Bakgrund: På grund av diverse politiska åtgärder har den offentliga sektorn börjat utsättas för ökad konkurrens. Genom Friskolereformen som drevs igenom 1992 har möjligheterna att starta upp friskolor blivit allt större och därmed också mer populärt. Mellan 1992 och 2002 ökade antalet friskolor i Sverige med över 500 %. Ur pedagogisk utgångspunkt har mycket forskning bedrivits om skolor medan det är knapphändigt med studier av fenomenet från ekonomisk vinkel. Det som föräldrar angett som främsta anledning till skolbyte är skolans status och rykte, undervisningens kvalitet och skolans atmosfär, miljö och storlek.

Syftet med arbetet är att undersöka hur kommunikation mellan modersmålslärare i arabiska och barn och elever som har olika arabiska dialekter kan se ut. Metoden som användes var observationer av tre grupper en grupp från förskola, en grupp i åk 1 och 2 och en grupp i åk 5 och 6. Observationerna kompletterades med kvalitativa intervjuer med barn, elever och modersmålslärarna i arabiska. Resultatet av undersökningen visar att modersmålslärarna, barnen och eleverna använde sig av varierande kommunikationsstrategier under en lektion. Kodväxling och kroppsspråk var de vanligaste strategierna som användes under samtal och diskussion.

Friskolor har länge varit ett omdiskuterat ämne. Det finns idag ca 6000 skolor i Sverige och friskolor beräknas vara ca 10 procent av dessa. Genom friskolereformen år 1992 infördes ett nytt system där Skolverket bemyndigades att godkänna friskolor och kommuner blev då även skyldiga att ge fristående alternativ ersättning för skolverksamhet. Kommuner har tidigare haft monopol på marknaden och i 110 av Sveriges 290 kommuner så finns det fortfarande inga friskolor etablerade. I många kommuner så utmanas dock den monopolställning som kommunen tidigare haft av fristående grundskolor, vilket ökar föräldrars och barns valfrihet att själva välja vilken skola som barnet ska placeras i.Uppsatsens syfte är att undersöka vad som kännetecknar marknadsstrukturen för grundskolor, med Linköpings kommun som typfall.

Sedan friskolornas start har skolmarknaden utvecklats och numera existerar det ett flertal variationer av organisationsformer samt driftsformer på den Svenska marknaden. Teorin redogör för ett antal styrande incitament som är av betydelse för icke-vinstdrivande skolors existens, vilka främst har observeras i skolor utanför Sverige. Baserat på olikheter mellan länder såsom Sverige och USA aktualiseras frågan om incitamenten kan appliceras på den svenska friskolemarknaden. En kvalitativ studie har genomförts med två friskolor i Stockholmsområdet där jag har sökt svar på uppsatsens centrala fråga; om incitamenten bakom icke- vinstdrivande skolor i teorin stämmer överens med realiteten? Resultatet antyder att skillnaden mellan vinstdrivande och icke-vinstdrivande friskolor ej är av den karaktären som teorin påvisar.

This study deals with religious independent schools and its impact on society. The purpose of this essay has been to examine what various teachers from both religious independent schools and public schools have for perception of religious independent schools. The questions highlighted in the study is the teachers´ general view to religious independent schools, teachers´ perception of the Education Act " a denominational education, but a non- denominational teaching", and what teachers believe to be segregated or inclusive.The study has consisted of five qualitative interviews with different teachers, where three of them work at religious independent schools, while the other two teachers work in public schools.The study shows that there are prominent differences of approach to religious independent schools. Teachers who work at religious independent schools avert criticism of religious independent schools and argue that teaching in religious independent schools do not differ appreciably from the public schools. Instead can religious independent schools serve as a good alternative to the public school.

Syftet med min magisteruppsats är att undersöka om arabisktalande tolkanvändare och tolkar tycker att skillnaden mellan arabiska varieteter kan påverka kommunikationen mellan dem under det tolkade samtalet eller inte. Studien är begränsad för att bara fokusera på de två samtalsparternas bedömning och uppfattning av varietetsskillnad. Enkätundersökning användes som metod, där enkäten vänder sig till de nämnda två grupperna, för att ta reda på vad samtalsparterna själva tycker om påverkan av varietetsskillnaderna. Resultatet visade att tolkarna och de arabisktalande tolkanvändarna inte har samma bedömning och uppfattning om påverkan av varietetsskillnad. Det visade också att både tolkar och arabisktalande tolkanvändare anser att varietetsskillnad kan påverka kommunikationen mellan dem och att påverkan är variabel, för att den beror på varietetsskillnad, dvs.

I samhället kommer vi ofta i kontakt med tvåspråkighet, så även på logopedmottagningar runt om i landet. Det kan vara svårt att genomföra språkbedömningar på barn med flera modersmål eller annat modersmål än svenska. Syftet med uppsatsen var att översätta benämningstestet "Ordracet" till arabiska och sedan använda det för att testa aktivt ordförråd. Passivt ordförråd testades med Peabody Picture Vocabulary Test III. Fonologiskt och semantiskt ordflöde testades med ordflödestestet FAS.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den politiska debatten kring friskolor fördes under åren 1996 och 2006 i Sveriges tre största dagstidningar. I studien undersöks även vilka argument de politiska agitatorerna använder sig av i ledar- och debattartiklar och vilka politiska skiljelinjer som kan åskådliggöras. Vidare vill uppsatsen undersöka hur den politiska diskursen påverkas av debattörernas avsikter och handlingsutrymme. Uppsatsen vilar på en kvalitativ grund där de artiklar som studerats valts ut utifrån en ämnesmässig relevans. Den hermeneutiska metoden har använts i studien för att kunna tolka det skriva på en objektiv grund.

Syftet med detta arbete är att utifrån skrivtest och enkäter undersöka elevernas skrivförmåga, nämligen hur arabisktalande elever klarar att använda standardarabiska vid skrivning med hänsyn till fonologisk medvetenhet och vokalisering.De viktigaste resultaten av vårt arbete är att vi fann stora brister hos eleverna gällande skrivning på standardarabiska (MSA). Fonologiska stavningsfel var mer vanliga än andra stavningsfel bland eleverna. Resultaten har också visat att majoriteten av de testade eleverna inte kan differentiera när de skriver enkla satsdelar, såsom subjekt och direkt objekt. De i undersökningen deltagande modersmålslärarna håller med om betydelsen av användandet av MSA som bas i modersmålsundervisningen för utveckling av skriftspråket hos eleverna. Genom testen och enkäterna fick vi fram intressanta resultat om skrivundervisningen i modersmålundervisningen i arabiska och vi fick fler tankar om hur man kan utveckla undervisningen..

Detta examensarbete går ut på att utveckla en webbplats som riktar sig till svenskar som vill lära sig arabiska. Syftet med webbplatsen är att minska tröskeln till att lära sig arabiska. En stor del av arbetet har bestått i att ta del av litteratur om språkinlärning, språkutbildning och datorstödd språkinlärning, samt att studera andra webbplatser. Den webbplats jag har skapat bygger till stor del på en MySQL-databas. Webbplatsen är skapad med PHP, HTML, CSS, JavaScript, jQuery och AJAX.

Vårt syfte med detta examensarbete var att undersöka vad ledningen på ett antal friskolor på grundskolenivå har för åsikt om den eventuellt nya skollagen avseende den nya skollagen. Det vi också ville ha mer kunskap om är vad de har för inställning till studie- och yrkesvägledning och vad det är som gör att en del friskolor väljer att inte anställa en utbildad studie- och yrkesvägledare. I det eventuellt nya skollagsförslaget angående studie- och yrkesvägledning står det att elever ska ha tillgång till sådan kompetens att deras behov av vägledning tillgodoses. Informanterna i vårt examensarbete är eniga om att tillgång till sådan kompentens är det samma som en utbildad studie- och yrkesvägledare. Våra informanter anser att det är mycket viktigt med vägledning samt att studie- och yrkesvägeldaren har relevant utbildning.Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning för att få ett större djup i vårt resultat.

Denna uppsats är en idéanalys av den mediala debatten av friskolor i dag. Vårt syfte med uppsatsen är att förstå den uppsjö av debatter om friskolor som uppkommit de senaste åren. Vi menar att media spelar en stor roll i skapandet av den bild svenska folket har av friskolor. Vår utgångspunkt är att analysera hur skolans funktion och valfrihet diskuterats i media.Tomas Englund, professor i pedagogik menar att synen på skolan har gått från att fokusera på likvärdighet och jämlikhet, till profilering och individuell anpassning.Så vad säger politikerna? Vår studie belyser att debatten om skolan är begränsad utifrån vissa normer, exempelvis att friskolan ska finnas men samtidigt vara under stark statlig kontroll.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka möjligheter och hinder våra elever har när det gäller skriftspråket på arabiska. I vårt arbete har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och vi valde att göra intervjuer med 4 pedagoger och 8 elever varav 4 på mellanstadiet och 4 på högstadiet. Vi har använt oss bl.a. av Pauline Gibbons litteratur ?Stärk språket, stärk lärandet? och ?Lyft språket, lyft tänkandet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och skildra de argument som finns för, respektive mot, att muslimska friskolor skulle integrera respektive segregera eleverna från samhället, samt undersöka vilka övriga argument som finns för, respektive mot, muslimska friskolor. För att uppnå detta syfte har jag använt mig av en jämförande litteraturstudie där jag har studerat forskare och andra sakkunnigas argumentering kring dessa frågor. Väldigt få empiriska studier har gjorts på området, varav ingen specifikt har berört de frågeställningar jag ville få svar på.  I min argumentöversikt sammanställde jag de olika argumenten och upptäckte att många argument fanns både på ?för? och ?mot? sidan. Exempelvis påstods att den trygghet som eleverna utvecklade genom att umgås med andra elever med liknande religiös och kulturell bakgrund både kunna leda till att de hade lättare att integreras i samhället men även till att de blev mer isolerade.

Sexualundervisningen är en viktig del i skolan, där eleverna får kunskap för livet. Det är därförviktigt att undersöka om alla elever får en likvärdig utbildning, oavsett vilken typ av skola de går i.Syftet med min studie var att belysa hur sexualundervisningen bedrivs i kristna friskolor ochkommunala skolor. I studien deltog två kristna friskolor och två kommunala skolor. För att samlain data användes den kvantitativa metoden enkät och den kvalitativa metoden intervju. Enkätendelades ut till totalt 133 elever och totalt intervjuades sex lärare.Resultatet visade att det är NO-lärarna som har huvudansvaret för sexualundervisningen ibåde de kommunala skolorna och de kristna friskolorna.