Örebro universitetInstitutionen för beteende-, social- och rättsvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 41-60 pTitel: Upplevelser och hanterande av moralisk stress ? en undersökning bland socialsekreterare på socialkontor väster, ÖrebroFörfattare: Cecilia Billing, Linn Klintenberg & Hanna LedstamHandledare: Erik FlygareSammanfattningHuvudsyftet med denna studie är att undersöka om moralisk stress förekommer på socialkontor väster i Örebro. Mer precist vill vi undersöka om socialsekreterarna upplever några hinder i arbetet för att utföra sina uppgifter på ett sätt som de anser är moraliskt rätt, hur man i så fall reagerar på dem och vilka strategier man använder för att hantera detta. Vidare är vi intresserade av att undersöka om det finns några mönster mellan hinder, moralisk stress och strategier.Vi har använt en kvalitativ forskningsmetod. Detta genom att vi har intervjuat nio socialsekreterare som har utredningsansvar i barn- och ungdomsgruppen, socialkontor väster i Örebro.

ATC (Automatic Train Control; automatisk tågkontroll) är ett säkerhetssystem som automatiskt bromsar ner ett tåg om föraren skulle missa en hastighetsnedsättning eller en stoppsignal. Systemet ger även föraren information om när det är dags att exempelvis sänka hastigheten. Detta genom tonstötar och blinkande siffror på ATC-panelen. Många förare anser dock att det saknas väsentlig information i gränssnittet till ATC-panelen, visar rapporter från Banverket (Kecklund, 2001). Eftersom information som skulle hjälpa föraren att planera körningen framåt i tiden saknas, och föraren därmed ofta väntar på indikationer från systemet, ?kör på pipet?, kan olyckor ske där ATC-övervakningen saknas eller gått ur funktion.

Vårdpersonal känner ofta stor rädsla att gå in i vårdsituationer med en döende förälder. Tidiga stödinsatser har visat sig vara av värde för barns krisbearbetning och accepterande i dessa vårdsituationer. Vården är vanligen inte anpassad för att barnen ska involveras och många föräldrar upplever det svårt att förmedla information om sjukdom och förväntad död till sina barn. Syftet med studien var att undersöka vårdpersonalens upplevelser och erfarenheter av att stödja familjer med minderåriga barn när en förälder är svårt sjuk eller döende. I form av tre fokusgruppsintervjuer intervjuades 10 personer med olika vårdyrkesbakgrund.

Examensarbetet har utförts på Danderyds sjukhus, ett akutsjukhus i norra Stockholm med uppdrag att erbjuda sjukvård till drygt 440 000 invånare, och närmare bestämt på hjärtsektionen inom akutmottagningen (hjärtakuten).Med utgångspunkt i nya interna målsättningar samt de statligt satta målen, att 80 % av patienterna ska färdigbehandlas inom 4 timmar på akutmottagningar från år 2009, påbörjades ett förändringsarbete på Danderyds sjukhus akutmottagning. Detta förändringsarbete mynnade ut i ett nytt flöde och arbetssätt, benämnt Lean, på akutmottagningen och implementerades i början av 2009. Efter att ha använt det nya arbetssättet i ett år finns behov att utvärdera förändringen och utveckla förändringsarbetet. Syftet med examensarbetet fastställdes därför till att kartlägga de förändringar som gjorts på hjärtakuten och vilken effekt som förändringarna gett. Detta för att kunna föreslå fortsatt arbete med att förbättra flödet genom hjärtakuten.Med hjälp av observationer och intervjuer kartlades patientflödet genom hjärtakuten före och efter förändringen.

Tjänstesektorn utgör ungefär 80 % av Sveriges BNP, men har länge präglats av lägre produktivitet än tillverkningssektorn. Detta skulle kunna förändras genom konceptet lean som innebär effektivisering av flöden och syftar till att erbjuda kunden exakt vad den vill ha med hjälp av mindre insatser i form av personal, utrustning, tid, utrymme och aktiviteter. Nyttan med lean inom produktionssektorn är bevisad och effektiviteten förmodas öka två till tre gånger efter en implementering inom dessa företag. Konceptet hävdas även vara användbart inom tjänstesektorn och andra kontexter, men det råder fortfarande tvivel om effekten konceptet har på prestationer och lönsamhet i tjänsteorganisationer. Avsaknaden av sådana bevis har påverkat konceptets spridning utanför produktionsindustrin.

En av de mest fundamentala grunderna i redovisningsteorin är fortlevnadsprincipen going concern som belyser antagandet om att företaget ska förutsättas fortsätta sin verksamhet. Finns det betydande osäkerhet kring huruvida fortlevnad kan antas krävs upplysning av revisorn i form av en anmärkning i revisionsberättelsen. En going concern anmärkning är ett mycket komplext beslut som är svårt att hålla objektiv då det handlar om framtidsbedömningar. Anmärkningen följs ofta av förödande konsekvenser då investerare och kreditgivare anser att det är allt för riskabelt med nytt eller vidare intresse i företaget. Bedömningen om fortsatt drift sätter även revisorn i en knivig situation då denne ska göra en bedömning som tillfredställer både intressenterna och klienten, vilket ofta är oförenligt. Samhällets ifrågasättande av revisorernas oberoende återspeglar sig även i den dubbla roll som revisorn ofta besitter både som granskare och rådgivare.

Håkan Andersson Mekaniska Produktions AB (HAMEK) arbetar i huvudsak med metallbearbetning och har under kort tid genomgått en stor expansion och befinner sig nu mitt i metamorfosen från verkstad till industri. Denna process är inte helt friktionsfri. En serie problem har adderats till varandra under en längre period och nu nått en kritisk gräns. Bland annat har utdragna bygglovsförhandlingar och övergången till ett mer komplext affärssystem tagit mycket tid och energi. Hög personalomsättning och ökad Arbetsbelastning har genererat mycket övertid, många projekt har försenats och stämningen i produktionen sargats.

Följande är en studie som tar sin utgångspunkt i ett förändringsarbete som pågår på Abba Seafood. Initiativet till en förändring har tagits på ledningsnivå där målet är få till stånd en förändring inom kulturen, genom att ta avstamp från ett mer problemorienterat förhållningssätt till ett mer lösningsorienterat. Syftet med uppsatsen är att undersöka de föreställningar som ledningsgruppen respektive produktionspersonalen har gällande den pågående förändringsprocessen och att ställa dessa i förhållande till varandra. Studien avgränsas till att fokusera på hur förändringsarbetet tagit sig uttryck inom produktionen i Kungshamn samt på en ledningsnivå, övriga delar av företaget är således inte inkluderade i denna studie. För att uppnå studiens syfte användes följande forskningsfrågor: ?Hur uppkom förändringsinitiativet och vilka uttryck har det tagit sig inom ledningen respektive produktionen??, ? Hur kan Abba Seafoods förändringsprocess beskrivas utifrån olika förändringsstrategier? ?Vad krävs för att implementeringen av ett förändringsarbete skall nå samtliga led inom en organisation??.

På Scania väntar stora utmaningar i framtiden. Ständigt ökande konkurrens kräver ständiga förbättringar av produktion och produktionsstruktur. På Chassimonteringen i Södertälje monteras lastbilar samman. Detta examensarbete har utförts på en avdelning på Chassimonteringen där lastbilshytterna förbereds för att monteras på lastbilschassit. På denna avdelning, Hyttförmonteringen eller helt enkelt Förmonteringen, finns stora möjligheter till förbättringar.

Balans mellan arbete och privatliv är en viktig och aktuell fråga både idag och i framtiden. I organisationerna ses balans mest som en hälsofråga och någonting som framförallt är aktuellt för chefer med barn eller sjuka föräldrar. Dock menar tidigare forskning att frågan numera även är aktuell för ungdomar som beaktar balansfrämjande insatser vid val av arbetsplats. Det handlar mer om att arbeta för att kunna leva än att leva för att kunna arbeta.Studiens syfte är att skapa en övergripande bild av HR-chefers arbete med balans mellan arbe-te och privatliv. Vidare vill vi skapa en förståelse för vilka insatser HR utför i dagsläget och vilka insatser de vill utföra i framtiden för att linjechefer ska kunna skapa balans.

Den svenska sjukvården kommer under de kommande decennierna att ställas inför stora utmaningar. Patientbelastningen väntas öka till följd av en åldrande befolkning som till största del utgörs av den stora generationen av 40-talister. Situationen kommer att kunna bli synnerligen allvarlig då många av Sveriges sjukhus och mottagningar redan idag har långa patientköer som i många fall inte klarar av att leva upp till vårdgarantin på maximalt 90 dagars väntan från inkommen remiss till genomfört läkarbesök.De senaste åren har emellertid ett trendbrott kunnat skönjas. Många sjukhus har startat omfattande förbättringsprogram med målsättningen att nå högre effektivitet och kvalitet i verksamheten, däribland Skånes universitetssjukhus i Lund och Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm. Förbättringsprogrammen har visat mycket goda resultat såsom kortare patient-köer, kortare väntetider, högre kvalitet i vårdresultaten samt större patientnöjdhet.

Med start 1994 infördes ett nytt betygssystem, det vill säga kursplaner, betygskriterier samt riktlinjer för betygsättningen, för såväl grundskolan som gymnasieskolan. Frågor om betyg-sättning har under senare år blivit politiskt högintressanta och många förändringar är nyligen föreslagna eller rent av beslutade i Riksdagen. Elever och föräldrar har också blivit mer aktiva och ställer ökande krav på framförallt lärare när det gäller betyg. I några kurser ges nationella prov som lärare kan använda som stöd för sin bedömning och betygsättning medan andrakurser, till exempel samhällskunskap, på sin höjd har några bedömningsexempel på Skolverkets hemsida att stödja sig mot.Syftet med den här uppsatsen är att få en bild av hur betygssystemet fungerar idag, dels ur ett generellt nationellt perspektiv men även är ett specifikt samhällskunskapsperspektiv. För att uppnå syftet har följande frågeställning använts.

Introduktion: Patientsäkerhet är en viktig fråga inom hälso- och sjukvården. Vårdskadorna kostar inte bara samhället stora summor varje år utan även de drabbade onödigt lidande. Sjuksköterskor är den yrkeskategori som står patienterna närmast och innehar kunskaper om faktorer som påverkar patientsäkerheten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vad som påverkar patientsäkerheten på slutenvårdsenheterna på en medicinklinik.Metod: Studien genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer som analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Som teoretisk referensram har Jean Watsons omvårdnadsteori använts.

Thorax-Kärlkliniken på Universitetsjukhuset i Linköping har i jämförelse med liknandeoperationskliniker längre väntetid för behandling än riksgenomsnittet. Detta problem med långaväntetider, överbeläggning samt ett allt större intresse för Lean har varit incitament till attgenomföra en djupare studie av Thorax-Kärlklinikens patientflöde. Logistik som ämnesområdehar på senare år fått större uppmärksamhet inom sjukvården och tanken är att ett systematisktlogistiskt tänkande kan bidra till att förbättra välkända problem inom sjukvården såsomtillgänglighet, kvalitet samt effektivitet. Denna studie fokuserar på hur ett jämnt och stabiltpatientflöde ska kunna skapas, där författarna har valt att utgå från teorier angående hurvariationer påverkar verksamheten och hur variationer kan hanteras. Förseningar ochväntetider inom sjukvården orsakas inte på grund av för lite resurser, utan framför allt för attresurserna används på fel sätt och inte anpassas till de variationer som finns.

Ett område där det i dagsläget sker en otrolig expansion är i den urbana miljöns utbredning. Den snabba utbyggnaden av städer, byar och urbana samhällen har gjort stora markytor täta för vatten. Tak, fasader och gator hindrar nederbörden från att tränga ned i marken och bildar istället så kallat dagvatten. Det är vatten som medför näringsämnen och föroreningar allteftersom det rinner ner i diverse vattendragen. Detta har gett upphov till problem i många länder och inte minst inom EU i form av övergödning av vattendrag, försurning m.m.