Sammanfattning Svikt och vibrationer i bjälklag har sedan länge varit en vanlig orsak till klagomål från brukaren. Klagomålen kommer främst i samband med byggnader som är konstruerade med lätta bjälklag, alltså byggnader som har en stomme av stål eller trä. [6] Examensarbetet behandlar svikt och vibrationer i ett kassettbjälklag av massivträ som är dimensionerad enligt gamla normen, det vill säga BKR. Arbetet omfattar litteraturstudier och beräkningar i ett eget utvecklat beräkningsprogram för dimensionering av träbjälklag baserad på Eurokod i MathCad. Det genomförs även en undersökning med hjälp av enkäter som besvaras av boenden på Flintyxan i Uppsala. Resultaten av undersökningen och beräkningarna redovisas i form av tabell och diagram.

Skolan och dess pedagoger, har som uppdrag enligt styrdokumenten att aktivt arbeta med jämställdhet. Genuspedagoger har utbildats för att delge grundläggande kunskaper i genus och jämställdhet till pedagoger ute i verksamheterna. Detta för att pedagogerna ska kunna bemöta flickor och pojkar på ett professionellt och likvärdigt sätt. Examensarbetets syfte är att undersöka hur genuspedagoger arbetar och hur deras kunskaper tas tillvara och tillämpas av andra pedagoger i skolans jämställdhetsarbete. Intervjuer har valts som metod för undersökningen och de intervjuade är tre genuspedagoger samt tre pedagoger som har ett nära samarbete med en genuspedagog.

Det här arbetet har undersökt huruvida konceptet reglerande ekosystemtjänster är möjligt att konkretisera och applicera i planerings-och gestaltningsarbeten. Målet med arbetet var att skapa ett gestaltningsförslag till Kloster Kyrkopark i Eskilstuna med fokus på partikel- och bullerreglering med vegetation. De frågeställningar som har besvarats i arbetet är: Hur kan man planera och gestalta med vegetation för ekosystemtjänsterna partikel- och bullerreglering och är den tillgängliga kunskapen om reglerande ekosystemtjänster idag tillräckligt konkret för att vara applicerbar i ett gestaltningsarbete? Metoden i arbetet har baserats på forskning för gestaltning. Genom en litteraturstudie, observationer, analys och samtal har allmänna gestaltningsprinciper för partikel- och bullerreducering, samt specifika krav och förutsättningar för projektet sammanställts. Resultaten från forskningen, de allmänna principerna och de specifika kraven och förutsättningarna, har sedan prövats i gestaltningsförslaget. Resultatet från gestaltningsarbetet visar att den tillgängliga kunskapen om reglerande ekosystemtjänster är tillräckligt konkret för att kunna appliceras i en gestaltning. Men det finns ett stort glapp mellan den konceptuella litteraturen som behandlar reglerande ekosystemtjänster och den litteratur som konkret beskriver hur man bör gå till väga vid luft- och bullerreglering med vegetation.

Examensarbetet är ett försök att arbeta med begreppen mångfald och komplexitet som stadsbyggnadstermer. Jag har valt ett studieområde som har egenskaper typiska för Stockholms ytterstad, en heterogen och sammansatt stadsmiljö som jag i arbetet karakteriserat som det samtida stadslandskapet. För studieområdet har jag arbetat med en nulägesbeskrivning för att förstå hur det är uppbyggt och fungerar idag. Utifrån den bild jag skapat mig genom nulägesbeskrivningen har jag sedan försökt spekulera om en stadsutveckling med mångfald och komplexitet som viktiga kriterier. Något som utmärker studieområdet är en tydlig uppdelning i funktionsseparerade delområden, ett verksamhetsområde, ett småhusområde och ett flerbostadshusområde.

Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik Røland.

Syftet med mitt arbete var att undersöka elevers och lärares erfarenheter av fenomenet elevinflytande och även hur arbetet med detta kan se ut i skolan. Min undersökning bygger på en fallstudie av en vanlig kommunal 1-5 skola i en medelstor kommun. Kvalitativa intervjuer och observationer har använts som metod. En skolledare, två klasslärare och sex elever, om två grupper, har intervjuats och två klassrum har observerats. Resultatet av intervjuer och observationer visar att skolan har ett tydligt formellt elevinflytande i form av bl.a.

Uppsatsen behandlar hur barns medieanvändande återspeglas i deras lek på förskolan. Hur bearbetar barnen det de ser på TV eller spelar på datorn i sin lek? Utgångspunkten för arbetet är det sociokulturella perspektivet. Barnen i förskolan kommer från olika sociala miljöer och med sig har de alla individuella erfarenheter. I vårt blivande yrke som pedagoger är det viktigt att känna till barnens intressen och ha en förståelse för detta i arbetet med barnen.

Abstract Forskning har visat att kön spelar roll för hur ungdomar bedöms inom det sociala arbetet. Mot bakgrund av detta har ett intresse väckts för hur socialarbetare arbetar med och förhåller sig till den könade praktikens ojämlika villkor. Uppsatsens syfte är att utforska om, och i så fall hur, tjejers sexualitet görs till sociala problem inom några delar av det sociala arbetet, med hjälp av socialarbetares egna berättelser. Inledningsvis diskuteras centrala frågor som vad ett socialt problem är, vem som har makt att definiera detta, hur tjejers sexualitet historiskt har gjorts till problem i högre grad än killars samt vilken betydelse kön har för det sociala arbetet. Genom djupintervjuer med olika socialarbetare utforskas vidare föreställningar och konstruktioner av problem, förhållningssätt till dessa och förändringspotential för arbetet.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pa? vilka typer av djuro?gon applicerade pa? en ma?nsklig karakta?r som kan uppfattas som mer eller mindre skra?mmande. Arbetet grundar sig pa? teorier om fiendedesign i skra?ckspel samt o?gonens anatomi. Sex konceptbilder skapades och anva?ndes till 15 semistrukturerade intervjuer.

Syftet med arbetet var att beskriva vad som utmärker en bra lärare och tankarna bakom frågeställningen var att studier om bra lärare i förlängningen kan bidra till att definiera lärares professionalism. Undersökningen baserades på en kvalitativ metod och kom att omfatta intervjuer med verksamma lärare inom gymnasieskolan. Resultatet visade på likheter med tidigare forskning om bra lärare, där några karaktärsdrag och egenskaper utkristalliserades. De intervjuade lärarna talade bland annat om en bra lärare som någon som har gedigna ämneskunskaper, är tydlig och strukturerad, respekterar eleverna och ?ser? varje elev.

Examensarbetet utfördes på uppdrag av Qsurvey och syftar till att utveckla ett simuleringsspel som kan användas vid internutbildning inom callcenterbranschen. I arbetet har specifika problem och frågeställningar för callcenterindustri studerats. I utvecklingsarbetet med simuleringsspelet har hänsyn tagits till callcenterbranschens karaktär, både vad gäller resurser och statistik har inspiration hämtats från verkliga callcenters. Huvudsyftet med programmet är att belysa callcenterbranschens karaktär och visa på vilken typ av frågeställningar en callcentermanager vanligen ställs inför.Arbetet resulterade i en testad mjukvara. Användaren av spelet har till sitt förfogande information och funktionalitet liknande det som en callcenter- manager besitter..

 Arbetet behandlar problematiken om elever som far illa i hemmet, ett känsligt, viktigt och emotionellt svårt område. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och andra personer som har varit i kontakt med ämnet, presenterar arbetet hur intervjupersonerna resonerar om bemötandet och upptäckandet av dessa elever. Arbetet tar även upp hur pedagoger går vidare med sina misstankar. Resultatet visar att pedagoger måste vara uppmärksamma på olika signaler elever och deras föräldrar sänder ut. Det kan röra sig om förändrat beteendemönster eller kläder som inte är passande för vädret.

Syftet med arbetet är att undersöka hur fritidspedagoger förhåller sig till barns fysiska aktivitet på fritidshemmet. I forskningsbakgrunden belyses fritidshemmets framväxt, fritidspedagogens roll samt hur fysisk aktivitet påverkar barns utveckling. Forskningsfrågan som ligger till grund för arbetet är vilken roll fritidspedagoger upplever sig ha i arbetet med fysisk aktivitet på fritidshemmet. En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts på ett urval av sex fritidspedagoger som arbetar på olika fritidshem i Skåne. Resultatet av intervjuerna visar att fritidspedagogerna har ett positivt förhållningsätt till fysisk aktivitet på fritidshemmet och att de anser att en av deras roller på fritidshemmet är att aktivera barnen.

Denna uppsats innehåller användbar information för fastighetsmäklare, som de kan ha stor nytta av i sitt yrkesutövande för att få förtroende hos kunderna. Arbetet handlar om hur mäklare bör agera för att förtroende ska uppstå. I arbetet redogörs för relationsmarknadsföringens relevans i förtroendeskapandet hos kunden. Arbetet baseras på en kvalitativ undersökning som författarna genomfört, där kunder som köpt eller sålt bostad via en fastighetsmäklare under de senaste två åren har uttryckt sina upplevelser och åsikter. Det kommer även att redovisas teorier kring hur förtroende uppstår i kundrelationen, om kunderna anser att förtroende för mäklaren är viktigt och om första intrycket spelar en stor roll i detta.

Den här kandidatuppsatsen syftar till att få en djupare förståelse av hur gränslöst arbete upplevs och hanteras av individer som arbetar som konsulter. Det centrala i studien är att studera de krav gränslöst arbete medför och hur flexibiliteten upplevs och hanteras, ur ett individperspektiv. Studien ska även bidra till förståelse för avregleringen av arbetets tid och rum och hur det i sin tur påverkar individen att själv sätta gränser för när, var och hur arbetet ska utföras.En kvalitativ studie genomfördes under våren 2014 med fem konsulter stationerade i en större svensk stad. Då jag sedan tidigare kände till konsulterna samt företaget där de är anställda har jag valt att avidentifiera namn på respondenterna och företaget. För att nå det djup av förståelse studien syftar till valde jag att genomföra samtalsintervjuer där fyra huvudteman belystes.