På ett recept ska förskrivaren ange användningsområde för patientens läkemedelsbehandling. Om användningsområde står på receptet kan patienten själv se kopplingen mellan sjukdom och medicin och följsamheten till läkarens behandling kan förhoppningsvis förbättras. Även farmaceuten har nytta av att ändamål finns angivet, eftersom detta medger en kontroll av att kunden får rätt läkemedel och rätt dos för rätt sjukdom. Det har visat sig att en stor del av utlämnade läkemedel saknar angivet användningsområde. Syftet har varit att undersöka hur ofta användningsområde finns angivet på recept för bensodiazepiner, N05BA, med avseende på patientens ålder, kön, substans och styrka. Data på expeditioner av recept på bensodiazepinderivat, N05BA, för oktober månad 2007, erhölls från Apoteket AB.

På ett recept ska förskrivaren ange användningsområde för patientens läkemedelsbehandling. Om användningsområde står på receptet kan patienten själv se kopplingen mellan sjukdom och medicin och följsamheten till läkarens behandling kan förhoppningsvis förbättras. Även farmaceuten har nytta av att ändamål finns angivet, eftersom detta medger en kontroll av att kunden får rätt läkemedel och rätt dos för rätt sjukdom. Det har visat sig att en stor del av utlämnade läkemedel saknar angivet användningsområde. Syftet har varit att undersöka hur ofta användningsområde finns angivet på recept för bensodiazepiner, N05BA, med avseende på patientens ålder, kön, substans och styrka.

Uppsatsens syfte har varit att ge indikationer på förekommande CSR-verktyg och arbete relaterat till socialt hållbart företagande samt dess effekter inom svenska statliga företag. Genom att relatera de statliga företagens hållbarhetsarbete med dess effekter kan uppsatsen bringa information till detta, hittills, outforskade område samt visa på vilka utfall detta socialt hållbara arbete kan medföra. Uppsatsen använder som ansats och metod jämförande dokumentstudier av tre statliga företag ? Apoteket, Systembolaget och Bilprovningen ? valda utifrån ett idealistiskt urval till följd av deras framträdande roll inom hållbarhetsarbete bland statliga företag. Insamling av material genomfördes med hjälp av företagens hållbarhetsredovisningar samt andra tillgängliga informationskanaler.

Sverige har som de flesta känner till ett antal olika monopol. Med monopol menas att detgenom reglering bara är svenska staten som får bedriva verksamhet inom Sveriges gränser.Några av de mest kända monopolen är Systembolaget, Apoteket och Svenska spel. Bolagenägs av staten och bedrivs i aktiebolagsform. Anledningen till att staten har valt att regleravissa branscher är för att kunna styra utbudet i form av kvantitet eller prissättning. Det är enform av skydd för den svenska folkhälsan.

Titel: Låt oss göra det tillsammans ? Hur Medstop kan skapa värde tillsammans med sina kunderKurs: 2FE07E, Examensarbete i marknadsföring, 15 hpFörfattare: Jenny Axelsson, Therese HellborgHandledare: Michaela SandellExaminator: Frederic Bill Syfte: Då det blir allt viktigare för företag att ha en serviceinriktad syn på relationen med kunderna syftar denna uppsats till att skapa en förståelse för möjligheterna företag har att arbeta med co-creation of value som ett verktyg för att genom dialog och upplevelse i servicemötet stärka kundernas värde och därigenom relationen med dem.  Frågeställning: Hur kan Medstop stärka värdet för sina kunder genom att arbeta med co-creation of value?Metod: Uppsatsen utgår från ett hermeneutiskt förhållningssätt och analyseras kvalitativt. Empirin samlas in genom tre olika metoder: observation, enkäter och intervjuer.

Uppsatsens syfte har varit att ge indikationer på förekommande CSR-verktyg och arbete relaterat till socialt hållbart företagande samt dess effekter inom svenska statliga företag. Genom att relatera de statliga företagens hållbarhetsarbete med dess effekter kan uppsatsen bringa information till detta, hittills, outforskade område samt visa på vilka utfall detta socialt hållbara arbete kan medföra. Uppsatsen använder som ansats och metod jämförande dokumentstudier av tre statliga företag ? Apoteket, Systembolaget och Bilprovningen ? valda utifrån ett idealistiskt urval till följd av deras framträdande roll inom hållbarhetsarbete bland statliga företag. Insamling av material genomfördes med hjälp av företagens hållbarhetsredovisningar samt andra tillgängliga informationskanaler. Undersökningen visar på både likheter, skillnader och mönster mellan studiens tre statliga företag. CSR-inriktade verktyg och processer existerar inom företagens uttalade strategier och planer, dock finns ett behov att förbättra processer kring uppföljning för att försäkra sig att arbetet drivs igenom enligt planerna samt att lärdomar kan dras från de utfall arbetet medför..

Ett läkemedels uppgift är att erbjuda bot, lindra och/eller förebygga sjukdomstillstånd. Men de kan även ge negativa effekter i form av läkemedelsrelaterade problem på grund av felmedicinering.En anledning till felaktig läkemedelsanvändning hos patienter med många läkemedel kan vara att de, speciellt vid ordinationsändringar, inte har en uppdaterad uppgift om vilka läkemedel som är aktuella för behandlingen. Tidigare studier har visat att det finns stora avvikelser mellan vilka läkemedel patienter ordinerats och vad de i själva verket tar. Bland äldre patienter och patienter med flera läkemedel är risken för avvikelser som störst.Syftet med studien var att undersöka förekomsten av avvikelser mellan ?Mina sparade recept på Apoteket?/recept i receptregistret (RR), patientens aktuella ordinationer i patientjournalsystemet på Hälsocentral samt vad patienten uppger är aktuella, gällande ordinationer för patienter med diabetes mellitus, anslutna till Stensö Hälsocentral i Kalmar.Studien genomfördes dels som en registerstudie genom avstämning av aktuella ordinationer i journalens läkemedelslista mot sparade recept i RR, och dels som en intervju med patienterna om vilka recept som utgjorde hans/hennes aktuella ordinationer.Studien visade att hos patienter med diabetes mellitus var 17 % av recepten i RR och 15 % av ordinationerna i läkemedelslista inaktuella, receptdubbletter eller dubbelmedicinering.Studien tyder på att endast 62 % av läkemedelsposterna hos patienter med diabetes mellitus förekom i både RR och läkemedelslista samt var aktuell enligt patientuppgift.Studien indikerar att en stor andel av recepten i RR utgörs av inaktuella recept, receptdubbletter och dubbelmedicinering.

Detta arbete syftar till att undersöka uttagsföljsamheten till engångsrecept med hjälp av receptinsamling som omfattar alla typer av läkemedel. Ett delsyfte var att undersöka om det finns någon skillnad i uttagsföljsamhet mellan e-recept och vanliga pappersrecept. Data från engångsrecept expedierade under februari-mars 2005 samlades in på Apoteket Laxen i Boden. För varje recept registrerades patientens ålder, kön, preparatnamn, ATC-kod, typ av förskrivare samt antal dagar mellan utskrift och uthämtande. Uppgifter från recepten registrerades i en Excel-fil.

Att behandla sjukdomar med läkemedel är idag den vanligaste formen av behandling. För att kunna anpassa en individuell läkemedelsbehandling krävs ibland att ett läkemedel måste delas för att rätt dos ska bli möjlig eftersom flera läkemedel inte finns i rätt styrka. Det är särskilt vanligt inom barnsjukvården och äldrevården. Fördelarna med att dela en tablett är att det blir lättare att svälja den, vilket är till nytta för äldre personer som ofta har sväljsvårigheter. De nackdelar som kan uppkomma är att det är svårt att få de olika halvorna lika stora och att tabletterna ibland smular sönder sig i småbitar.

Att få korrekt och tillräcklig information om sin ordinerade läkemedelsbehandling är en förutsättning för att en patient ska kunna genomföra behandlingen på ett tillfredsställande sätt. Beroende på vilka underlag man använder sig av kan man få olika information. Ett resultat avanvändning av underlag som innehåller inkorrekt information kan vara felmedicinering som i sin tur kan få allvarliga konsekvenser för patientens hälsa.Syftet med studien var att, ur ett könsperspektiv, undersöka om apotekskunder kände till olika underlag och vilka de använde sig av. Vidare undersöktes hur många som använde sig av ombud för inköp av läkemedel, om det var problem att hålla reda på läkemedelsordinationerna samt omfattning av avvikelser mellan antal av kunden angivna ordinationer och antal recept.Studien genomfördes på Apoteket Lejonet (Apoteksgruppen AB) i Kalmar med intervjuer av kunder som tillfrågades om underlag, ordinationer, eventuella problem och socioekonomiska förhållanden.Studien var en del av ett större projekt där andra studenter intervjuade kunder på andra apotek och resultaten har sammanställts.Studien visade att 223 av 699 intervjuade (32 %) kände till Läkemedelslistan från patientjournalen; något vanligare bland männen än kvinnorna. En tredjedel av dessa använde sig av den som underlag.

Syftet med studien var att undersöka vilka preferenser de födda mellan 1946 och 1965 ha när de köper produkter från Apoteket. Detta relaterades till kundernas lojalitet gentemot ett visst apotek. Den nya avreglerade apoteksmarknaden gör dessa frågor än mer aktuella än tidigare. Som teoretisk utgångspunkt har en behovsidentifikationstrappa, utarbetad av Dahlén och Lange använts. Denna trappa delar in kundens köpprocess i fem olika faser som sträcker sig från behovsidentifikation till utvärdering av köpet.

Den 1 juli 2009 omreglerades den svenska apoteksmarknaden, vilket innebar att det statliga monopolet avskaffades till fördel för privata apoteksaktörer. Anledningen till denna omreglering var bland annat att öka tillgängligheten till läkemedel. Det är av intresse att undersöka om detta mål har uppfyllts i önskvärd utsträckning.Syftet för uppsatsen ligger i att undersöka den fysiska lokaliseringen av apotek. En studie av lokaliseringen för Sveriges apotek har genomförts, där hänsyn tagits till geografiska och strategiska inslag såsom exempelvis i vilken del av landet Apoteket finns lokaliserat, andra aktörer på platsen, ortens storlek samt andra närliggande faciliteter. Från den empiriska studien har framkommit att antalet apotek ökat stort sedan omregleringen.

Läkemedel har sedan urminnes tider använts av mänskligheten och användningen kommer att successivt öka mer och mer. Att läkemedel används och sedan hamnar i miljön går inte att undvika men kravet på klassificering och kunskap om substansers miljöpåverkan ökar från både myndigheter, förskrivare och allmänhet. Klassificeringar som i dagsläget finns tillgängliga är från Läkemedelsverket, Stockholms Läns Landsting och www.fass.se. Apoteket har ett klassificeringssystem internt som dock inte är tillgängligt för allmänheten. Syftet med denna studie har varit att identifiera nuvarande miljöklassificeringar av läkemedel i Sverige samt jämföra dessa.

Denna studie är ett fall av organisationers användande av cause-related marketing. Syftet är att beskriva utvalda organisationers strategier med och användande av specifika cause-related marketing-aktiviteter.Organisationers vilja att bygga relationer med intressenter ökar ständigt och det blir allt mer populärt bland organisationer att ta ett socialt ansvar i hopp om att förbättra denna relation. Att organisationer säljer produkter och donerar en summa till välgörenhet benämns cause-related marketing och är ett vanligt välgörenhetsinitiativ vilket ofta upplevs positivt. Dock finns en skepticism mot organisationers användande av detta verktyg då intressenter i vissa fall ifrågasätter organisationers bakomliggande motiv. Detta innebär att utformningen av varje specifik cause-related marketing-aktivitet är avgörande för dess framgång.För att besvara syftet med denna studie har samtalsintervjuer och en kvalitativ innehållsanalys använts.

Ägandestrukturen i Sverige, Norge och Finland skiljer sig avsevärt då Apoteket i Sverige har statligt monopol, apoteken i Norge har en avmonopoliserad kedjestruktur och apoteken i Finland är statligt reglerade men privatägda. Dock har samtliga länder en lag på att anpassad rådgivning ska ges till alla kunder. Med anledning av skillnaderna i ägandestrukturerna och utvecklingen inom apoteksväsendet var syftet med denna studie att studera informationsinsatserna kring inhalationsläkemedel innehållande Budesonid på apotek i Sverige, Norge och Finland för att få en samlad bild av hur denna information påverkar kundernas kunskaper, attityder och läkemedelsanvändning. Under våren 2005 gjordes en litteraturstudie i ämnet samt en enkätundersökning vid tre apotek i de tre länderna. 93 personer över 18 år som för eget bruk hämtade ut Budesonidinnehållande inhalationsläkemedel på öppenvårdsapotek deltog i studien.