Statistik från Arbetsmiljöverket visar att arbetsskador orsakade av stress ökar.I Folkhälsorapport från 2001 kan man läsa att anställda inom kommuner och landsting har haft en särskilt negativ hälsoutveckling under 1990-talet. Ett ökat antal omorganisationer, ofta i kombination med besparingar och neddragning av personal torde ha bidragit till vissa former av ohälsa. Lärare och personal inom vård och omsorg har troligen upplevt de största förändringarna, eftersom man bytt arbetsgivare. Vård- och omsorgspersonal har delvis bytt till halvprivat verksamhet. Vissa har gått från landstings- till primärkommunala anställningar.

Sjukfrånvaron, framförallt bland kvinnor inom den offentliga/kommunala sektorn, fortsätter att öka och var femte chef inom äldreomsorgen är sjukskriven, varav de flesta är långtidssjuk-skrivna. Utvecklingen mot en plattare kommunal organisation har skapat en ny slags mellanchef , den så kallade områdeschefen, med egen budget och eget personalansvar. Trenden har inneburit utökade ansvarsområden, allt större enheter att leda och fler arbetsuppgifter. Anmälningarna av stressrelaterade sjukdomar ökar generellt inom kommunal omsorg vilket är en av anledningarna till att Arbetsmiljöverket genomfört en landsomfattande tillsynsinsats i 70 av landets kommuner och som visar att en stor andel av kommunernas enhetschefer utsätts för psykisk överbelastning pga. stor arbetsmängd.

The purpose of this study is to incrementally, through a combination of various methods, examine the assumptions about the working economic outcomes that can be made based on planned ergonomic intervention in a department at Pfizer Health AB in Strängnäs. The study contributes to knowledge about how assumptions on OSH financial results can be made, based on planned ergonomic interventions. These assumptions were based on biomechanical calculations made on the basis of ergonomics measurements with inclinometer. The study is important because previous research has shown that poor work environment have a bad impact on the economy of a company in different ways. It can for example be negative impact on the company's productivity and quality of the units produced or the services provided.

Dagens arbetssituation med ökad stress och hög Arbetsbelastning, tillsammans med sämre kostvanor och minskad fysisk aktivitet ger en försämrad hälsa hos allmänheten. Detta är bidragande orsaker till att både sjukskrivningar och förtidspensioneringar har ökat dramatiskt under de sista åren (Utbult och Lindwall, 2000). Arbetsplatsen som arena är värdefull och mycket passande för arbete med friskvårdsfrågor. Men om tonvikten läggs på rehabilitering kommer detta varken att leda till att ohälsa undviks eller att produktionen på företaget stärks. Om man däremot arbetar hälsofrämjande ligger man steget före och har därmed möjlighet att undvika att problemen överhuvudtaget uppstår (Johnsson m.

Syftet med denna studie var att studera kvinnliga juristers syn på balans mellanarbete och privatliv. Forskningsfrågor som använts är bland annat hur balansmellan arbete och privatliv ser ut hos juristerna, hur de sätter gränsermellan arbete och privatliv, men också om strategier används, både från företagensoch individers sida, för att få en bättre balans mellan arbete och privatliv.Gruppen som undersökts var fem kvinnliga jurister som samtliga arbetarpå advokatbyrå. De är i varierande åldrar med olika befattningar, hararbetat olika länge inom branschen samt har olika familjesituation. Studienbaseras på kvalitativ metod och information om studien skickades ut tillgruppen där etiska aspekter beaktades både vid det tillfället och under intervjuernasgång. Intervjuer genomfördes sedan med personerna utifrån en intervjuguide,materialet sammanställdes och organiserades i teman.

Syftet med studien var att undersöka hur skolpersonal upplever sitt arbete med ensamkommande flyktingbarn mellan 12 och 19 år, i både högstadieskola och gymnasieskola vid två orter i norra Sverige. Frågeställningarna för studien berörde ämnen som attityder, integrering samt skolpersonalens upplevelser av sitt arbete och de ensamkommandes situation. Detta är en kvalitativ studie som bygger på sju semistrukturerade intervjuer som genomförts med personal från två skolor. Meningskoncentrering har varit inspirationen för att bearbeta de insamlade data vi haft. Resultatet visar att skolpersonalen upplevde sitt arbete med de ensamkommande flyktingbarnen som något viktigt och att en majoritet visade ett stort engagemang när det kom till arbetet med målgruppen.

Syftet med vår uppsats är att skapa förståelse för vilka etiska frågeställningar som aktualiseras i förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare i outsourcingsituationer. Outsourcing, eller utkontraktering innebär att företag lägger ut sin verksamhet till underleverantörer eller lägger ner verksamheten och köper produkter externt. Tidigare forskning har varit koncentrerad kring de ekonomiska konsekvenserna av utkontraktering. Etiska aspekter vid outsourcing mellan arbetstagare och arbetsgivare belyses i denna uppsats med hjälp av relevant lagstiftning, den praktiska situationen och teori om företagsetik och outsouricing. Ett etiskt perspektiv anläggs genom att använda pliktetik och konsekvensetik.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

Bakgrund: Inom en avdelning, bestående av två sektioner vid ett sjukhus, upplevdes arbetsmiljöproblem förekomma. Ledningen ville arbeta med dessa med hjälp av företagshälsovården. En överenskommelse gjordes om att börja med en kartläggning av den upplevda arbetsmiljön, för att ha som underlag och praktiskt verktyg i det därpå följande åtgärdsarbetet, vilket avses utvärderas efter 1-2 år. Syfte: Två frågeställningar skulle besvaras med kartläggningen. 1) Finns det skillnader i arbetsmiljön mellan yrkesgrupperna inom varje sektion? 2) Finns det skillnader i arbetsmiljön inom varje yrkesgrupp mellan sektionerna? Undersökt grupp: Hela läkar-, sjuksköterske- och undersköterskegruppen på avdelningen.