Enligt en lagändring, från och med januari 2006, ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan. Planen ska finnas för att hjälpa eleven att uppnå de mål som finns i styrdokumenten och den tas fram av elev, lärare och föräldrar tillsammans under utvecklingssamtal. Syftet med det här Arbetet är att ta reda på vad som står skrivet i offentliga dokument och forskningslitteratur om individuella utvecklingsplaner, både före och efter lagändringen. Arbetet syftar även till att undersöka vad fyra pedagoger anser om individuella utvecklingsplaner..

Denna empiriska undersökning är utförd för att finna svar på hur den teoretiska kunskapen påverkar det praktiska Arbetet för undersköterskor anställda på ett specifikt korttidsboende. Målet var också att närmare undersöka undersköterskornas arbetstillfredsställelse och deras motivation för Arbetet. Som metod användes halvstrukturerade intervjuer och 7 kvinnor deltog i studien. För att underbygga Arbetet presenteras ett antal teorier inom ämnena och även en del tidigare forskning. Av resultaten framgick det att den teoretiska kunskapen har en viss betydelse för det praktiska utförandet av Arbetet.

Genom att ta del av detta examensarbete får läsaren en bild och insyn i hur det grundläggande Arbetet med läs- och skrivinlärning ser ut i förskoleklassen. Jag har läst mycket litteratur innan om läs- och skrivinlärning, främst litteratur om hur man kan främja läs- och skrivsvårigheter. Det jag inte fick svar i litteraturen är hur man praktiskt kan arbeta med detta ute i verksamheterna. Jag valde att undersöka hur Arbetet kan se ut i förskolklassen genom att intervjua verksamma pedagoger. Att jag valde just Arbetet i förskoleklassen beror på att jag haft min verksamhetsförlagda utbildning där och intresserade mig för just den åldern då den i mitt tycke är mer komplex än någon annan.

Arbetet handlar om en ny förordning som kommit till i januari 2006. Förordningen innebär att alla elever i skolåren 1-9 ska ha en individuell utvecklingsplan. Vi har undersökt hur Arbetet med förordningen fungerar ute på fyra skolor i södra Halland och hur skolorna arbetat fram sin individuella utvecklingsplan samt hur den används i det vardagliga Arbetet. Den viktigaste frågan för oss har varit att ta reda på om lärarna har ansett att Arbetet med den individuella utvecklingsplanen tagit tid från undervisningen eller om det är ett hjälpmedel. Vårt resultat visar att de intervjuade lärarna tyckte att från början tog Arbetet mycket tid, men efter att ha arbetat med den en tid ser alla lärarna en stor fördel med att alla elever har en individuell utvecklingsplan.

I den här rapporten presenterar vi vår argumentation angående datoriseringen av två arbetsuppgifter på Habiliteringen, Karlskrona har inneburit ett understöd av det direkta Arbetet med patienter eller av det administrativa Arbetet. De anställda anser att den direkta kontakten med patienten är det viktiga, medan dokumentering och det administrativa Arbetet är det ?oviktiga?, aspekt som också framgår från vår empiriska undersökning. Det finns en ambivalens med datoriseringen av dessa arbetsuppgifter som vi beskriver i vår uppsats. Å ena sidan stödjer datoriseringen dokumenteringen och det administrativa Arbetet, det oviktiga, medan å andra sidan användningen av dataprogrammen har en stor potential i att indirekt understödja huvudArbetet, det direkta Arbetet med patienter, vilket är det viktiga.

Studiens syfte är att få en uppfattning om hur individer som lider av fibromyalgi upplever återgången till arbetslivet efter en tids sjukskrivning och hur de resonerar runt sin sjukdom och Arbetet. Vidare studeras den fibromyalgisjukes upplevelse av bemötandet från arbetsgivare och arbetskamrater. Den empiriska delen baserar sig på kvalitativa intervjuer som berör fibromyalgisjukas arbetsliv, vardag och bemötande från olika samhällsinstitutioner. I den teoretiska referensramen behandlas Baumans och Sennetts teorier om Arbetets, individens och välfärdsstatens villkor i det moderna samhället ur ett makroteoretiskt perspektiv. På mikroteoretisk nivå behandlas Goffmans stigmateori och Hochschilds teori om emotionshantering.

Detta examensarbete är gjord i Södertälje Centrum. Arbetet är indelat i tre delar. Första delen tar upp allmän information och fakta om Södertälje. Andra delen hittar man den analys som jag arbetat med, det vill säga Ortsanalys. Denna del avslutas med en slutsats som står som bakgrund för den tredje delen av Arbetet, förslagsdelen.

Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan arbetstrivsel och personlighet samt arbetstrivsel och kvaliteten på sociala relationer i Arbetet. För att mäta arbetstrivseln och sociala relationer på Arbetet formulerades sex frågor som var avsedda att mäta i vilken grad deltagarna trivdes på Arbetet och hur de trivdes i sin arbetsgrupp. För att mäta personlighet användes Ten-Item Personality Inventory som är ett personlighetstest utvecklat utifrån femfaktormodellen som innefattar fem olika personlighetsdrag. Det insamlade datamaterialet bestod av 57 besvarade enkäter från undersköterskor på tre kommunala arbetsplatser. Resultatet visade på ett signifikant positivt samband mellan arbetstrivsel och sociala relationer på Arbetet.

Arbetet handlar om utomhuspedagogik, pedagogernas syn på detta och aktiviteternautformning. För att få fram det empiriska materialet har jag använt mig av halvstruktureradeintervjuer. I analysArbetet har grundad teori tillämpats. Jag har under Arbetets gång haft etthermeneutiskt synsätt för att skapa en förståelse för förskollärarnas syn på utomhuspedagogikoch hur detta tillämpas.Mitt viktigaste resultat i Arbetet är att kompetens, motivation och miljö bidrar både negativtoch positivt i Arbetet med utomhuspedagogik. Att pedagogerna har större kunskap omutomhuspedagogik än vad de tror, detta visas genom den verksamhet de har ute.

Konflikter är ständiga inslag i skolans miljö. Bearbetningen av konflikter och det förebyggande Arbetet är av stor vikt därför är det viktigt att välja en metod som inspirerar och motiverar eleverna till delaktighet. Syftet med studien är att undersöka hur lärare ställer sig till drama som verktyg i det förebyggande Arbetet mot konflikter samt om detta tillämpas i praktiken. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där datainsamlingen är gjord med semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer. Resultatet visade att samtliga var positivt inställda till att använda drama som verktyg i det förebyggande Arbetet.

Det här Arbetet kommer att utreda hur det kan gå till när man bygger ett varumärke åt bandet Projektet. Syftet med Arbetet är att bygga upp och stärka vårt eget bands varumärke för att ge ettmer engagerat och intryck inför både vår publik och branschfolk.Vi har med enkla medel gjort stora förändringar och definierat bandets personlighet..

Förstudien är det första steget i projekteringsfasen, där det ges förslag på åtgärder. I Vägverkets arbete med åtgärder tas det fram förstudier, för att se vilka problemen är och vilka åtgärder som kan tänkas vara möjliga. Den här rapporten kommer att granska Arbetet med förstudier. Under Arbetets gång har vi använt oss av litteraturstudier, intervjuer samt en enkät. Arbetet inleds med att beskriva vad en förstudie är samt hur Arbetet går till i teorin.

Arbetsvillkoren inom vissa yrkesområden har blivit mer flexibla och gränslösa, vilket innebär att individen själv måste ansvara för när, var, vad och hur Arbetet ska utföras. Då det gränslösa Arbetet karaktäriseras av färre yttre regleringar får de anställdas strategier att hantera sitt arbete mer utrymme, vilket även kan antas ha betydelse för individernas stress och hälsa i Arbetet. Brist på nedvarvning och återhämtning anses vara en förklaring till stressrelaterad ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor upplever ett gränslöst arbete och om deras strategier att hantera Arbetet påverkar deras återhämtning. Undersökningen baseras på en kvalitativ intervjustudie med 14 respondenter samt självskattningar av nedvarvning och återhämtning via enkät.

Syftet med examensArbetet är att undersöka hur en psykoterapeuts vardag ser ut och vilka påfrestningar Arbetet innebär. Frågeställningarna var: Hur upplever psykoterapeuter sitt arbete? Vilka svårigheter, påfrestningar och farhågor upplever de och hur hanteras dessa? För att undersöka detta genomfördes halvstrukturerade intervjuer med sex psykoterapeuter. Resultaten visade att Arbetet kunde upplevas som tungt och ansvarsfullt, men även som fritt och givande. Trots nackdelarna var informanterna, generellt sett, mycket positiva till sitt arbete..

Abstract Järvelid, Linda & Nyström, Linda (2009). Fritidspedagogen mellan fritidshem och skola - en diskursiv studie av fritidspedagogens yrkesroll efter integreringen. Lärarutbildningen, Malmö: Malmö högskola. I Arbetet undersöks hur fritidspedagogens yrkesroll förändrats i samband med integreringen mellan fritidshem och skola. Frågor som Arbetet avser att besvara är: Vad har integreringen betytt ur ett fritidspedagogiskt- och fritidshemsperspektiv? Vilka diskurser kan identifieras gällande integreringen mellan fritidshem och skola, och hur framträder dessa diskurser? Den teoretiska utgångspunkten för det här Arbetet är socialkonstruktivism, som anser att den sociala världen är socialt konstruerad.