SammanfattningBakgrund: Att arbeta i interprofessionella vårdteam har i hälso- och sjukvården fått ett stort genomslag, både i Sverige och internationellt. Stora förväntningar ligger på arbetssättet, då det ska effektivisera, ge adekvat vård snabbare och vara mer patientcentrerad. Det interprofessionella vårdteamet beskrivs utifrån en definition som: en grupp av samverkande hälso- och sjukvårdspersonal med olika kompetenser och med uppgift att svara för vård av enskild patient eller grupp av patienter. Dessutom redogörs och beskrivs vårdteam i förhållande till patientsäkerhet, genus och sjuksköterskans roll i arbetet.  Syfte: Syftet med föreliggande studie är att beskriva vårdarbetares upplevelser av samarbetet i det interprofessionella vårdteamet inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt har genomförts.

Syftet med uppsatsen är att studera vilka problem och möjligheter som uppstår när tre tidigare verksamheter med sina fristående yrkeskårer lokal- och verksamhetsintegreras i ett arbetslag i en skolenhet för grundskolans lägre åldrar. Yrkeskårerna är fritidspedagoger, förskollärare och lärare 1- 7 år. Uppsatsen inleds med ett litteraturstudium av verksamhetshistoria och yrkeshistorik samt en sammanfattning av försöksverksamheter i integration förskola- fritidshem och skola. Den empiriska studien är en fallstudie av ett arbetslags arbete (Växa i lärande), på en 6-9 års skola i Bodens kommun mellan 1998-2004. Resultatet av studien var att förväntningarna på Växa i lärande var skiftande bland de tre yrkeskårerna.

AbstractSverige ligger i topp bland EU-länderna när det gäller ungdomar med psykosomatiska besvär. Detta medför frågan om vilka stödinsatser som finns tillgängliga för eleverna i den svenska skolan, samt hur skolkuratorerna arbetar med frågor som psykisk ohälsa och stressrelaterade problem. Skolkuratorns fokus är inställt på ett socialt arbete med individ, grupp och organisation, och förutsättningarna för skolkuratorns arbetsuppgifter är beroende av skollagen, som reglerar skolans verksamhet. Syftet med denna studie är att söka kunskap och förståelse för hur skolkuratorer arbetar med högstadieelevers psykiska hälsa i skolorganisationen. Vi har även som målsättning att finna lösningsförslag på den problematik som studien finner inom det specificerade området.I den nya skollagen, som börjar gälla från och med 1 juli, 2011, står det att det ska finnas "tillgång" till en elevhälsa för eleverna, vilket även innefattar bland annat skolkuratorer.

Syfte Syftet med studien är att undersöka vad personalen på en akutpsykiatrisk heldygnsvårdsavdelning tycker är ett gott bemötande och hur professionella i socialt arbete kan använda sig av denna kunskap.Frågeställningar Studiens frågeställningar är: Vilka är dina erfarenheter av vad som fungerar bra i mötet med patienter? Använder du dig av några specifika metoder och strategier i ditt arbete som du har märkt fungerar bra i mötet med patienter?, Talar ni i arbetsgruppen om metoder och strategier som fungerar bra i mötet med patienter? Tror du att det som händer i mötet mellan dig och patienter har någon effekt på behandlingen? MetodEn kvalitativ metod har använts för att genomföra studien. För att undersöka respondenternas subjektiva tankar kring forskningsfrågan har åtta halvstrukturerade intervjuer genomförts. Det insamlade materialet har analyserats utifrån kommunikationsteori och Bubers tankar om Jag-Du, Jag-Det. Resultat och slutsatserHuvudresultaten som studien har kommit fram till är de professionellas förmåga att kunna se personen bakom sjukdomen är central.

Studien fokuserar på elevers val av tyska på gymnasiet, deras tillgångar och investeringar samt attityder till Tyskland och det tyska språket. Utgångspunkt för studien är Bourdieus utbildningssociologi. Som grund till studien ligger en enkätundersökning där sammanlagt 132 elever från sex gymnasieskolor i Västerås deltog. Resultatet visar att det främst handlar om elever, vars föräldrar har en hög utbildningsnivå och social klasstillhörighet. Det finns även en myckenhet av ärvt språkkapital i hemmet, vilket blir tydligt genom att det förutom de stora europeiska språken även talas 30 olika språk i denna grupp, antingen av eleverna själva eller minst en av föräldrarna.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare inom grundskolans tidigare år använder sig av musik i undervisningen. Jag vill även undersöka på vilka olika sätt de använder sig av musiken och till vilka syften. Undersökningen bygger på nio kvalitativa intervjuer med både klasslärare och musiklärare. Jag har funnit att resultatet från den empiriska undersökningen till stor del stämmer överens med den litteratur som finns inom ämnet. Resultatet visar att musiken används på olika sätt av lärarna.

I dagens konkurrensutsatta samhälle är det viktigt med hög kvalitet, oavsett om man är verksam inom produktbranschen eller tjänstemarknaden. Den här uppsatsen handlar om tjänstekvalitet i företag inom begreppet ?skyddat arbete?. Skyddat arbete, innebär att tjänster utförs av personer med något slags arbetshandikapp. Syftet med den här uppsatsen är att belysa kvalitetsbegrepp och kvalitetsbetydelse hos företag som anlitar tjänsteleverantörer, som sysselsätter personer inom begreppet ?skyddat arbete?.

Detta är en fallstudie som handlar om de varierande uppfattningar som en arbetsgrupp vid en vårdavdelning har haft av ett påbörjat arbete med grupputveckling. Denna grupp gavs möjlighet för forskaren att studera under hösten 2013 och en studie av denna arbetsmetod är idag aktuell. Arbetet med grupputveckling har skett genom en modell innehållande hälsopromotion. För att ta reda på gruppens uppfattningar av denna metod genomfördes kvalitativa enskilda intervjuer med dem. Materialet har till en början inspirerats av en fenomenografisk analysmetod.

Att leva med bipolär sjukdom innebär ett ständigt föränderligt stämningsläge som kantas av depression och mani/hypomani. Detta innebär svårigheter att utföra vardagliga sysslor och upprätthålla relationer. Det finns olika typer av insatser och behandlingar av bipolär sjukdom. Syftet med denna kvalitativa studie om livskvalitet och livsföring för personer med bipolär sjukdom är: att kartlägga och undersöka hur det är att leva med bipolär sjukdom, och vad den drabbade kan göra för att uppnå en dräglig levnadsnivå trots ett svängande stämningsläge. För att kunna utföra denna studie har enkäter skickats ut och respondenterna har valts ut genom ett bekvämlighetsurval.

Bakgrund: Övervikt och fetma (obesitas) är ett allvarligt globalt och nationellt folkhälsoproblem. Tidigare studier har visat att fetma är förknippat med nedsatt livskvalitet och mental ohälsa hos vuxna, tonåringar och barn. Dock har få studerat sambandet mellan fetma och livskvalitet bland unga vuxna. Syftet med denna studie var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, mental hälsa och antropometriska mått hos en grupp obesa unga vuxna i åldern 16-25 år (n=203) samt att göra en jämförelse mellan deras hälsorelaterade livskvalitet och resultat från populationsstudier.Metod: En beskrivning av den aktuella gruppen genomfördes med hjälp av de data som samlats in vid inskrivningstillfället vid överviktscentrum på Norrtulls sjukhus. Den hälsorelaterade livskvaliteten mättes med hjälp av Euroqol five dimensions (EQ5D) och resultatet jämfördes med befolkningsstudier utförda i Stockholm, Uppsala och Jämtland där samma instrument använts.

Syftet med uppsatsen är att granska hur talet om jämställdhet ser ut hos företrädare för socialtjänsten. Fokus är hur talet om jämställdhet ser ut och vilka paradoxer som finns i det. Dessa diskurser analyseras och dekonstrueras sedan utifrån historiska, strukturella och maktorienterade perspektiv. Det övergripande syftet med uppsatsen är att bidra med en möjlighet till reflektion över vad jämställdhetsdiskurser kan legitimera för praxis.Frågeställningarna är: Hur ser diskurser om jämställdhet ut hos företrädare för socialtjänsten? Vilka paradoxer föreligger i de jämställdhetsdiskurser som finns hos företrädare för socialtjänsten?Det empiriska materialet utgörs av fem intervjuer med enhetschefer för socialtjänsten.

Detta examensarbete behandlar vilken betydelse loggboken har som hjälpmedel för att eleverna ska reflektera över sitt lärande och därmed få ökad kunskap. Vår tidigare undersökning på lärarhögskolan i Malmö, om ämnesintegrering, har legat till grunden för att för att vi nu har genomfört en integrering av våra två respektive kurser: psykosocialt arbete och skapande verksamhet på Barn- och Fritidsprogrammets årskurs tre. I bakgrundsarbetet ingick en kartläggning av vilken roll det skrivande ordet spelar för elevernas reflektion och insikt i sitt eget lärande. Dessutom framkom det av studien att när eleverna får vara med och bestämma vad de ska göra så ökar deras motivation och deras intresse för uppgiften avsevärt. Vår slutsats grundar sig på litteraturstudier och en innehållsanalys av elevernas loggböcker.

Syfte - Syftet med studien är att undersöka hur personer som arbetar med palliativ vård påverkas psykiskt av sitt arbete samt hur de hanterar detta.Frågeställningar - På vilket sätt påverkas de som arbetar med palliativ vård psykiskt av det dagliga mötet med döden? Vilken hjälp finns till de som arbetar med palliativ vård, och hur fungerar den idag? Vilken hjälp önskas av de som arbetar med palliativ vård?Metod - Studien bygger på fem intervjuer som genomförts med personer som arbetar med palliativ vård. Intervjuerna har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. För att komplettera intervjumaterialet har även enkäter delats ut till personal på den palliativa avdelningen på berört sjukhus.Resultat - Studien visar att de som arbetar med palliativ vård påverkas både positivt och negativt av detta. Den mest givande hanteringsstrategin för att hantera negativ psykisk påverkan enligt undersökningsgruppen visade sig vara spontana samtal med kollegorna.

MKB är ett verktyg som används som beslutsunderlag i Sverige i stor utsträckning. Syftet med studien var att undersöka vilken nytta verksamhetsutövaren upplever att MKB har för miljön och deras projekt. Dessutom syftar studien att undersöka om hypotesen stämmer, att verksamhetsutövaren upplever MKB som en belastning och att detta medför dålig kvalitet på MKB-dokumentet och MKB-processen. Som bakgrund till uppsatsen ges en kort beskrivning av MKB:s historia, lagstiftning, tillämpning och forskning. Studien är en kvalitativ intervjustudie som riktar sig till en grupp verksamhetsutövare.

Studien undersökte hur medarbetare såg på företagets varumärke innan påbörjad anställning i förhållande till hur de såg på företagets varumärke i dagsläget. En andra aspekt som undersökningen berörde är vad som influerade företagets ?employer branding-arbete? utifrån ett antal ställda påståenden och hur dessa berör varandra. Studien gjordes på en avdelning inom Saab Group och bygger på ett bekvämlighetsurval (n=35). Insamlingen av data genomfördes genom en surveyundersökning med frågor relaterat till före och under anställning.