent förekommande, och det Àr inte helt ovanligt att mansom arbetstagare kommenterar sin arbetsplats, chef eller verksamheten man Àr anstÀlldinom.Arbetstagaren i den kommunala verksamheten har ett förstÀrkt skydd för sinyttrandefrihet gentemot arbetsgivaren (det allmÀnna) genom den grundlagsfÀstameddelarfriheten och meddelarskyddet.I uppsatsen redogör jag för de rÀttigheter och det skydd som den kommunalaarbetstagaren har nÀr det gÀller att utnyttja sin yttrandefrihet i form av kritiskauttalanden gentemot arbetsgivaren.Förutom rÀttigheten att uttrycka kritik gentemot sin arbetsgivare har den kommunalaarbetstagaren ocksÄ skyldigheter att anmÀla missförhÄllanden inom vissa omrÄden,Detta via lex Maria och lex Sarah, vilket jag ocksÄ redogör för. I uppsatsen beskriverjag Àven det betÀnkande som i april i Är (2011) presenterats angÄende lex Sarah inomskolan.I uppsatsen konstaterar jag att rÀtten till yttrandefrihet gÄr före den lojalitetsplikt som ioch med anstÀllningsavtalets ingÄende uppstÄr.Jag konstaterar att lojalitetsplikten i kommunal verksamhet inte existerar nÀr det gÀllernegativa eller kritiska yttranden gentemot arbetsgivaren.Lojalitetsplikten handlar för den kommunala arbetstagaren i sjÀlva verket enbart om hurman skall utföra sina arbetsuppgifter, inte vad arbetstagaren uttrycker om sinarbetsgivare..

Denna uppsats Àr en fallstudie av hur Corporate Social Responsibility (CSR) tolkas av medarbetarna i fallföretaget SJ. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur CSR kommuniceras inom SJ, att utreda hur CSR-arbetet översÀtts av medarbetarna samt vilken inverkan detta kan ha pÄ medarbetarnas arbetssituation och uppfattning om sin arbetsgivare. Internkommunikationsteori anvÀnds för att redogöra för hur CSR kommuniceras inom SJ och översÀttningsteori anvÀnds för att utreda hur medarbetarna tillskriver det som kommuniceras betydelse. För att kunna utreda vilken inverkan CSR kan ha pÄ medarbetarna redogörs Àven för ett antal potentiella effekter tidigare studier kunnat pÄvisa att CSR-arbete kan medföra. Det empiriska materialet i denna fallstudie utgörs av semistrukturerade intervjuer med medarbetare, data frÄn dokumentstudier samt kvantitativ data frÄn en medarbetarenkÀt.

Uppsatsen belyser invandrade akademikers erfarenheter av Söderhamns kommuns Insteg till Svenskt Arbetsliv, en kurs för att underlÀtta intrÀdet pÄ svensk arbetsmarknad samt invandrade akademikers syn pÄ hur de kan fÄ jobb i Sverige. Det Àr svÄrt för invandrade akademiker att fÄ arbete som motsvarar deras utbildning.  Metoden för undersökningen har varit semistrukturerade intervjuer med fyra invandrade akademiker. Resultatet visade att ISA-kursen gav information om hur man söker jobb i Sverige och hur den svenska arbetsmarknaden fungerar, kontakt med arbetsgivare samt trÀning i att prata svenska. Resultatet visade att det behövs kurser i svenskt facksprÄk och ekonomiskt stöd för att studera svenska pÄ hög nivÄ. Resultatet överensstÀmmer med Svenskt NÀringslivs Äsikt att brist pÄ effektiva utbildningar i svenska gör att Sverige inte kan förvalta hitflyttad vÀlutbildad arbetskraft.

I det konkurrensutsatta samhÀlle som vi idag lever i Àr inte kommunen pÄ samma sÀtt som tidigare en sjÀlvklar och livstrogen arbetsgivare. I dagens samhÀlle gÀller det att bygga upp en organisation som har ett starkt varumÀrke. Vikten av att bygga ett starkt varumÀrke Àr en förutsÀttning för att kunna behÄlla och attrahera ny arbetskraft.Studien har genomförts pÄ en kommun i Sverige dÀr vi har undersökt hur kommunen arbetar med frÄgor som arbetsgivarpolicy och vÀrdeord. Med hjÀlp av teoretiker som Senge och Argyris diskuterar vi kommunens vision om att vara en lÀrande organisation. Storstadskommunen arbetar efter en ny arbetsgivarpolicy och en uppsÀttning vÀrdeord, dÀr kommunen uppmuntrar sina anstÀllda till ett kontinuerligt lÀrande.Vi vill med denna studie ta reda pÄ hur arbetsgivarpolicyn pÄverkar kommunen som organisation samt vilken pÄverkan dessa uppsatta vÀrdeord har pÄ kommunens varumÀrke.

De olika landstingen i Sverige bedriver den prehospitala vÄrden utifrÄn olika styrning, verksamheten har en avsaknad av en gemensam styrning, samordning och nationella riktlinjer. Flera landsting i Sverige har svÄrigheter att bibehÄlla arbetskraft inom verksamheten, med detta menas att i vissa fall tenderar verksamheten till att inte kunna hantera att bemanna ambulanserna.Studien uppmÀrksammar en rad samhÀlleliga förÀndringar som skett under nittiotalet och som har inneburit en rad förÀndringar avseende ökade krav pÄ bland annat rörlighet och flexibilitet för bÄde organisationen och individen. Dessa förÀndringar pÄverkar förutsÀttningarna för den prehospitala vÄrden och de individer som Àr yrkesverksamma i den. Studien undersöker arbetskraftens upplevelser utifrÄn deras yrkesroll, belöningssystem och lönesystem, arbetskraftens tillfredsstÀllelse i arbetet och Àven förutsÀttningarna för att kunna vara hantverksskicklig. Arbetsklimatet inom prehospital vÄrd har förÀndrats och verksamheten har fÄtt en tydligt ökad omsÀttning av arbetskraft.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete Àr att försöka finna förstÄelse och orsaken till att trots att det Ärligen utbildas fler kvinnliga kockar Àn manliga kockar vid Sveriges restaurangskolor, Àr det vÀldigt fÄ kvinnor som arbetar som kock pÄ restaurang. Vilket mynnar ut i frÄgor som berör den kvalitativa jÀmstÀlldhetsaspekten i sÄvÀl skolmiljö som arbetsmiljö. För min undersökning valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer genom att anvÀnda mig av tankekartor vilka anses ge en fördjupad förstÄelse för intervjupersonen. Dessa intervjuer genomfördes med skolpersonal och arbetsgivare. Jag anvÀnde mig Àven av enkÀtfrÄgor stÀllda till elever och för att tydliggöra svaren anvÀndes fasta svarsalternativ, dessa enkÀtfrÄgor stÀlldes till kvinnliga elever pÄ restaurangutbildningen. Resultatet visar pÄ att skolan mer aktivt och lÄngsiktigt bör arbeta med frÄgor som rör jÀmstÀlldhet i skola och arbetsliv. Dessutom bör skolan samarbeta aktivt med restaurangbranschen för att utveckla utbildningen samt skapa en förstÄelse av skolans arbete.

Bakgrund: "There is a war for talent, and it will intensify" skrev McKinsey Quarterly redan 1998 och syftar pÄ den ökade konkurrensen som rÄder pÄ arbetsgivarmarknaden om talangfull och kompetent personal som kan driva företaget framÄt. Vikten av humankapital blir sÀrskilt mÀrkbart i dagens framtrÀdande kunskapsintensiva företag, dÀribland revisions- och konsultföretagen, samtidigt som demografiska skiftningar gör att trenden gÄr mot ett talangunderskott. Generation Y anses samtidigt vara karriÀrlystna och aktiva CV-jÀgare. DÀrför rÄder en kamp bland arbetsgivarna i att finna och vinna talangerna bland dessa. Detta kan göras genom utvecklandet av ett starkt arbetsgivarvarumÀrke och genom att lÀra kÀnna sin mÄlgrupp och skaffa kÀnnedom om deras motivationsfaktorer och preferenser.Syfte: "Att ur en grupp ekonomstudenter identifiera talangegenskaper och förklara vilka avgörande faktorer som gör en arbetsgivare attraktiv ur de ansedda 'talangernas' perspektiv."Problemformulering: Vilka Àr nyckelfaktorerna nÀr de ansedda "talangerna" vÀljer sin framtida arbetsgivare? Metod: Studien har antagit en huvudsakligen kvantitativ forskningsdesign och har en deduktiv inriktning.

Att fritt fÄ yttra sin Äsikt Àr nÄgot som gynnar envar. Möjligheten att fÄ delta i debatter eller att kunna kritisera sin arbetsplats har ett stort skyddsvÀrde i samhÀllet. I Sverige rÄder yttrandefrihet och rÀttigheten försÀkrar mÀnniskor frihet att yttra sina Äsikter. Det finns dock situationer dÀr denna rÀttighet fÄr ge vika. En sÄdan situation kan uppstÄ i ett anstÀllningsförhÄllande dÀr det föreligger skyldigheter mellan parterna.

Employer branding, eller arbetsgivarvarumÀrke som det heter pÄ svenska, handlar om att rÀtt mÀnniskor ska attraheras, rekryteras och vilja stanna kvar i ett företag. Ett starkt employer brand Àr nÄgot som har blivit allt viktigare för företagen i kampen om vÀrdefulla andelar pÄ marknaden.  Studier har visat att anstÀllda som Àr engagerade och trivs pÄ sitt arbete ocksÄ presterar bÀttre, vilket leder till ökad produktion och lönsamhetsfördelar. MÄnga företag Àr inte medvetna om eller uppdaterade vad gÀller sitt arbetsgivarerbjudande, det vill sÀga den anledning som arbetsgivaren ger till nuvarande och potentiella anstÀllda att arbeta för denne. Det kan vara svÄrt att faststÀlla vilka omrÄden som behöver utvecklas i företaget och vilka mÄlgrupper som bör prioriteras. TillgÀngliga mÀtmetoder för att fÄ klarhet gÀllande nuvarande employer brand saknas, vilket har bidragit till studiens syfte att skapa ett mÀtverktyg för att utvÀrdera ett företags arbetsgivarvarumÀrke gentemot nuvarande anstÀllda.

Att göra en meritvĂ€rdering Ă€r svĂ„rt, sĂ€rskilt nĂ€r det gĂ€ller faktorn personlig lĂ€mplighet ? en bedömningsgrund som Ă€r relativt svĂ„rmĂ€tt och som bĂ„de Diskrimineringsombudsmannen och Arbetsdomstolen ser risker med. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen Ă€r att utreda vilket utrymme den svenska lagstiftningen ger arbetsgivare i Sverige att i en rekryteringssituation ta hĂ€nsyn till arbetssökandes personliga lĂ€mplighet utan att göra sig skyldig till direkt diskriminering. Även frĂ„gan huruvida det finns en risk för att arbetsgivares möjlighet att lĂ€gga vikt vid personlig lĂ€mplighet i större utstrĂ€ckning drabbar kvinnor i arbetsledande befattningar negativt Ă€n mĂ€n i arbetsledande befattningar Ă€mnas analyseras. Uppsatsen anlĂ€gger ett analytiskt perspektiv, med grund i rĂ€ttsdogmatisk metod men med anvĂ€ndning av teori om ledarskap och kön.

Motivation i arbetslivet Àr ett Àmne som genom Ären uppmÀrksammats mycket inom forskningen. Men vad som motiverar framtidens arbetskraft ? dagens studenter - att vÀlja olika utbildningar har i arbetet med denna uppsats visat sig vara ett omrÄde dÀr mycket ÄterstÄr att undersöka. UtifrÄn den bakgrunden finns det inte nÄgon vetenskaplig grund för att kunna generalisera mellan olika utbildningsgrupper sett till motivation. En kÀrnfrÄga för dagens arbetsgivare Àr att rekrytera och behÄlla mÀnniskor som passar in i verksamheten.

Employer Branding handlar om att marknadsföra sitt arbetsgivarvarumÀrke, företag vill vara en sÄ attraktiv arbetsgivare som möjligt för att locka till sig de mest talangfulla medarbetarna. Employer Branding riktar sig bÄde mot befintliga och potentiella medarbetare. Tidigare forskning definierar Employer Branding enligt följande;?The package of functional, economic and psychological benefits provided by employment, and identified with the employing company? (Ambler & Barrow 1996)Syftet med studien Àr att undersöka hur ett specifikt företags Employer Branding-strategi ser ut samt hur de arbetar för att nÄ sin externa mÄlgrupp ingenjörer. Studien tar Àven upp mÄlgruppens uppfattning av case-organisationens arbetsgivarvarumÀrke samt vad de anser symboliserar attraktiva arbetsgivare generellt.

Syftet med studien Àr att undersöka arbetsgivares erfarenheter av att ha tagit emot praktikanterfrÄn arbetsmarknadsprojektet Korta vÀgen. MÄnga utlÀndska akademiker idag gÄr arbetslösatrots att Sverige har en stor efterfrÄgan pÄ kvalificerad arbetskraft. Som en lösning pÄ att försökaÄtgÀrda arbetslösheten hos denna mÄlgrupp har Sverige utformat olika arbetsmarknadsinsatserför att underlÀtta intÄget av utlÀndska akademiker pÄ arbetsmarknaden. Forskning har visat attpraktik Àr den mest fördelaktiga insats som genererats i de arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrdersom idag finns. TyvÀrr rÄder hög arbetsbelastning pÄ svenska arbetsplatser vilket gör att mÄngatackar nej till att ta emot praktikanter.

The purpose of this study is to analyse asylum seeking converts understanding of their conversion process based on church context, specifically within the realm of evangelical church and theology. Through the method of content analysis this essay analyses six qualitative interviews done with converts from two Islamic traditions to Swedish free church Christianity. The essay discusses the results through the lens of Lewis Rambos seven-phase theoretical concept of conversion. The important results given by this study shows that the first contact with other Christians in a new country, which creates a new community serving as an interpretive framework for their lives, triumphs the question of the theological perception for the conversion. Also, the results shows that intellectual understanding of the doctrines of faith is less important relative to the conversion process best described by the words touched, taught, and transformed.

I det h?r arbetet s?ker jag verktyg som kan skapa en frihet och en sj?lvst?ndighet f?r mig inom mitt kommande yrke som musikalartist. Jag har fokuserat p? att f?rs?ka hitta olika strategier och f?rh?llningss?tt som g?r att jag lyckas f?rdigst?lla ett projekt. I mitt s?kande efter strategier som ?r gynnsamma f?r mitt eget skrivande har jag tagit del av litteratur, intervjuat tv? skrivande sk?despelare, gjort skriv?vningar och tillsammans med en kollega skrivit och framf?rt en egen soppteaterf?rest?llning.