Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de anställda har upplevt Apoteksmarknadens omreglering samt hur förändringarna har kommit att påverka dem. Uppsatsen behandlar omregleringen genom att kritiskt granska de främst framträdande konsekvenserna för arbetstagarna, hur dessa har hanterats samt vilka motivationsfaktorer som legat till grund under förändringen. Den bakomliggande anledningen till varför jag valt att studera hur de anställda upplevt omregleringen av Apoteksmarknaden, beror på att forskningen kring hur personalen påverkas av avreglering, omregleringar och liberaliseringar av olika marknader ännu inte är utforskad i Sverige. Det empiriska material studien grundar sig på är insamlat från två Apoteksverksamheter i Värmland där de intervjuade respondenterna arbetat och fortfarande arbetar inom Apoteksverksamheter som blivit uppköpta av nya ägare. Urvalet av respondenter skedde genom telefonkontakt och förfrågan om personal som kunde tänka sig att ställa upp på intervju.

 Studiens syfte var att med en huvudsakligen kvantitativ ansats 1) undersöka hur receptarier i Kalmar län upplever sin arbetssituation vid expedition av läkemedel till djur, genom att undersöka hur den personliga kompetensen, ansvarskänslan och de befintliga informationskällorna upplevs, samt 2) undersöka synen på ett eventuellt införande av tillsyn av farmaceuter och möjligheten till utdömande av disciplinära påföljder då farmaceutens yrkesutövning vid expedition av läkemedel till djur inte skett på ett föreskrivet sätt. Idag bär ingen myndighet ansvaret för dessa två företeelser.En skriftlig enkät postades till 94 receptarier i Kalmar län. Av de tillfrågade receptarierna valde 55 % att delta. Enkätformuläret bestod totalt av 24 frågor av övervägande kvantitativ karaktär vars svarsalternativ utgjordes av kvalitativa variabler. Av enkätformulärets 24 frågor hade två stycken öppen karaktär.Majoriteten av deltagarna tycktes uppleva sin arbetssituation vid expedition av läkemedel till djur som förhållandevis god och endast ett fåtal deltagare förmedlade en negativ ton i svaren.

God följsamhet till en ordinerad läkemedelsbehandling är en förutsättning för både en effektiv behandling och en ökad livskvalitet för användaren. Bättre samsyn mellan förskrivare och patient ska leda till en ökad följsamhet. I studier brukar följsamheten uppskattas till omkring 50 % vid långtidsbehandlingar. I Sverige har idag ca 300 000 personer diabetes, en kronisk sjukdom som kräver daglig behandling, 90 % av dessa har diabetes typ 2. Studiens syfte har varit att undersöka följsamheten hos en grupp patienter, ålder 40-49 år, med diabetes typ 2 som behandlas med perorala diabetesläkemedel.

Varje dag använder svenska befolkningen cirka 12 miljoner dygnsdoser läkemedel. Problem med medicineringen hindrar varje dag många människor från att få optimal effekt av sina läkemedel. Att dela tabletter är ett problem för många patienter. Det största problemet är att tabletterna svåra att dela, de delas ojämnt, dålig följsamhet och att patienten inte får i sig hela den ordinerade dosen. Syftet med arbetet var dels att ta reda på i vilken utsträckning delade tabletter ordineras med Selektiva serotonin återupptagshämmare.

Läkemedel är en grupp kemikalier med effekt på olika fysiologiska processer hos människa och djur. Den största källa för läkemedelsrester är avloppsvatten från reningsverk. Eliminering av läkemedelssubtanser i reningsverk är ofta inte fullständig och läkemedelsrester i naturen har påvisats. Läkemedelsrester i vattenmiljö kan bioakumuleras och utgör toxisk risk för vattenlevande organismer. Med den globala utvecklingen av samhället förväntas exponeringen för läkemedelsrester öka.

Bakgrund: Sedan 1990-talet har akut-p-piller använts som postkoital preventivmetod i Sverige och sedan 2001 finns läkemedlet att köpa receptfritt på Apotek. Alla ungdomsmottagningar delar vid behov ut akut-p-piller kostnadsfritt till ungdomar. Trots den nuvarande höga tillgängligheten till preventivmedel och akut-p-piller blir varje år kvinnor oönskat gravida. Syfte: Studiens syfte var att undersöka ungdomars kunskap om, inställning till och erfarenhet av akut-p-piller. Metod: En tvärsnittstudie har genomförts med hjälp av enkätundersökning.

Rapporten innefattar tre delar;Del I - Enkätundersökning för anpassat boende i SandvikenEn bostadsenkät skickades ut till 100 hushåll i Sandvikens kommun för att undersöka om det finns ett intresse för anpassat boende, om så är fallet söks även när intresset finns samt vilken typ av bostad som efterfrågas. 45 % svarade på enkäten varav 60 % av dessa kunde tänka sig att flytta. Det var huvudsakligen de som hade postadress Sandviken som var mest intresse av flytt. Den mest eftersökta bostaden var på 2, 3 eller 4 rum och kök i centrala Sandviken. Bostaden skall ha närhet till affärer, service, hälsocentral och Apotek, samt närhet till natur, grönområde, promenadstigar och badhus.

Är du intresserad av vad som händer här och nu kring Apoteket AB:s omreglering? Isådana fall rekommenderar vi dig att läsa denna uppsats, ?Samma piller i ny förpackning? det riktiga Apoteket??. Som läsare får du ta del av den omreglering som skett inomApoteket AB, när det nu har gått från statligt monopol till en konkurrerande marknad.Syftet med uppsatsen är att undersöka och tolka hur den nya Apoteksmarknaden hanterar,påverkas av och arbetar med den förändring som skett till följd av omregleringen.Uppsatsen innehåller ett introduktionskapitel där du får en inblick i det gamla, statligaApoteket AB, vad det har inneburit och stått för, följt av en inblick i de nyaApoteksaktörer som nu kommit in på den konkurrerande Apoteksmarknaden: Medstop,Apotek Hjärtat och Kronans Droghandel. Med dessa organisationer har vi genom vårkvalitativa undersökningsmetod, genomfört ett antal intervjuer som legat till grund föruppsatsens process. Fokus ligger på den förändring som skett i och med omregleringenoch vad denna förändring har medfört.

En felexpedition är en inkorrekt expedition av läkemedel på Apoteket som lämnats till kunden. Fel läkemedel innebär att patienten får felaktig medicinering med oönskade effekter eller utebliven effekt som följd. Ett av skälen till att en felexpedition kan inträffa är om receptet som lämnas in är otydligt skrivet och läkarens handstil är svårläslig. En av orsakerna till att det elektroniska förskrivningssystemet har utvecklats är att minska på felexpeditioner som sker av denna anledning eftersom elektroniska recept är tydliga och lättare att läsa än handskrivna. Det elektroniska förskrivningssystemet är på frammarsch i Sverige.

Användning av receptfria läkemedel har ökat markant de senaste åren och den kommer troligtvis fortsätta öka i framtiden. Sverige har av tradition haft en låg andel tillgängliga receptfria läkemedel, jämfört med andra länder och det är sannolikt att fler läkemedel kommer att receptbefrias de närmaste åren. Övergång till receptfrihet initieras oftast av läkemedelsföretag, sjukvården samt verksamheter som bedriver handel med receptfria läkemedel. När läkemedel skiftar från receptbelagt till receptfritt påverkas inte endast läkemedelsföretag, sjukvård och Apotek utan även allmänheten och vårdpersonal såsom läkare och farmaceuter. Syftet med detta arbete var att undersöka konsekvenserna som kan fås vid ett receptstatus skifte, från receptbelagt till receptfritt.

En stor del av Sveriges befolkning över 65 år får sina läkemedel expedierade via Apotekets dosdispenserade läkemedel, ApoDos. E-dos är ett förskrivarverktyg som nu används vid förskrivning till dessa patienter. Införandet av e-dos är tänkt att förenkla hanteringen av ordinationer, att öka graden av automatisering av produktion av doser och att öka säkerheten i processerna. Trots detta så kommer en stor del av ordinationerna fortfarande till DosApoteken via fax.Syftet med denna studie är att öka förståelsen för den underliggande problematik som ligger till grund för att e-dos inte används i större utsträckning än cirka 50-60 % vid ordination av läkemedel till ApoDos-patienter.Studien har ett kvalitativt tillvägagångssätt där intervjuer med läkare från Kalmar kommun har genomförts. Data samlades in från så väl öppen- som slutenvårdsläkare under ett par veckor i april 2010.Resultaten visar att läkarna tycker att e-dos är ett bra system, som ger en god helhetsbild över patientens samtliga läkemedel.

Equine appeasing pheromone (EAP) är ett feromon som avges vid juverområdet på ston under digivningsperioden. Detta feromon har framställts syntetiskt och ingår i produkten ConfidenceEQ som går att köpa receptfritt på Apotek och kliniker. Produkten ska göra hästen avspänd och fokuserad och kan användas vid till exempel inlärning och träning samt vid situationer där hästen visar tecken på oro. Situationer där hästägaren själv kan välja att använda EAP är till exempel inför transport, veterinärbesök, hovslagarbesök eller tandundersökningar. Ibland kan detta vara situationer där veterinär sedan behöver sedera hästen för att det ska gå att genomföra vissa undersökningar och behandlingar. Det är därför intressant att undersöka om EAP påverkar sederingsgraden av detomidin, en vanligt förekommande substans för sedering av häst. För att undersöka om EAP påverkar sederingsgraden med detomidin hos häst utfördes en trippelblindad, experimentell, prospektiv, crossover-studie där 8 hästar ingick.

År 2002 expedierades 4165 miljoner dygnsdoser på Sveriges Apotek. För personer med olika sjukdomar som Parkinson, reumatism eller personer med olika fysiska handikapp kan delning av tabletter och dospåsar vara ett stort problem. Riskerna med att ordinera delade tabletter är att de är svåra att dela, att massa förloras samt att tabletterna delas i ojämna halvor. Riskerna i kombination med försämrad ordinationsföljsamhet, på grund av försvårad medicinering, kan resultera i att läkemedlets tänkta effekt inte uppnås. Syftet med undersökningen var att undersöka hur många ordinationer på delade tabletter och dospåsar som fanns i gruppen lipidsänkande läkemedel.

Introduktion: Patienter är ibland mer oroade för biverkningarna av ordinerad medicin än för själva sjukdomen. Om patienten överskattar risken att drabbas kan följsamheten till ordinationen påverkas negativt. Flera studier har därför gjorts över hur biverkningar presenteras i bipacksedlar, produktresumé, FASS, patient-FASS och Apotekets Terminal System (MOD). En slutsats är att patienter lättare förstår frekvensen av biverkningar om de presenteras verbalt istället för numeriskt. Bättre texter kan därigenom bidra till en rationellare läkemedelsanvändning och högre följsamhet.

Det är vanligt att patienter använder sina läkemedel på ett annorlunda sätt än vad förskrivarna har ordinerat. Denna oföljsamhet kan leda till både dåligt terapiresultat och onödiga kostnader för sjukvården. Det behövs därför mer kunskap för att förstå vilka faktorer som påverkar patienters läkemedelsanvändning. Föreliggande studien syftar till att undersöka vad patienter med diagnosen hypertoni (högt blodtryck) har för attityder och inställningar till sina läkemedel. Den metod som har använts i studien är s.k.