Studien bygger på Implicit Leadership Theory, tidigare studiers noterade ledaregenskaper samt egenskaper noterade i denna studie värderade från ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger på hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var åtta medarbetare varav tre män. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvärda ledaregenskaper, studiens gemensamma egenskaper och egenskaper överrensstämmande med tidigare studier samt teori. De upplevda egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvärda egenskaperna.

Det finns inte många kvinnliga huvudpersoner inom sf?spel. Undersökningens resultat är tänkt att ge en inblick i vilka egenskaper som föredras vid val av en kvinnlig karaktär för ett sf?spel. Utifrån en genrestudie av science fiction skapades tre egenskapsgrupper: könsneutral, sexualiserad och aktiv.

Undersökningen syftade till att undersöka könsstereotyper. Den teoretiska referensramen betonar stereotypers kognitiva och sociokulturella natur. En enkät tillställdes kvinnliga och manliga journalister. I enkäten gavs en kort informationstext om antingen en fiktiv kvinna eller man. Försökspersonerna ombads skatta hur sannolikt det var att den fiktive personen i texten hade de egenskaper som presenterades i enkäten.

Syftet med denna kvalitativa uppsats har varit att utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv studera socionomstudenters uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Studiens övergripande syfte samt frågeställningar har besvarats genom att sex socionomstudenter har intervjuats inom ramen för två fokusgruppsintervjuer. De data som genererades har studerats dels utifrån genusordningens två grundläggande principer (könens isärhållande samt manligthetsnormen), dels utifrån begreppen homosocialitet, heteronorm och intersektionalitet. Uppsatsens huvudsakliga resultat synliggör att socionomstudenterna som deltog i studien gav uttryck för ambivalenta uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Denna ambivalens synliggjordes då studenterna vid flertalet tillfällen betonade att det var individen snarare än dennes könstillhörighet som var relevant inom socialt arbete för att andra gånger ge intryck av att kön ändå kan spela/spelar roll.

Bakgrund: I palliativ vård var interaktionen mellan sjuksköterska och patient oerhört viktig för att patienten skulle uppleva sin sista tid både värdefull och fridfull. Tidigare forskning har dock visat att sjuksköterskans sätt att bemöta patienten inte alltid stämmer överens med patientens behov. Sjuksköterskan bär ansvaret för att vårdrelationen ska bli så bra som möjligt och därför måste kännedomen om patientens behov och önskemål finnas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som värdesattes i den vårdande relationen mellan sjuksköterska och patient vid palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturstudie av åtta vetenskapliga artiklar har utförts med hjälp av en manifest innehållsanalys.

En mängd forskning har gjorts kring kvinnors hinder att nå chefspositioner och vilka fördomar kvinnliga chefer möter. Många studier visar att fördomar bottnar i bristande överensstämmelse mellan den kvinnliga könsrollen och ledarskapsrollen. Syftet med studien (n = 683) var att undersöka attityder till ledarskap och jämföra hur män och kvinnor inom två könssegregerade yrkesgrupper, sjuksköterskor och poliser, attribuerar manliga respektive kvinnliga egenskaper till ledaregenskaper. Hypoteserna baserades bland annatpå social identitetsteori. Resultatet visade att bägge yrkesgrupper förknippade framgångsrikt ledarskap med både kvinnliga och manliga egenskaper.

Studien bygger på Implicit Leadership Theory, tidigare studiers noterade ledaregenskaper samt egenskaper noterade i denna studie värderade från ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger på hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var åtta medarbetare varav tre män. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvärda ledaregenskaper, studiens gemensamma egenskaper och egenskaper överrensstämmande med tidigare studier samt teori. De upplevda egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvärda egenskaperna.

I Sverige tillverkas betong normalt med glaciofluviala grusavlagringar(naturgrus). På senare år har tillgång på naturgrus blivit starkt begränsade i vissa regioner och man vill av miljöskäl minska förbrukningen av det som återstår. Återvinnig av material som kan ersätta detta är både bra av miljöaspekt samt öppnar väg för produktion av betong med nya egenskaper.Med lättballastbetong avses betong i vilken ballastmaterialet helt eller delvis består av någon typ av lättballast som har en partikeldensitet som är markant mindre än vad som är normalt för normala bergartsmaterial såsom granit, gnejs eller kalksten. Lättballast är porös, dvs innehåller hålrum, och får därför lägre hållfasthet än normalballast. I lättballastbetong bestämmer lättballastpartiklarna många av betongens egenskaper, såsom hållfasthet, elasticitetsmodul och krympning.Examensarbetets inledande del är en state-of-the-art rapport som omfattar tillverkning av lättballastbetong i allmänhet, både i färsk och hårdnade tillstånd, samt dess beståndsdelar med fokus på skumglas som lättballast.

I Sverige tillverkas betong normalt med glaciofluviala grusavlagringar(naturgrus). På senare år har tillgång på naturgrus blivit starkt begränsade i vissa regioner och man vill av miljöskäl minska förbrukningen av det som återstår. Återvinnig av material som kan ersätta detta är både bra av miljöaspekt samt öppnar väg för produktion av betong med nya egenskaper.Med lättballastbetong avses betong i vilken ballastmaterialet helt eller delvis består av någon typ av lättballast som har en partikeldensitet som är markant mindre än vad som är normalt för normala bergartsmaterial såsom granit, gnejs eller kalksten. Lättballast är porös, dvs innehåller hålrum, och får därför lägre hållfasthet än normalballast. I lättballastbetong bestämmer lättballastpartiklarna många av betongens egenskaper, såsom hållfasthet, elasticitetsmodul och krympning.Examensarbetets inledande del är en state-of-the-art rapport som omfattar tillverkning av lättballastbetong i allmänhet, både i färsk och hårdnade tillstånd, samt dess beståndsdelar med fokus på skumglas som lättballast.

Genom Försvarsmaktens doktrin och dess innehåll, tar Försvarsmaktens verksamhet från och mednu en tydligare utgångspunkt i militärvetenskapen. Doktrinens innehåll bygger på teorier ommedel och metoder för krigföring från krigsvetare (militärteorier) som sträcker sig kontextuelltöver en tidsmässigt lång period. Jämförelsen har studerat hur doktrinen på motsvarande sätt (sommed medel och metoder) tagit till sig synen på den militära chefens egenskaper och karaktär hosdessa krigsvetare.Krigsvetare har de facto påverkat doktrinens innehåll avseende medel och metoder för krigföring.Jämförelsen visar att inbäddat bakom de förmågor om egenskaper och karaktär hos chefen somdoktrinen uttrycker, finns spårbarheten till krigsvetares syn om egenskaper och karaktär hoschefen.Först vid en djupare analys och diskussion om jämförelsens resultat uppstår skillnader. Närverklighet avseende utbildning, övning och träning inom Försvarsmakten speglas i doktrinensinnehåll, och genomlyses av krigsvetares och militära tänkares syn om egenskaper och karaktär,då uppstår skillnader..

I Sverige tillverkas betong normalt med glaciofluviala grusavlagringar(naturgrus). På senare år har tillgång på naturgrus blivit starkt begränsade i vissa regioner och man vill av miljöskäl minska förbrukningen av det som återstår. Återvinnig av material som kan ersätta detta är både bra av miljöaspekt samt öppnar väg för produktion av betong med nya egenskaper.Med lättballastbetong avses betong i vilken ballastmaterialet helt eller delvis består av någon typ av lättballast som har en partikeldensitet som är markant mindre än vad som är normalt för normala bergartsmaterial såsom granit, gnejs eller kalksten. Lättballast är porös, dvs innehåller hålrum, och får därför lägre hållfasthet än normalballast. I lättballastbetong bestämmer lättballastpartiklarna många av betongens egenskaper, såsom hållfasthet, elasticitetsmodul och krympning.Examensarbetets inledande del är en state-of-the-art rapport som omfattar tillverkning av lättballastbetong i allmänhet, både i färsk och hårdnade tillstånd, samt dess beståndsdelar med fokus på skumglas som lättballast.

Denna rapport behandlar inställningar och tankar ledarskap och vad som kan förväntas av en ledare. Rapporten tar avstamp i en organisationsförändring på VIDA Vislanda AB där en underhållschef ska tillsättas. Genom teorier om effektivt ledarskap samt grupp- och organisationslära analyseras tio intervjuade medarbetares tankar kring ledarskap och förväntningar på den nya tjänsten. De kvalitativa intervjuerna genomfördes på plats i Vislanda och frågorna som ställdes var halvstrukturerade och utgick utefter egenskaper och färdigheter som karaktäriserar ett effektivt ledarskap. Som komplement till intervjuerna genomfördes en enkätundersökning för att få svar på vilken typ av ledarfilosofi som efterfrågas av de anställda.

Syftet med denna kvalitativa uppsats har varit att utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv studera socionomstudenters uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Studiens övergripande syfte samt frågeställningar har besvarats genom att sex socionomstudenter har intervjuats inom ramen för två fokusgruppsintervjuer. De data som genererades har studerats dels utifrån genusordningens två grundläggande principer (könens isärhållande samt manligthetsnormen), dels utifrån begreppen homosocialitet, heteronorm och intersektionalitet. Uppsatsens huvudsakliga resultat synliggör att socionomstudenterna som deltog i studien gav uttryck för ambivalenta uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Denna ambivalens synliggjordes då studenterna vid flertalet tillfällen betonade att det var individen snarare än dennes könstillhörighet som var relevant inom socialt arbete för att andra gånger ge intryck av att kön ändå kan spela/spelar roll.

Denna studie behandlar konflikten mellan radikalfeminism och marxism i Sverige på 1970-talet. Syftet är att visa hur denna ideologiska konflikt yttrade sig i praktiken när de båda kvinnoorganisationerna Grupp 8 och Arbetets Kvinnor debatterade om sexualitet, abort samt moderskap och barnuppfostran. Materialet som använts i studien är dessa båda organisationers egna tidskrifter. Studien visar hur Grupp 8: s och Arbetets Kvinnors skilda åsikter gällande de ovan nämnda frågorna var beroende av deras ideologiska tillhörighet..

Bakgrund: I palliativ vård var interaktionen mellan sjuksköterska och patient oerhört viktig för att patienten skulle uppleva sin sista tid både värdefull och fridfull. Tidigare forskning har dock visat att sjuksköterskans sätt att bemöta patienten inte alltid stämmer överens med patientens behov. Sjuksköterskan bär ansvaret för att vårdrelationen ska bli så bra som möjligt och därför måste kännedomen om patientens behov och önskemål finnas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som värdesattes i den vårdande relationen mellan sjuksköterska och patient vid palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturstudie av åtta vetenskapliga artiklar har utförts med hjälp av en manifest innehållsanalys.