SammanfattningLäkemedelsindustrins mission är att förlänga människoliv samt bota sjukdomar. Människans hälsa är det som är i fokus, enligt läkemedelsindustrin. Det uppfattas dock råda en viss konflikt huruvida läkemedelsindustrin följer missionen. Forskning har visat på att dubbelt såmycket pengar finansierar marknadsföringen jämfört med forskning och utveckling, i syfte att sälja mer läkemedel. Läkemedel somliga läkare ifrågasätter om de ens behövs på marknaden.

Vi vill med det här kandidatarbetet inleda en konversation med havet. Tillsammans med Karen Barads posthumanistiska performativitet, agentiell realism, vill vi utmana och ifrågasätta den antropocentriska designerrollen där materialiteten ses som passiv och designern som ensam härskare över meningsskapandet i designprocessen.Med Barads onto-epistemologiska utgångspunkt undersöker vi hur design-processen uppstår i arrangemang av både mänskliga och icke-mänskliga aktörer, där mening framförhandlas genom relationer inom fenomen. Genom att tillämpa detta posthumanistiska förhållningssätt i lekfulla experiment tillsammans-med-havet kan vi se hur mening är situerad och skapas inom de materiell-diskursiva fenomen och apparater som utgör designprocessen. Vi förstår designprocessen som ett ingripande i världens tillblivelse. Ett ingripande där ett kollektiv av aktörer står som medskapare, där mening, kroppar, subjekt och objekt uppförs och samformas genom intra-aktion. Detta förhållningssätt föder en medvetenhet om vårt ansvar i att ingripa i världens tillblivelse och vårt ansvar för de kroppar som skapas, en etik i handling. .

This is a study of the trade union journal for female blue collar women in Sweden, Arbetets Kvinnor, between 1927 and 1931. The purpose is to examine how a female trade union activist's constructs collective identity by those notions of social class, sex, and moral values that are articulated in the journal. The main theoretical basis is Alberto Melucci's analysis where he argues that a collective identity in social movements is made in an interaction between individuals, where the action possibilities and limits are defined. Another purpose is how the female blue collar worker's resistance and/or adaption to the male hegemonic trade union and the bourgeoisie hegemonic society are presented. The essay shows how the collective identity is made of both historical and contemporary images of the working class women as workers and trade union activists.

Denna uppsats berör hur C. G. Jungs arketypteori används i tolkandet av filmen Sagan om Konungens Återkomst. Valda scener analyseras där arketyper identifieras och deras roller förklaras. Även annan symbolik som kan delge åskådaren av filmen en större mening med både berättelsen och arketypernas funktioner presenteras.

Denna uppsats handlar om bildsamtal med förskolebarn, där de pratar om sina egna bilder samt konstnärers verk. Syftet med undersökningen är att jag vill veta hur sådana samtal kan te sig i praktiken.Som metod vid undersökningen har jag använt mig av en kvalitativ undersökning genom bildsamtal. Detta för att det inte är det man vet eller tror sig veta innan som är viktigast, utan det är erfarenheterna man får genom undersökningen som är väsäntligt. Detta visar två olika former av bildsamtal där samtal om konstbilder är det ena och samtal om barnens egna bilder är det andra.Slutligen kan man se att de abstrakta konstbilderna gav mer i tolkningarna vad det gäller barnens fantasi. När barnen berättade om sina egna bilder kunde de berätta om dem på ett sätt som gav innehållet mening.Nyckelord: Bild, förskola, konst, samtal.

TV, film och litteratur är områden som alla ingår i de kulturella och kreativa näringarna, dvs. näringar som går ut på att på något sätt producera upplevelser. Fandom, som ofta kretsar kring källmaterial i form av t.ex. TV-serier eller böcker, har trots detta aldrig undersökts med utgångspunkt i upplevelseproduktionsteorier.Syftet med detta arbete var att undersöka hur deltagandet i en fandom kan fördjupa upplevelsen av källmaterialet, med utgångspunkt i två olika upplevelseproduktions-teorier. Denna första ansats till forskning kring kombinationen fandom?upplevelse gjordes genom en litteraturstudie.I bakgrunden presenteras upplevelseekonomin, upplevelseproduktion, samt fenomenet fandom.

Bakgrund: Spontan abort är den vanligaste komplikationen under en graviditet och kan ha flera orsaker, men är oftast okänd. Vid händelsen sker en spontan avgång av fostret som lämnar livmodern innan det är livsdugligt. Kvinnlighet är för många att kunna föda ett barn.Syfte: Beskriva kvinnors upplevelser av spontana aborter.Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Analysmetoden var en innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman.Resultat: Upplevelser av spontan abort var: chock och oförberedelse, förlust, hopp och hopplöshet, skuld, sökandet efter mening, oförståelse från omgivningen, sorg, lättnad samt upplevelser av att gå vidare i livet. När orsaken till den spontana aborten var okänd och kvinnor inte upplevde någon mening med händelsen, lade de skulden på sig själva.

Arbetets utgångspunkt var att undersöka hur personer med psykosdiagnoser kan uppleva psykoterapi. Vi valde att fokusera patientens upplevelse då vi anser att denna är viktig för förståelsen av individen bakom diagnosen. Syftet var att belysa det subjektiva värdet av terapi för dessa personer samt att beskriva deras upplevelser och tolka de beskrivna fenomenens mening. För att uppnå detta syfte användes en berättande, hermeneutisk ansats. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide.

Denna uppsats har som mål att undersöka hur begreppet slump har använts i olika typer av litteratur. Jag kommer fokusera på själva begreppet, och inte fenomenet som sådant och använder mig därför i denna uppsats av begreppshistoriska metoder och teorier.Slumpen berörs ofta i vår tid - både i det talade språket och i litteraturen ? och begreppets användningsområde är ibland bredare ? eller smalare ? än dess egentliga mening, om det nu ens finns en sådan. Slump definieras i Nationalencyklopedin som ''inom sannolikhetsteorin benämning på det oförutsägbara.'' Mitt intresse för ämnet ligger i att identifiera olika historiska definitioner av samt olika syner på slumpen. Även i vår tid betyder slumpen något annat i matematisk mening än i folkmun.

Syftet med examensarbetet har varit att se sagans betydelse för ett barn i förskoleålderns språkliga utveckling. Syftet var även att undersöka hur pedagogers och föräldrars engagemang kan bidra.  Metoden som använts i examensarbetet är en kvalitativ undersökning på två förskolor med olika förutsättningar. Därefter har sedan jämförts likheter och skillnader mellan hur barnen tagit till sig av sagans ord och mening. Det har även gjorts enkätundersökningar där föräldrar och pedagoger har fått ge sin syn på hur de upplever att barn påverkas och utvecklas av sagor.

Lönearbete utgör en väsentlig del av de flesta människors liv. Därför är det viktigt för individen och samhället att det finns mening med arbetet, och att det upplevs som meningsfullt. Barnmorskor tillhör en yrkeskategori som upplever sitt arbete som meningsfullt. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka vad sex kvinnliga barnmorskor upplever som meningen med sitt arbete ur ett individ- och samhällsperspektiv samt vad de upplever som meningsfullt i arbetet. Genom en fenomenologisk metod framställdes essensen från barnmorskornas upplevelser.

Syftet med denna studie är att göra en jämförelse av svenska för invandrare (sfi) i två kommuner, en liten kommun och en medelstor kommun. Samt undersöka sfistuderandes erfarenheter, behov och berättelser om önskemål av studie- och yrkesvägledning. Undersökningen bygger på en kvalitativ intervjustudie med fem respondenter. Respondenterna är två sfi-studerande med utländsk bakgrund som studerar på vuxenutbildningen, två rektorer och en studie- och yrkesvägledare. De teorier som i första hand har används finns inom sociologiska forskningsfält som förklarar varför människor handlar på en viss sätt och hur behoven styr individens beteende.

Syftet är att undersöka vilka specialpedagogiska perspektiv som kan identifieras i gymnasieskolors arbete med att erbjuda särskilt stöd. Materialet har samlats in genom kvalitativa forskningsintervjuer och urvalet är fem specialpedagoger. Kvalitativ forskningsintervju kan beskrivas som en möjlighet att förstå världen och det sammanhang de intervjuade personerna befinner sig i. Det ger också en möjlighet att utveckla en mening och se ett mönster utifrån de intervjuades erfarenheter. Resultatet påminner om det Nilholm beskriver som dilemmaperspektivet vilket kan förklaras med att man måste vara medveten om den inbyggda konflikten mellan att ge individuell hjälp och att låta en grupp få gemensamma kunskaper och utvecklas tillsammans.

Nämndemannainstitutet har i Sverige uråldriga anor vilka sträcker sig långt bak till 1200-talet. De ståndpunkter som i dag allt som oftast anförs gällande nämndemännens förevarande är dels det faktum att nämndemännen över lag utses av kommunpolitiska partier samt dels att nämndemannakårens representativa sammansättning beträffande ålder, kön och etnicitet, har ifrågasatts.Med nämndemannens partipolitiska bakgrund följer som regel en politisk åskådning, vilket av förklarliga skäl kan utgöra underlag för diskussion och samhällsdebatt.Vad beträffar nämndemannakårens sammansättning är åldersperspektivet det av ovanstående nämnda företeelser det som vållat de svenska beslutsfattarna mest huvudbry de senaste decennierna. Den svenska nämndemannakåren är sedan lång tid tillbaka tämligen ålderstigen, ett faktum som i decennier varit föremål statliga offentliga utredningar och propositioner.Arbetets fokus ligger dock på nämndemannens/männens restriktiva inslag av dissens (skiljaktig mening) vid svensk tingsrätt, vilket i och för sig inte helt utelämnar det ovan nämnda. Det är idag enligt min mening ett påtagligt faktum att dissens mellan nämndeman och lagfaren domaren vid svensk tingsrätt är mycket ovanlig. Det gjordes år 1992 några av varandra oberoende studier vid Göteborgs samt Stockholms tingsrätt, vars syften var att påvisa med vilken frekvens det förekom dissens från nämndemännens sida vid domslut.

Denna uppsats handlar om stadsodling och brukarmedverkan. Med brukarmedverkan menas att invånarna får ökat inflytande över stadens utformning genom att de själva deltar i förvaltningen av platser. I det här fallet genom att starta och delta i kollektiva stadsodlingar. Syftet med detta arbete har varit att ta reda på vilka drivkrafter som ligger bakom människors engagemang i kollektiva stadsodlingar samt vad detta engagemang kan föra med sig till den plats där odlingarna finns. Kan kollektiva stadsodlingar öka samverkan i bostadsområden samt bidra till en tryggare plats och i förlängningen ökad jämställdhet? Brukaravtal är ett avtal som upprättas mellan kommun och en grupp invånare som genom avtalet får möjlighet att bruka endel av kommuenns mark.