I ett team ingår flera professioner och för att arbeta i ett team krävs det att kunna kommunicera med varandra. Genom att belysa vad som påverkar kommunikationen och hur kommunikationen påverkar människan, kan det leda till att människan utvecklar sin förmåga att kommunicera, vilket i sin tur leder till ett förbättrat arbetsklimat. Syftet med studien är att belysa kommunikationens betydelse för människan i det opererande teamet och eventuella orsaker som påverkar kommunikationen. Metoden är en litteraturöversikt med kvalitativ innehållsanalys av vetenskapliga artiklar. Resultatet redovisas med hjälp av tre huvudteman och 11 subteman där kommunikationens process belyses.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur det multiprofessionella teamet vid avdelningen luftburen intensivvård på Akademiska sjukhuset i Uppsala samordnas, samt om detta ställer särskilda krav på samordningen. De frågor som uppsatsen ämnar besvara är vad som händer när utomstående professioner som inte vanligtvis arbetar inom sjukvården ska medverka i ett sjukvårdsteam samt vilka särskilda krav denna situation ställer på samordningen. För att besvara frågorna har tidigare forskning inom samordning, samarbete, multiprofessionella team samt kultur i främst en sjukvårdskontext använts. En fallstudie genomfördes på avdelningen för luftburen intensivvård vid Akademiska sjukhuset i Uppsala där åtta intervjuer genomfördes med professioner på avdelningen. Intervjuerna kompletterades med en observation samt dokumentation.

Syftet med uppsatsen är att förklara vilka kulturella skillnader som finns mellan teammedlemmarna i ett av Saabs interkulturella arbetsteam med utgångspunkt från Hofstedes och Trompenaars kulturella dimensioner. Vi vill även analysera och förklara de problem som kan uppstå på grund av dessa kulturella skillnader i gruppen. Vi vill dessutom försöka hjälpa Saab och om möjligt ge råd till Saab om hur de kan skapa bättre samarbete i ett interkulturellt team. För att lyckas uppnå syftet med studien har följande forskningsfråga formulerats:Vilka kulturella skillnader finns det i en interkulturell arbetsgrupp med svenskar och schweizare, samt vilka problem innebär dessa skillnader för arbetsgruppen? Den teori som har använts innefattar kultur och dess innebörd, kulturella skillnader och dimensioner samt kulturens påverkan i team.

The purpose of this essay is to look at the Swedbank Stadion, which is a modern stadium in the south of Sweden. Swedbank Stadion is the home ground of Malmö FF, one of the largest football team in Sweden, and the goal is to create value for the team. The stadium owners have to get companies to hire premises inside of the stadium so they can pay for the home ground of Malmö FF. Therefore we have focused on the servicescape in the stadium and how it can create value for the companies that act on Swedbank Stadion on a daily basis.This study of the Swedbank Stadion is based on a qualitative approach. The qualitative approach is chosen because we wanted to establish deeper understanding for the case itself.

Bakgrund: Fundamenten i vården grundar sig i ett värdefullt bemötande där patientens grundläggande behov tillgodoses. Ett fungerande team i vårdarbetet är en viktig del i att skapa en personcentrerad och patientsäker hälso- och sjukvård. Dessa faktorer är viktiga delar i ett gott omhändertagande av patienter på en akutmottagning.Syfte: Syftet med denna studie var att utforska vilka omvårdnadsbehov som blir tillgodosedda hos kritisk sjuka eller skadade patienter samt funktionen av teamsamverkan på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala.Metodbeskrivning: En kvalitativ fältstudie inspirerad av principerna för praktisk etnografi. Med hjälp utav ett observationsprotokoll utfördes 50 observationer som sedan analyserades med deskriptiv statistik samt en innehållsanalys.Resultat: Resultaten från denna studie visar att personalen var skickliga på att kommunicera och skapa en relation med patienterna. Däremot var de inte lika bra på att göra patienterna delaktiga i vården.

Hälso- och sjukvården är en stor och komplex organisation med många professioner och yrkesgrupper bundna till sig. För att skapa en patientcentrerad vård krävs att dessa samarbetar i interprofessionella team. Syftet var att öka kunskapen om hur interprofessionellt arbetssätt kan utvecklas inom hälso- och sjukvården. En litteraturstudie genomfördes med 17 vetenskapliga artiklar som granskades, analyserades och sammanställdes. Resultatet visade att interprofessionellt arbetssätt kunde utvecklas inom hälso- och sjukvården genom studenters och verksam personals interprofessionella lärande och med hjälp av flera metoder.

Bakgrund: Smärta från rörelseorganen ligger bakom många sjukskrivningar. För att stärka den medicinska rehabiliteringen gjorde Socialdepartementet en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting 2008; Rehabgarantin. Den insats som skulle få prestationsersättning var multimodal rehabilitering. I Landstinget Dalarna har man startat multimodala team med resurser från Rehabgarantin i primärvården. Denna uppsats beskriver ett sådant teams uppbyggnad och faktorer som personal uppfattar som viktiga för teamets uppbyggnad och arbete.Syfte: Syftet med förändringsarbetet är att patienter med långvarig värk ska få ett snabbt och adekvat omhändertagande av ett team som har kunskaper och erfarenhet av att jobba tillsammans.Studiefrågor: Vilka effekter för patienterna kan kopplas till ansatsen att skapa multimodal rehabilitering på en primärvårdspraktik? Vilka faktorer, upplever personal på vårdcentralen, har påverkat skapandet av ett smärtteam på vårdcentralen?Metod: En blandad studie med flera metoder för datainsamling.

The purpose of this paper was to understand internal communication?s critical tradition by studying the interface of the subjective experience and the objective behavior within a management team. During almost two years this group was observed, several semi-structured interviews were conducted and a specific incident was analyzed. The interview texts where analyzed, using the Meaning Constitution Analysis developed by Roger Sages (2010) at Lund University. The observations were summarized in sociograms showing relationships in the organization.

AbstractThe purpose of my essay is to describe how some educators perceive the cooperation that takes place every day in the team to wich they belong. To do this, I have implemented six qualitative interviews with educators at two diffrent workteams. I based my questions on three scientific questions:- How does the cooperation in the team work?- How has the cooperation between the various kind of educators developedsince the pre-school class and the leisure-time centres was integrated with the school?- Which conditions exist for a good cooperation?The result showed that there were both similarities and differences between the teams, but common to both teams was that the educators felt that there have been some major positive changes to the cooperation in the teams in the last few years and that they were fairly satisfied with how the cooperation of their teams function now. Mostly they cooperates during school hours with various school projects, but questions concerning the pupils wellbeing is also an important area of cooperation.Since the integration was implemented, the cooperation has become more equal and the various educators have found their respective roles.

BackgroundDiathermy is the most commonly used surgical instrument in the surgical area today. Diathermy is used in surgery to cut and coagulate tissue. The use of diathermy releases chemical substances in to the environment in the form of diathermy smoke. Research shows that these chemical substances pose health risks to both staff and patient exposed to the smoke. To protect the interdisciplinary, perioperative team from the smoke, smoke evacuation systems can be used.ObjectiveThe purpose of the study is to highlight the work environment of the perioperative team when working with diathermy smoke.MethodThe study is meant to be implemented as an empirical descriptive sample survey.

The purpose of this paper is to identify significant factors of influence for the co-existence and team climate within working groups, and to examine their impact on the psychosocial work environment within a group. Team climate and interaction affect every individual in a group. The manager, however, is the one formally accountable for the psychosocial climate in a working group, which is the reason why this study uses the management perspective.As an introduction to the empiric study, an overview of the existing literature within the field was made. A qualitative method is used and the empiric data is based on semi-structured interviews. The study comprises six interviews with department managers within the Social Services in the City Council of Stockholm.

Scania Top Team is a competition where the best mechanics in the world are competing against each other. In 2011, the world final was recorded and this material is now used to see which problem solving strategies these top of the line teams are using to solve the realistic problems assembled in front of them. To help them, the mechanics are allowed to use two of Scanias IT-systems: Scania Multi and Scania Diagnose and Programmer 3. This report consists of two parts. The first part is the development of a method to analyze the recorded material.

Idag befinner sig de flesta företag i en situation med ökad internationalisering som har gett industrin drivkrafter till att ständigt sträva efter att bli bättre. Företag och organisationer måste alltså försöka hitta nya sätt att använda sina tillgångar mer effektivt. För att hitta dessa sätt krävs att företag använder sig av medarbetarnas kreativitet. Den överlägset största delen av de anställda är de utan ledarbefattning, vilkas kreativa förmåga sällan tas vara på. Det är en stor outnyttjad resurs hos många företag.

Idag befinner sig de flesta företag i en situation med ökad internationalisering som har gett industrin drivkrafter till att ständigt sträva efter att bli bättre. Företag och organisationer måste alltså försöka hitta nya sätt att använda sina tillgångar mer effektivt. För att hitta dessa sätt krävs att företag använder sig av medarbetarnas kreativitet. Den överlägset största delen av de anställda är de utan ledarbefattning, vilkas kreativa förmåga sällan tas vara på. Det är en stor outnyttjad resurs hos många företag.

The aim of this essay is to find out how different factors influence the occupational role in a rehabilitation garden. The study is based on two qualitative interviews with and shadowing of the gardeners in the rehabilitation gardens of Alnarp and Gröna Rehab in Gothenburg. The result shows that the main factors that influence the occupational role is the gardener?s background, the garden/place, the participants, the team and the possibilities for development. The occupational role appears to consist of several different roles; the team-worker, the activity and project manager, the source of inspiration, the educationalist, the informer, the therapist and the fellow human being.