Utgångspunkten i arbetet är ändringen som gjordes år 2003 i förordningstexterna för Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidsverksamhet, Lpo94. Ändringen innebär att skolan ska erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Syftet med arbetet är att få en inblick i hur arbetet med fysisk aktivitet ser ut i några av grundskolorna inom ett specifikt område i Sverige Hur kan man arbeta med det, varför ska man ha fysisk aktivitet, hur utför man det, och på vilket sätt är rörelse bra?I studien använde vi oss av ett hermeneutiskt angreppssätt och en kvalitativ metod som innebar att vi insamlade data från ett färre antal enheter som sedan tolkades av oss. Insamlingen av data skedde genom kvalitativa intervjuer där vi använde oss av en intervjuguide för att få så innehållsrika svar som möjligt och för att ge plats åt följdfrågor.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att analysera skolans inkluderingsproblematik för att se hur två utvalda grundskolor uppfattar och organiserar arbetet med inkludering av särskoleelever. -          Hur uppfattar respondenterna begreppet inkludering?-          Hur upplever biträdande rektorer att inkludering av särskoleelever realiseras i teori och praktik?-          Hur upplever lärare med specialpedagogisk kompetens att inkludering av särskoleelever realiseras i teori och praktik?-          Vilka möjligheter respektive hinder ser respondenterna med inkludering av särskoleelever?MetodStudien har en kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjupersonerna valdes genom ett bekvämligt riktat urval. Totalt sett genomfördes fyra intervjuer som varade från 20 minuter upp till 50 minuter med två biträdande rektorer och två lärare med specialpedagogisk kompetens. Intervjuerna spelades in på en diktafon för att därefter transkriberas och följas upp med resultatet utifrån frågeställningarna.ResultatResultatet visar på att begreppet inkludering är svårt att definiera.

Denna rapport handlar om skapandet av typsnittet Hun. Detta är ett enmansprojekt som har blivit utfört med intresse till både typografi och utformandet av bokstavsformer. Typsnittsdesign är en tidskrävande process. Det är inte enskilda tecken som utgör ett typsnitt, det är helheten. Alla tecken behöver mycket tid och omsorg för att kunna bli en helhet.Stor del av arbetet presenterar vad som händer bakom kulisserna i skaparprocessen.

Arbetet har sin utgångspunkt i en beskrivning och analys av den befintliga situationen. Med hjälp av den historiska bakgrunden har analysen fördjupats. Arbetsområdets avgränsning har gjorts med hänsyn till infarternas sträckning och utformning. Förslagsarbetet har varit inriktat på att ge de tre infarterna en egen identitet samtidigt som det ska finnas ett gemensamt tema som är specifikt för Ronneby. Utformningen av förslagen ska förstärka vissa attraktiva faktorer medan annat som inte är lika attraktivt tonas ner. Arbetet är ett idéförslag hur Ronneby som stad skulle kunna göras attraktivare genom vackra, värdiga och funktionella infarter..

Arbetet behandlar sex förskolepedagogers tankar om lek, varför vissa barn har svårt att komma med i den gemensamma leken och vilka förutsättningar som bidrar till dessa barns deltagande i leken. Arbetet bygger på sex kvalitativt genomförda intervjuer av förskolepedagoger, på 3-5årsavdelningar, på två skånska förskolor. Syftet med detta examensarbete är att ge utökad kunskap om hur man kan få med leksvaga barn i den gemensamma leken i verksamheten på en förskola. De frågor som arbetet bygger på är: Hur definierar pedagogerna lek? Hur kan man som pedagog upptäcka barn som hamnat utanför den gemensamma leken? Vilka orsaker kan ligga bakom att ett barn inte kommer med i den gemensamma leken? Hur kan man som pedagog arbeta för att alla barn kommer med i den gemensamma leken? Hur påverkar förskolans resurser ett leksvagt barn? Resultatet visar att: trygghet är en förutsättning för att barn ska kunna leka, det är väsentligt att barn får gott om tid på sig att leka i den dagliga verksamheten, mindre barngrupper verkar ha positiv inverkan på barns lek och att pedagoger kan hjälpa leksvaga barn genom att själva delta i leken tillsammans med barnen. Nyckelord: Leksvaga barn, lek, förskola, trygghet, samspel, gemenskap.

Scania arbetar hårt med ständiga förbättringar som en del av sin företagsfilosofi, Scania Production System (SPS). I dagsläget medför riggning, när en produktionsline ställs om från en artikelsort till en annan, ett stopp i produktionen. Detta föranledde detta kandidatexamensarbete.Syftet med arbetet är således att identifiera ingående moment i riggninen, föreslå förbättringsåtgärder och visa potential med dessa. Arbetet ska även besvara effektmålet ?Går det att minska det största produktionsstoppet till 20 minuter??.

I examensarbetet behandlas ämnet varmluftstorktekniker som används i dagens moderna lantbruk. Varmluftstorktekniken är något som förändras och finjusteras konstant. Examensarbetet tar upp skillnader mellan olika tekniker och beskriver hur de fungerar. De tekniker som arbetet fokuserar på är de som är mest relevanta för norra Europa. Endast spannmålstorkar som torkar spannmål i tunna skikt behandlas.

Denna uppsats är en studie av inledningsskedet av en gymnasieförvaltnings satsning på att arbeta i riktning mot lärande organisation enligt PBS. PBS är en förkortning av Pro-blemBaserad Skolutveckling och arbetssättet utgår från medarbetarnas lärdomar om hur man bidrar till att ungdomar lär och utvecklas på bästa sätt. Alla gymnasieskolor i kommunen deltog i arbetet och alla nivåer inom skolformen ? från lärare till politiker engagerades i arbetet och ett femårigt samarbete med PBS-gruppen (Karlstads universi-tet) inleddes. När undersökningen gjordes hade arbetet i gymnasieskolorna i lärande organisationsanda pågått i ca ett läsår.Undersökningen är kvalitativ och genomfördes med hjälp av intervjuer.

 Depressiva symtom har blivit ett vanligt tecken på psykisk ohälsa hos ungdomar. Dessa kan leda till utvecklandet av depression och självmordsförsök. Syftet med arbetet var att belysa preventionsprogrammens betydelse för förebyggandet av depression hos ungdomar och insatser som sjuksköterskan kan göra i det förebyggande arbetet. En systematisk litteraturstudie gjordes, där fem artiklar analyserades. Fyra studier undersökte effektiviteten av olika preventionsprogram för depressiva symtom.

Arbetet behandlar barns tankar och känslor kring kris och sorg, sett ur deras perspektiv. Även hur man enligt barnen ska möta dem då de befinner sig i en svår situation tas upp. Empiriinsamlingen genomfördes genom kvalitativa gruppintervjuer med barn i förskola och skola. Det som starkast framkom under arbetet var att barnen vill bli mötta på väldigt olika sätt. Detta innebär att man som pedagog måste vara öppen för olika reaktioner och ta sig tid att möta barnet samt våga bryta den vardagliga verksamheten..

Syftet med arbetet är att undersöka hur en av dessa många ?pro suicide?- usenet gruppers medlemmar kan acceptera och legitimera ett beteende som samhället i västvärlden har svårt att acceptera. Med arbetet vill jag öka förståelsen av hur medlemmarna av en "pro suicide" usenet grupp kan konstruera en verklighet där det oaccepterade kan ses som accepterat. Arbetet är skrivet ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med diskurspsykologi som analysmetod. Teori och metod valdes utifrån att arbetets fokus finns på hur medlemmarna i usenet gruppen kan konstruera en verklighet där självmord är accepterat. Det resultat som framkommit visar på en gemensam attityd inställning hos den aktuella usenet gruppen där självmordet är accepterat utifrån att det är ett individuellt beslut om en person vill leva eller dö.

Utgångspunkten för detta arbete är att läraren ställs inför komplexa situationer när det gäller arbetet mot antidemokratiska åsikter och attityder i skolan. Syftet med undersökningen är således att försöka synliggöra hur lärarens arbete ser ut när det gäller detta samt eventuella problem denna kan stöta på under tiden. Undersökningen tar upp den svenska lagen och uppdraget en lärare har i skolan, genom litteratur som finns att tillgå. Tre SO lärare intervjuasockså för att få en djupare inblick i det praktiska arbetet. Insamlad data redovisas sedan i en analysdel av tematisk karaktär, där de olika forskningsfrågorna knyts samman.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur personalen p? fritidshemmet talar om och beskriver sitt uppdrag att fr?mja barns psykiska h?lsa. Den forskning som tidigare gjorts har givit oss en bild av den psykiska h?lsans f?r?ndringar under ?ren. Allt fler barn drabbas av psykisk oh?lsa.

Problemformulering: Hur och varför arbetar Sveriges fyra storbanker med sin jämställdhetsplan som en del av bankens verksamhetsstyrning? Vilka motiv har de med sin jämställdhetsplan och vilka interna och externa effekter har den på deras verksamhet?Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur Sveriges fyra storbanker arbetar och integrerar sin jämställdhetsplan som en del av bankens verksamhetsstyrning. Ett delsyfte är att identifiera vilka motiv banken har med sitt jämställdhetsarbete samt vilka interna och externa effekter planen uppfattas ha på verksamheten.Metod: I vår studie har vi använt oss av telefonintervjuer för att få fram det empiriska materialet. Respondenterna är personer som är involverade i arbetet med jämställdhetsplanen, men även verksamhetsplanen eftersom att vi gör kopplingar mellan dessa två.                Slutsats: Vår slutsats är att det inte är arbetet med att framställa planen i sig som leder till bättre jämställdhet utan att det är arbetet för att uppnå målen i planen som bidrar till utvecklingen. Däremot tror vi att planen är ett bra verktyg för att ge en ?lägstanivå? i jämställdhetsarbetet.

Syftet ?r att unders?ka vad som h?nder och vad som synligg?rs i och genom etablering av och arbete i en kollegial samarbetspraktik i ett l?rarlag inom h?gre utbildning.Praktikarkitekturteorin och teorin om praktikekologier (Kemmis et al., 2014) har anv?nts f?r att analysera hur materiella-ekonomiska, kulturella-diskursiva och sociala-politiska arrangemang p?verkar och p?verkas av ageranden (g?randen, s?ganden och relateranden) i praktiker som ?r beroende av varandra. Studien ?r en aktionsforskningsstudie och omfattar ett antal aktioner som studerats. Data har samlats genom kontinuerliga observationer och reflektioner som nedtecknats i en loggbok, genom m?ten och intervjuer som videoinspelats och genom urval i statistik tillg?nglig i digitala system.