Under vårterminen 2010 startar en liten mindre skola i södra Sverige ett projekt  med att introducera en ny metod för att öka  elevernas färdigheter inom läs -och skrivinlärning. Programmet skolan ska börja arbeta med fr om höstterminen 2010 är TIL-programmet, Tidig Intensiv Lästräning ( Dahlin, 2006). Tanken med specifikt detta program, är att kunna erbjuda alla elever en möjlighet för en bra språkutveckling. Programmet vänder sig i första hand till elever i årskurs 1 och 2 som inte kommit igång med sin läsning. Alla elever får under tolv veckor arbeta intensivt med lästräning.

Syfte Beskriva vad som menas med marknadsföring inom skolan och hur denna tillämpas. Vidare kommer vi att studera om det finns marknadsföringsmässiga skillnader mellan den kommunala skolan och friskolan.MetodVi använder oss av kvalitativ metod för att skapa förståelse för de studerande frågeställningarna. Vi har använt oss av intervjuer med rektorer på en kommunal skola, friskola och en skolområdeschef . SlutsatsDen kommunala och den fristående skolan skiljer sig inte nämnvärt, skolorna använder sig av traditionell marknadsföring, som foldrar, information via Internet, utskick till potentiella kunder. Skillnaden är att friskolorna använder sig av en mer frekvent marknadsföring än vad den kommunala skolan gör.

Då flera tidigare rapporter slagit fast att diskriminering inom skolan återfinns såväl som i läromedel och i skolan som institution så syftar detta arbete till att analysera om även nyproducerade läromedel för grundskolan och gymnasiet, och i detta fall en kursplan från lärarutbildningen, kan sägas bidra till att upprätthålla diskriminerande strukturer. Detta arbete är framförallt inriktat på begrepp som etnocentrism och etnisk diskriminering och förekomsten av dem. Som metod används en innehållsanalys samt en syftesrelaterad analys med exponerande kritik. Arbetet visar att mycket av den kritik som lyftes mot läromedel som var producerade fram till tidigt 2000-tal även är berättigade när läromedel från 2012 analyseras. Det är framförallt närvaron av eurocentrism, strukturell rasism, och etnisk diskriminering som kan sägas skapa maktojämlikheter i läromedlen.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur läs- och skrivsvårigheter ser ut på individ- och organisationsnivå inom skolan. Det innebär att jag kommer att studera en utvald elev och dennes lärare i skolan men också föräldrarna till denna elev för att se hur de upplever elevenssvårigheter i hemmet. Syftet är också att granska TIL-metoden (Tidig Intensiv Lästräning) och ta reda på hur den metoden fungerar i praktiken samt att undersöka elevens upplevelserav metoden i skolan och i hemmet. Det metodologiska tillvägagångssättet jag valde varintervju med eleven, specialpedagogen, klassläraren samt elevens förälder för att få en tydligbild av elevens utveckling från starten under hösten i årskurs ett till mitten på vårterminen iårskurs ett. Jag valde även att observera eleven vid fyra tillfällen då eleven arbetade meddenna specifika metod i skolan och i elevens hemmiljö för att ta reda på om det skedde någon förändring i elevens läs- och skrivinlärning.

Syftet med detta arbete är att skapa en applikation som ska hjälpa och gynna Sunnerbogymnasiet när det gäller att locka till sig elever som går på högstadiet. För att göra detta har gruppen använt sig av bland annat VR (Virtual Reality) och Panorama som metoder till att göra applikationen attraktiv för målgruppen. För att få fram vad som kan locka elever till att använda applikationen utfördes enkätundersökningar på målgruppen som är elever i årskurs 8-9. Genom undersökningarna fick gruppen fram vad för information applikationen bör innehålla för att locka till sig elever. Med hjälp utav intervjuerna som utfördes på elever som går på Sunnerbogymnasiet, framkom det vilka platser som eleverna ansåg vara populärast på skolan.

 Vi tilldelades detta projektet av Kalmar Sjöfartshögskola. Projektet var att tillverka en bullerkarta för skolfartyget M/S Calmare Nyckel. Då skolfartyget inte överskrider 500 bruttoton krävs ej en bullerkarta enligt Sjöfartsverket, men det fanns en förfrågan och önskan från skolan att tillverka en för utbildningssyfte och få en praktisk anknytning. Vid dem mätningarna som krävdes ombord rättade vi oss efter ISO 2923:1996(E) samt Sjöfartsverkets författningssamling 2005:23 vid tillverkning av bullerkartan. Skolan tillhandahöll oss med godkänd mätutrustning samt mätprotokoll.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på hur man kan integrera elever med Aspergers syndrom i skolan, samt ta reda på vad verksamma pedagoger tycker om integreringen. Vi ville också ta reda på olika material och undervisningsmetoder som kan användas för att integrera elever med Aspergers syndrom. För att få fram svar på dessa frågor har vi använt oss utav en kvalitativ metod, vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra olika personer med olika yrkeserfarenheter. Vi har även tagit del av tidigare forskning för att få olika synvinklar på våra problemformuleringar. Resultatet vi har kommit fram till stämmer väl överens med den litteratur vi läst.

Den här uppsatsen handlar om barn- och ungdomslitteratur. I bakgrunden ges en kortare historik om barnbokens historia i Sverige fram till och med år 1960. Syftet med uppsatsen är att se hur skolan gestaltas i barn- och ungdomsböcker från år 1955. Jag har i undersökningen valt att avgränsa mig till svenska barn- och ungdomsböcker som kom ut i tryck första gången 1955. Med hjälp tidigare forskning har jag analyserat de lästa barn- och ungdomsböckerna.

Denna studie syftar till att problematisera användandet av läxan som arbetsmetod i skolan.Undersökningen är inspirerad av grundad teori där empirin omfattas av enkätundersökningar ochintervjuer av gymnasielärare i en medelstor svensk stad samt studier av övrig forskning ochlitteratur som berör området. Den genererade teorins kärnkategorin utgörs av att det finns enideologisk skiljelinje mellan de som förespråkar läxan och dess motståndare. Underkategoriernabestår således dels av de två motstående kategorierna för och emot läxan som arbetsmetod, mendäremellan framkom även en tredje kategori bestående av ambivalenta lärare. Den ideologiskaståndpunkten man valt visade sig nämligen, av praktiska skäl, för många vara svår att genomfåraoch arbeta efter i praktiken. De som i grunden är negativa till läxan, men som ändå använder sigav den som arbetsmetod, menar att så som skolan är organiserad är det omöjligt att uppnåkursmålen annars..

Dagliga aktiviteter är ett centralt begrepp inom arbetsterapi och något som individen engagerar sig i varje dag. För individer som varit långtidssjukskrivna och återgår i arbete påverkas många områden. Ett område är i vilken utsträckning olika dagliga aktiviteter utförs. Syftet med studien var att beskriva och jämföra aktivitetsutförandet under och efter långtidssjukskrivningen samt beskriva hur arbetet påverkat livssituationen. Författarna till studien utgick från en kvantitativ metod med målinriktat urval.

Huvudsyftet med detta arbete var att få en ökad förståelse kring stödets betydelse och hur undervisning kan anpassas till allas bästa. Jag har använt mig att lämplig litteratur, enkätundersökningar samt intervjuer för att samla in den information jag behövt. Jag har vänt mig både till elever, lärare, skolhälsan, rektorer och annan personal runt eleverna såsom specialpedagoger och resurspedagoger. Enligt eleverna kan det stöd de får vara skillnaden mellan att klara av skolan eller att misslyckas med ämnen eller till och med hoppa av skolan. Det som är viktigt att tänka på är att alltid ha den enskilda individen i åtanke då alla individer är olika även om det finns likheter i form av t ex en diagnos..

Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka vilken betydelse etiska värderingar har i undervisningen, samt om undervisning ökar elevers kompetens kring etiska värderingar. Vi har gjort en kvalitativ och en kvantitativ undersökning i form av en enkät och loggboksobservationer. Försökspersonerna var en klass som bestod av åtta pojkar och tolv flickor i år fyra. Genom etisk undervisning och övningar försökte vi öka elevernas medvetenhet kring etiska värderingar. Vi har främst sett förändringar i elevernas beteenden i våra loggboksanteckningar.

Vårt syfte med denna undersökning har varit att undersöka vad som eventuellt kan påverkapedagoger och lärare på Svenska skolan i ett sydeuropeiskt land i deras arbete med att uppnåmålet: En skola för alla. Våra frågeställningar har varit;- Vad påverkar pedagoger och lärares verksamhet och undervisning?- Hur påverkas pedagoger och lärares verksamhet och undervisning?Metod och materialVi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökningsmetod innehållande löpandedirektobservationer, kategoriseringsobservationen on-off och enskilda intervjuer för att få svarpå vårt syfte med dess frågeställningar. Vi har observerat 30 barn och elever i förskolan ochskolan, tre pedagoger samt två lärare. Vi har även valt att genomföra enskilda intervjuer medelever, pedagoger och lärare.

Utifrån elevperspektivet syftade denna studie att skapa förståelse om psykosocial skolmiljö, som elever i årskurs fem upplevde som positiv. Fyra frågeställningar ställdes: Vad är viktigt för trivsel i skolan? Hur vill eleven bli bemött? Vilka relationer gör att eleven mår bra i skolmiljön? Vad kan skolan lära av eleven för att forma en så positiv psykosocial skolmiljö som möjligt? Den metod som användes var av en kvalitativt och induktiv karaktär och inspirerad av ett fenomenologiskt förhållningssätt. Sex elever i årskurs fem intervjuades genom en halvstrukturerad livsvärldsintervju. Resultatet av studien visade att det viktigaste, för att elevens ska må bra och uppleva trygghet i skolan, var kompisar och vänner.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmångkulturella skolan, med fokus på elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mångkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar där stora delar av befolkningen är mångkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lärare, barn och föräldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgången framgår det vilka hinder och kulturkrockar som kan uppstå då barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsätt och undervisning.