Arbetets didaktiska upplägg utgår från ett barnprogram som underlag i undervisningen i grundskolans tidigare år. Undervisningen ska hålla hög pedagogisk standard och uppfylla de läromål som finns angivna i läroplanen. Tidigare forskning om populär kultur och lärande har bearbetats för att i analysavsnittet visa konkreta metoder för att uppfylla läromål genom att analysera ett populär kulturellt barnprogram..

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida globalisering kan sättas i sammanhang till existerande problem med barnsexturism samt att undersöka hur svenska researrangörer arbetar med att ta socialt ansvar i sina verksamheter för att förebygga och stoppa barnsexturism. Studien utgår från tidigare forskning i ämnet samt två teorier om globalisering och CSR, Corporate Social Responsibility Vi har i denna studie använt ett kvalitativt tillvägagångssätt. Vi har utfört två kortare intervjuer, en med ECPAT Sverige och en med Ving. Vi har även genomfört textanalyser på noga utvalt material från ECPAT Sverige, Apollo, Fritidsresor och Ving. Resultatet av studien visar på att det kan finnas en relation mellan globaliseringen och problemen med barnsexturism.

Sustainability reporting in Sweden is a voluntary disclosure action for non-governmental companies. Since 2009 all state-owned companies must however publish a sustainability report according to GRI guidelines and with independent assurance statement. Three different sustainability reporting methods are primarily used: (1) Separate Sustainability Report, (2) Sustainability Report included in the Directors? Report, and (3) Sustainability Report forming part of the Printed Annual Report. The aim of this paper is to explore why some companies choose to publish a sustainability report and identify the motivational factors behind this decision, as well as attain an understanding for companies? choice of reporting method.

Sammanfattning Med denna forskning har jag från olika perspektiv belyst portfolio som verktyg till aktivt lärande. Jag har också försökt förstå hur elever och pedagoger upplever varandras utveckling med portfolio som arbetssätt. Intressant har också varit vilka tankar och drivkrafter ligger bakom valet av portfoliometodiken. Genom frågor till skolledare och enkäter med elever och pedagoger i en portfolioskola har jag velat, med ett täckande perspektiv, bidra till tidigare forskningar. Jag använde mig av intervjufrågor till skolledare och enkäter av kvantitativ och kvalitativ karaktär för pedagoger och elever.

Detta arbete ger en uppfattning om vad elever i skolår 6 har för attityder kring området bråk och sin bråkinlärning. Insamling av material skedde med undersökningsmetoden enkäter. Med metoden ?Grounded Theory? har jag sammanställt och kategoriserat mina resultat. Det innebär att man låter elevernas svar på enkäterna ?tala? till sig.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Destination marketing organisations (DMO) är ett fenomen som går att studera utifrån flera aspekter. Vi valde att utgå från DMO positionering och distribution av turismprodukter vilket skapade frågeställningen: Hur förmedlas Norge som en nationell destination? Organisationen är komplex, och detta arbetets syfte är därför att få en ökad förståelse för DMOs arbete utifrån en egenskapad modell, DMOs framställningsprocess av en destination. En deduktiv ansats har används i studien, där teorierna DMO, platsmarkandsföring, kommersialisering samt destination image har behandlats. Dessa teorier har sedan applicerats på ett verkligt fenomen, som i detta fall har varit Norges DMO, Innovasjon Norge. Arbetets empiriska material har samlats in från en mail intervju med Andreas Ørjasæter Solhaug på Innovasjon Norge.

När företag ska besluta var man ska etablera sin verksamhet finns det en rad olika lokaliseringsfaktorer som spelar in: bland annat närhet till marknader och andra företag, platsens kostnad och infrastruktur, tillgång till rätt arbetskraft, statlig påverkan samt företagsklimat och livskvalitet. Angered, som är Göteborgs mest segregerade stadsdel, har en väldigt hög arbetslöshet och få arbetstillfällen inom den privata sektorn. För arbetssökande i segregerade bostadsområden är närhet till arbetsmarknaden viktigt för chanserna till att få jobb och Angered behöver därmed göras mer attraktivt för företag.Den här studiens syfte var att undersöka hinder och drivkrafter för lokalisering av arbetstillfällen inom den privata sektorn i Göteborgs segregerade stadsdel Angered. Uppsatsens frågeställningar var:1. Vilka är de främsta orsakerna bakom bristen på arbetstillfällen inom den privata sektorn lokaliserade i Angered?2.

Arbetets syfte är att undersöka hur olika försolepedagoger ser på bild och musik i förskolan. Vi har studerat litteratur som är relevant för ämnet och det redovisas i litteraturdelen. Vår undersökning är baserad på tio stycken intervjuer. I vårt resultat kom vi bland annat fram till att de pedagoger vi intervjuade anser att bild och musik är en viktig del i förskolan. De ser inte bara bild och musik som något roligt när man har tid över.

Syfte: Syftet är att undersöka motivationsfaktorer, inre tankestrategier och yttre påverkansfaktorer och dess betydelse för fortsatt drogfrihet hos personer som befunnit sig i missbruk. Metod: Studien baseras på kvalitativa fokusgruppintervjuer med sammanlagt nio informanter. Analysen sker utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Narrativt belyses respondenternas livsberättelser. Tre teman med underfrågor har utarbetats.

Förändring är ett tillstånd som vi befinner oss i under hela livet, i arbete och i privatliv. Vissa faser i livet är lugna, andra häftiga och kaotiska. Uppsatsen har utgått från en fallstudie i syfte att redogöra för förändringsprocessen som sedan början av 2000-talet pågått på fallföretaget Sjölanders Mekaniska. Utifrån undersökningsresultat presenteras huruvida ledarskap, kommunikation och delaktighet samspelar samt hur förändringarna har upplevts och varför de har lett till en positiv utveckling. Följande frågor har ställts: På vilket sätt har förändringsarbetet kommunicerats från ledningens sida? Hur har förändringarna uppfattats/tagits emot av medarbetarna? Vilka är de bakomliggande drivkrafterna? Lever småföretagsmentaliteten kvar i företaget? Resultat har visat att den positiva utvecklingen på Sjölanders Mekaniska beror i stora drag på god insikt om att förändringar behövde ske och att förändringsvisionen sedan, efter bästa förmåga förmedlats.

Syftet med mitt arbete är utifrån läroplanen studera vilket stöd till språkutveckling elever med annat modersmål får, för att kommunicera och för att underlätta inlärning. Arbetets frågeställning kretsar kring pedagogernas resonemang om tvåspråkiga elevers lärande gällande modersmål och svenska, samt tvåspråkiga elevers upplevelser av hinder/möjligheter att utveckla sina språkkunskaper. Jag har i min undersökning utgått ifrån kvalitativa intervjuer som metod. Intervjupersonerna var två pedagoger och tre elever på introduktions programmet Individuella Alternativ. Språkets betydelse för identitet och kultur belyses samt vikten av att kunna variera sitt språk efter den kontext det används i, d.v.s. skillnaden mellan vardagsspråk och skolspråk.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Syfte:Elektronisk handel är ett växande fenomen i affärsvärlden. Att förstå företagens avsikt med e-handelsanvändning är viktigt för både akademiker såväl som praktiker. Företag, organisationer och till och med kommuner har börjat bedriva e-handel för att automatisera, effektivisera och på sikt spara pengar i sina verksamheter. Syftet med denna studie är att empiriskt beskriva e-handelns utveckling och användning i Sverige och specifikt inom den teknologiska industrin som arbetar med automation. Metod:Denna studie behandlar e-handel i automationsföretag. Respondenterna ombads att validera betydelsen av e-handel genom webbaserade enkäter.

Syftet med studien var att utreda om det fanns kvantitativa och kvalitativa skillnader i elevers upplevelser av hur meningsfullt livet i allmänhet och skolan är, vad som är meningsfullt i skolan samt om de har långsiktiga mål med sin framtid och om det skiljer sig åt mellan elever på en Kunskapsskola och en skola utan liknande arbetsformer. Syftet med studien var också att undersöka om det fanns något samband mellan elevernas upplevelser av meningsfullhet i livet och i skolan. Kunskapsskolan valdes ut som skola av intresse för studien då eleverna på skolan planerar, genomför och följer upp sina personliga mål, vilket i tidigare studier visat sig ha positiv påverkan på upplevelsen av mening. De teoretiska utgångspunkterna som anammades var begreppet meningsfullhet inom Antonovskys teori om känslan av sammanhang, KASAM, samt ungdomars innehav och strävan efter mål och mening i livet enligt teorin om Youth purpose. I studien användes en kvantitativ och en kvalitativ delstudie.