Denna uppsats studerar kultserien Buffy the Vampire Slayer (1997?2003) utifrån ett schizoanalytiskt perspektiv genom att applicera tre huvudsakliga begrepp inom Gilles Deleuzes och Félix Guattaris teorier på sju avsnitt, en från varje säsong; dessa begrepp är Anti-Oidipus, begärsmaskinen och krigsmaskinen. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida vännerna i serien först och främst är en anti-oidipal familj. Den utgår från tre analysfrågor: Är de som en grupp en begärsmaskin? Är gruppen ?schizofren?? Utgör de tillsammans en krigsmaskin? Studien visar på karaktärernas samspel och sammanhållning som en grupp på ett sätt som visar att begreppet familj inte endast kan definieras av blodsrelationer utan av sammankopplingar vilka snarast är att beskriva som maskiner.

Syftet med vår uppsats är att ta reda på vad organisationen Rättvisemärkt vill kommunicera med sitt varumärke och hur en grupp mottagare uppfattar det. Genom att göra intervjuer med kommunikationsansvarige på Rättvisemärkt samt personer som via sina organisationer/företag medverkat i Rättvisemärkts kampanj ?Vi dricker Rättvisemärkt kaffe?, utreder vi våra frågeställningar för att kunna uppnå undersökningens syfte.Rättvisemärkt är ett varumärke eller snarare en produktmärkning, vilket innebär att endast produkter kan vara märkta, inte företag, platser eller annat. Det är ett mervärde åt företag eller produkter. Varumärket Rättvisemärkt påträffas på bland annat kaffe, kakao, apelsiner och textiler.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken grupp människor som till största del fick komma till tals i webb-programmet Eftersnack. Deltagarna i programmet valde vi att dela in i fyra grupper, män, kvinnor, elitpersoner och personer från allmänheten. Vi undersökte också vilka typer av frågor som reportern ställde till respektive grupp. Vi analyserade om det fanns likheter eller olikheter bland frågorna till de olika grupperna. Av de 15 avsnitt som vi tog med i vår analys fick vi ett resultat som visade att männen fick mer utrymme än kvinnorna i webb-programmet.

Studiens syfte är att undersöka hur grundskolechef, rektorer och specialpedagoger ser på specialpedagogens uppdrag som ledare samt i skolutvecklingsfrågor idag. Undersökningen lutar sig på det positivistiska synsättet utifrån Giddens struktureringsteori (1984). Studien svarar på fem frågor; vad är skolutveckling och vilka ska driva den, vilken roll ska specialpedagogen ha i skolutvecklingen, vilka förutsättningar krävs för en ?framgångsrik? skola, vilka förutsättningar krävs för att lyckas med ett specialpedagogiskt uppdrag samt hur ser specialpedagogens uppdrag ut idag. I undersökningen har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod, i detta fall den semistrukturerade intervjun. Jag intervjuade två specialpedagoger, två rektorer och en grundskolechef inom grundskolan.

Syfte: Customer Relationship Management (CRM) är ett väletablerat fenomen på dagens marknad för att hantera sina kundrelationer på bästa sätt. Det förekommer omfattande tidigare forskning angående framgångsrik CRM men vi upplever ett gap i vad som hämmar CRM inom säljande organisationer. Därför är syftet med denna studie att undersöka interna faktorer som hämmar användningen av CRM inom säljande organisationer. Forskningsfrågorna som framställts lyder enligt följande:Hur förhåller sig de fem variablerna; företagets ledning, teknik, kompetens, kommunikation och anställda, till varandra beträffande begränsning av framgångsrik CRM inom fastighetsmäklarbranschen?Vilka utmärkande beteenden hos fastighetsmäklare är hämmande för tillämpningen av CRM?Metod: I denna studie har en kvantitativ undersökning utförts.

Syftet med mitt arbete var att ta reda på hur de skönlitterära texterna behandlades i den dagliga undervisningen och hur dessa diskuterades utifrån andraspråkselevernas moderskultur i ämnet svenska som andraspråk, gymnasiekurs A. De metoder jag använde mig av i empirin var intervjuer med en lärare och tre elever. Intervjuerna genomfördes vid fyra olika tillfällen och vid en skola för vuxenstuderande i Norrbotten. Resultatet visade att de skönlitterära texterna behandlades med speciella textbearbetningsblanketter, där både grammatik och textförståelse ingick. Dessa arbetades med både enskilt och i grupp, där läsa-skriva-tala-lyssna ingick.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur gymnasieelever i grupp formulerar förklaringar av ett naturvetenskapligt fenomen. Förklaringarnas uppbyggnad analyseras med hjälp av en modell för argumentationsanalys. Gruppernas diskussionsförlopp studeras med hjälp av modellen för att undersöka hur eleverna konstruerar argument tillsammans. Även huruvida grupperna lyckas formulera vetenskapliga förklaringar undersöks. Studien genomfördes med hjälp av videoobservationer på smågrupper av elever som diskuterar kring ett experiment med ett tydligt observerbart fenomen de precis fått se.

Denna uppsats redogör för regering och riksdags samt högskoleledningars uppfattning om nivån på andraspråksstudenters språkliga kompetens i det svenska språket. Uppsatsen visar hur dessa instanser anser att högskolor och universitet bör arbeta för att höja denna kompetens hos studenterna, där det behövs. I ljuset av denna politiska diskurs undersöker och beskriver uppsatsen hur skolor runtom i landet svarar på regeringens krav och hur kraven påverkar det arbete de för inom sina studentstödsverksamheter, de så kallade Studieverkstäderna. Uppsatsen är till sin karaktär dels en presentation eller ?positionsrapport? av verksamheternas arbete i nuläget och dels en inventering både av den problematik som studentstödsverksamheterna arbetar med och av de krav som de politiska instanserna ställer på andraspråkselevers språkkompetens.Den teoretiska grunden för uppsatsen är forskningen inom interkulturell retorik, speciellt viktig är community of practice-teorin, som innebär att miljön formar grupper som hålls samman av det de gör; exempelvis kan en gemensam språklig praktik forma en sådan sammanhållen grupp ? en community of practice eller språkgemenskap.

Syftet med denna uppsats är att kritiskt analysera hur den koloniala diskursen tar sig uttryck i tre svenska läromedel i religionskunskap för gymnasiet. Som teori och metod använder jag mig av diskursanalys.I min studie framkommer det att den koloniala diskursen tar sig uttryck genom att innehållet i läromedlen struktureras utifrån en västerländsk/kristen syn på religionsbegreppet, vilken har sin grund i en essentialistisk religionssyn. Böckerna är organiserade runt centrala kristna begrepp, vilka implicit bär på kristna värderingar, och kristendomen är den religion som får överlägset mest utrymme.?Vi? framställs som en enhetlig grupp som i första hand är just kristna, men även västerländska, i betydelsen moderna, demokratiska och jämlika humanister. ?Dom? kategoriseras utifrån ?Vår? utblickspunkt som en motpol, eftersom ?Vi? ytterst definierar oss själva utifrån ?De Andra?.

Syftet med denna studie var att utveckla en metod för intraoperativ mätning av kirurgisk stress hos hund. I en pilotstudie genomgick två hundar ovariehysterektomi där urinprover togs före respektive efter avlägsnande av båda äggstockarna med hjälp av urinkateter. Resultatet från pilotstudien, grupp A, visade att värdet av noradrenalin i urinen ökade efter avlägsnande av äggstockar, medan urinens koncentration av adrenalin inte ökade lika mycket. I en uppföljande studie, grupp B, genomgick 10 tikar ovariehysterektomi och där togs urinprover före respektive efter avlägsnande av första äggstocken. Blodtryck och hjärtfrekvens har registrerats varje minut under hela operationen. Endast noradrenalin analyserades i grupp B.

Syftet med arbetet var att, undersöka om man genom talövningar kan utveckla elevens kunskaper och trygghet inför att tala för en större grupp. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i Luleå, och omfattade 57 elever. Jag inledde och avslutade min undersökning med en och samma enkätundersökning för att kunna mäta en eventuell förändring i inställningen och upplevelsen av att tala. Som komplement till enkäten intervjuade jag ett antal slumpmässigt utvalda elever. Det konkreta arbetet bestod av ett antal talövningar av varierad svårighetsgrad.

I den här slutreflektionen kommer ni att kunna läsa om vårt kandidatarbete i sin helhet. Ni får ta del av det koncept vi arbetade fram och strävade efter att realisera. Ni kommer att få följa med i arbetsprocessen där vi låter er få inblick i hur vi gick från idé till färdig produkt inom de tre avdelningarna programmering, grafik och ljud. Avslutningsvis kommer vi att reflektera över kandidatarbetstiden, både som grupp och på individnivå. Några av de frågeställningar vi tar upp handlar om hur vi har lyckats genomföra projektet trots bristande planering och utan någon hierarkisk ordning samt hur det har varit att arbeta i en grupp där majoriteten av medlemmarna har haft en ny roll för första gången i ett projekt.

SammanfattningI detta examensarbete undersöker jag ett sätt att bjuda in elever att medverka i skolans kvalitetsarbete. Avsiktenär att konstruera en enkät för utvärdering av undervisning i år 9 och gymnasiet med det avseendet att mäta hurelever upplevt förutsättningar för lärande och förståelse av undervisningens innehåll. Detta sker genom att bjudain elever från årskurs 9 att medverka till att påverka utformningen av enkäten. Syftet med enkäten är attundersöka hur elevers upplevda lärande och förståelse av ett visst innehåll kan stödjas genom val av arbets- ochundervisningsform. Det är min önskan att finna en form för kvalitetsarbete i skolan där både elevsamverkan ochlärande främjas.

SammanfattningSyfte Syftet med denna studie har varit att undersöka om och hur gymnasielärare i kursen idrott och hälsa A använder läroböcker i sin undervisning samt hur läroböcker inom kursen följer styrdokumentens intentioner. MetodMetoden som valdes var en digital enkätundersökning som riktades till 45 slumpmässigt utvalda gymnasieskolor och till de lärare i idrott och hälsa som arbetade på dessa skolor. 63 av totalt 111 lärare besvarade enkäten (57% svarsfrekvens). Därtill har vi genomfört en textanalys av de, enligt enkätsvaren mest frekvent använda läroböckerna i kursen idrott och hälsa A. Textanalysen bestod av en kvantitativ innehållsanalys av läroböckernas innehåll satt i relation till uppnåendemålen för idrott & hälsa A.

Denna studie beskriver en grupp åttondeklassares uppfattning om vad de lär sig via ett Internetbaserat läromedel i relation till min tolkning av kursplanens mål, samt även vilken relation det finns mellan min analys av detta läromedels förutsättningar till måluppfyllelse och elevernas enkätsvar. Min teoridel tar sin utgångspunkt i olika delar av språkforskningen och tyngdpunkten är lagd på Krashens teorier om acquisition och learning, det vill säga språktillägnelse och inlärning. Jag analyserade det Internetbaserade läromedlet ?Lär dig franska med Charlotte? utifrån kursplanens mål i moderna språk. Därefter genomförde jag en enkätundersökning bland eleverna om hur väl de själva tyckte att läromedlet hjälpte dem att nå upp till delar av dessa mål.