Vårt problemområde handlar om barns TV- och filmerfarenheter i förskolan. Våra huvudfrågor är: Vilka erfarenheter ser vi i förskolan som barn har fått genom massmedia samt hur kommer dessa till uttryck? Hur möter förskollärarna dessa eventuella erfarenheter? Hur ser förskollärarna på att tillvarata barns TV- och filmerfarenheter i förskolan? Vi tar utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. I vår framtida roll som förskollärare är det av stor vikt att vi känner till barns erfarenheter, även de från TV och film. Vi måste känna till vad det är barnen ser på för att kunna hjälpa dem att ifrågasätta och reflektera kring vad de har sett.

Arbetsmotivation är ett fenomen som är väl omtalat i massmedia men som kan vara svårt att få ett ordentligt grepp om och därför ville vi undersöka detta fenomen djupare. Syftet med denna studie var från början att undersöka vad som motiverar människor till arbete men detta syfte preciserades med tiden och blev slutligen hur människor kan motivera andra till arbete, hur vägledare pedagogiskt arbetar med att motivera någon. Vi har valt en hermeneutisk ansats där vi utgått ifrån den framstående teorin om självbestämmande. I uppsatsen presenteras vår hermeneutiska väg från det preliminära syftet till det slutgiltiga resultatet med tillhörande diskussion.  För att kunna genomföra vår studie tog vi hjälp av en verksamhet vid namn AMA som jobbar med bland annat motivationsarbete. Sammanlagt utfördes intervjuer med 12 anställda från AMA:s sex avdelningar där två personer från varje avdelning intervjuades.

Islam är en av världsreligionerna och har miljoner anhängare världen över. Det finns en allmän uppfattning om islams problematik, så till vida att islam sällan får rätt presentation, då exempelvis inom massmedia och skola. Frågan är hur skolan, som är vårt största lärosäte presenterar en religion rättvist och utan fördomar, hur en religion blir presenterat på ett icke nyanserat sätt.Uppsatsens syfte är att söka svar på hur islam framställs i svensk gymnasieskola, med metoder som dokumentstudier, fokusgrupp och djupintervjuer, där muslimska elever berättar om erfarenheter och upplevelser.Generella slutsatser som framkommit är att muslimska elever anser att svensk gymnasieskola ger en delvis positiv bild av islam, som religion, men med vissa brister, såsom etnocentriskt tänkande, i muntlig presentation och text. Elever har även pekat på en viss marginalisering och distansering gällande islams presentation i undervisningen..

Our increasingly globalized world has contributed to that more Swedish companies has expanded their business to more distant areas. One of these Swedish companies that now stands before their first international expansion is the Swedish fast-food chain Max AB. Max has chosen to start their expansion in Saudi Arabia, a country far away from Sweden, not only in terms of geographical distance but also in cultural. The cultural differences that Max will encounter may affect the business and result in to various adaptations that must be done in order to establish successfully. The thesis investigates the existing circumstances for the fastfood business in Saudi Arabia and shows which adaptations international fast-food chains should or must do as a result of the cultural distances they encounter.

This essay explores how artwork in the public space can be analysed, conceptualized and described by bringing attention to site. Through an analysis of artworks in the yearly art exhibition of Fittja Open 2011, the essay draws attention to site-specific art and structures of power. The principal aim is to present not only the exhibition of Fittja Open 2011 but also other artwork in the public sphere in Fittja, a suburb to Stockholm. From this point of departure other interests evolve that concerns the "image" of Fittja. The analysis, based on research in art history, architecture, ethnology and philosophy as well as qualitative interviews, also focuses on understanding the role of site and the relations between art practice, institutions and site.The result shows that there are problems with a ruptured interface between the artwork and site.

Islam är en av världsreligionerna och har miljoner anhängare världen över. Det finns en allmän uppfattning om islams problematik, så till vida att islam sällan får rätt presentation, då exempelvis inom massmedia och skola. Frågan är hur skolan, som är vårt största lärosäte presenterar en religion rättvist och utan fördomar, hur en religion blir presenterat på ett icke nyanserat sätt.Uppsatsens syfte är att söka svar på hur islam framställs i svensk gymnasieskola, med metoder som dokumentstudier, fokusgrupp och djupintervjuer, där muslimska elever berättar om erfarenheter och upplevelser.Generella slutsatser som framkommit är att muslimska elever anser att svensk gymnasieskola ger en delvis positiv bild av islam, som religion, men med vissa brister, såsom etnocentriskt tänkande, i muntlig presentation och text. Elever har även pekat på en viss marginalisering och distansering gällande islams presentation i undervisningen..

Det är inte ovanligt att massmedia rapporterar om hur användningen av sociala medier orsakar negativa följder. Detta väckte vårt intresse och utifrån perspektivet sociala medier, valde vi därför att undersöka var gränserna går mellan det offentliga, det privata och arbetslivet. Initialt behandlas frågan om vad som anses tillhöra det privata respektive det offentliga, vilket åtföljs av frågorna om var arbetslivet befinner sig i relation till dessa och vad som kontrollerar dessa gränser. För att kunna undersöka, analysera och diskutera dessa frågor har vi genomfört en intervjustudie. Resultaten tyder på att gränserna är svårdefinierbara och att de är individuellt förankrade.

Mattias Gardell hävdade att Tossavainens rapport Det förnekade hatet var byggd på ovetenskapliga grunder och därför inte skulle klara en källkritisk granskning. Bland annat menade han att rapporten tappade i trovärdighet eftersom den saknade förstahandskällor och istället bara innehöll intervjuer med lärare och föreläsare som arbetar på invandrartäta skolor i några svenska storstadsförorter.Mikael Tossavainen och flera med honom menade att det i dagens Sverige är svårt, för att inte säga omöjligt, att prata öppet om judefientlighet. Speciellt gäller detta den nya form av antisemitism som Tossavainen menar växer fram bland grupper av arabiska och muslimska invandrare i Sverige. Samtidigt som Gardell pekade på rapportens brister, det vill säga avsaknaden av förstahandskällor, verkade han under inga som helst omständigheter vilja inse att antisemitism kan existera i de utpekade grupperna. Meningsskiljaktigheterna mellan Mattias Gardell och Mikael Tossavainen gav upphov till en tämligen oreflekterad diskurs.Syftet med denna uppsats är att skildra den diskurs som följde Mikael Tossavainens rapport och att försöka reda ut huruvida antisemitism existerar bland araber och muslimer i dagens Sverige..

Nordkorea är en unik turistdestination och ett ovanligt resmål. Människor reser inte på egna villkor inom landet utan måste följa resprogram. Medias negativa bild av Nordkorea kan bidra till att människor kan uppfatta landet som ett farligt och riskfyllt resmål. Trots strikta reseprogram och negativ bild i media förekommer turism till Nordkorea.  Syftet med studien är att ge en redogörelse av anledningar till vad som lockar turister att åka till Nordkorea, med fokus på turister som varit i Nordkorea samt resebolag som förmedlar resor till Nordkorea. Studien utgår från en induktiv ansats och en kvalitativ metod.

Tidigare studier inom området tvåspråkighet har visat på olika resultat beträffande om och i vilken grad tvåspråkigheten påverkar språkutvecklingen. Vissa studier tyder på att det inte föreligger någon skillnad i den fonologiska utvecklingen mellan enspråkiga och tvåspråkiga barn, medan andra pekar på motsatsen och menar att skillnader faktiskt finns.I föreliggande studie ingick två grupper om sex barn i 2 ½- årsåldern. Den ena gruppen bestod av enspråkiga barn med svenska som modersmål och den andra av tvåspråkiga barn vars föräldrar hade arabiska som modersmål. Barnens språk skattades av föräldrarna enligt bedömningsformuläret REEL-2 och logopedstudenter bedömde barnens språk med hjälp av ett fonologiskt screeningsmaterial.Studiens resultat visade tendenser på att vissa skillnader fanns mellan de två grupperna. De tvåspråkiga barnen använde generellt fler olika slags förenklingsprocesser samt hade högre förekomst av förenklingsprocesser än de enspråkiga barnen.

Hur kan polisen använda media för att förebygga brott? Vad får man, som polis, säga till media? Vill media användas som en länk mellan allmänheten och polisen? Polisen kommer allt längre ifrån allmänheten och som en naturlig följd får allmänheten mindre information om polisen och dess arbete. Kan vi använda medierna för att motverka bristen på information till allmänheten? Som poliser kommer vi att ha mycket kontakt med olika medier och vid olika tillfällen. Den utbildning vi får på skolan om ämnet är, enligt mig, otillräcklig och det finns även lite information om hur vi ska förhålla oss till media.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur muslimska kvinnor själva ser på bruket av slöja (hidjab). Jag har intervjuat kvinnor, i Israel, som bär slöja men även kvinnor som inte bär slöja. Flera kvinnor som valt att bära slöja beskriver grupptryck från omgivningen som en stark påverkansfaktor. Människor i byn kan titta snett på dem om de inte har börjat använda slöja vid en viss ålder. Trettioårsåldern verkade vara en lagom ålder för att börja använda slöja.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialarbetare som arbetar med barn, ungdomar eller familj upplever att medier framställer socialtjänsten och det sociala arbetet, samt vilken betydelse det har eller får för deras yrkesroll som socialarbetare. Tidigare forskning visar att socialarbetare i både England, Sverige och USA uppfattar mediers framställning om socialtjänsten negativ. Socialarbetare känner även oro för att det i sin tur leder till att professionens status påverkas negativt. För att få en förståelse för ämnet har vi till störst del använt oss av vetenskapligt granskade artiklar från USA, England och Sverige. Studien baseras på fem semistrukturerade intervjuer med socialarbetare i Sverige från både stor- och mellanstad som arbetar inom socialtjänsten.

Vår allt mer globaliserade värld har medfört att alltfler svenska företag internationaliserar sin verksamhet till mer avlägsna områden. Ett av dessa svenska företag som nu står inför sin första utlandsexpansion är den svenska snabbmatskedjan Max AB. Max har valt att börja sin expansion i Saudiarabien, ett land långt ifrån Sverige, inte bara i termer av geografiskt avstånd utan även kulturellt avstånd. De kulturella skillnaderna som Max möter kan komma att påverka verksamheten och leda till att vissa anpassningar måste genomföras för en framgångsrik etablering. Uppsatsen undersöker det rådande förhållandet för snabbmatsbranschen i Saudiarabien och visar vilka anpassningar internationella snabbmatskedjor bör eller måste göra på grund av de kulturella skillnaderna de möter.

The purpose of my thesis has been to examine the public debate in daily newspapers about children in 1882. For material I have used newspapers Dagens Nyheter and Aftonbladet from the year 1882. My study is based on a regulation concerning public schools from 1882 and a labour law concerning child labour from 1881. I have also examined other articles that focused on children to get an overview of what the papers wrote about them. With the articles I found in the Dagens Nyheter and Aftonbladet I have made a quantitative content analysis. As a method for the content analysis, I have used text analysis as a tool. As a result of my study I found a total of 228 articles about children and of those 82 dealt with the elementary school regulation and the child labour law in various ways. The other articles concerning children discussed issues such as how to raise your children, charity questions and accidents and crimes involving children. These articles were written from a perspective where society showed concern over the children's environment. Often the articles expressed great confidence and trust in the public schools as educators and as a place for learning and supervision..