Det har sedan lÄng tid tillbaka funnits en löneskillnad mellan den privata och offentliga sektorn, dÀr den offentliga sektorn har befunnit sig pÄ en lÀgre lönenivÄ. Denna skillnad Àr nÄgot som faller sig naturligt och som medarbetarna har lÀrt sig acceptera. Vad Àr det dÄ som gör att medarbetarna börjar jobba inom offentlig sektor och vad Àr det som gör dem motiverade till att stanna kvar nÀr det finns en tydlig skillnad i löneutvecklingen. NÀr dÄ grÀnszonen nÄs och de monetÀra medlen inte Àr disponibla kan det dÄ finnas andra element som kan fungera som kompensation för att motivera medarbetarna.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns en vÀxelverkan mellan inre och yttre motivationsfaktorer. Samt om det Àr möjligt att upprÀtthÄlla en tillrÀckligt hög motivation med hjÀlp av inre motivationsfaktorer för att kompensera avsaknaden av yttre motivationsfaktorer.

I Sverige finns det 290 kommuner varav majoriteten Àger skogsfastigheter. 60 procent av den urbana skogen Àgs av kommuner, vilket betyder att strategin för förvaltning av de offentliga skogsfastigheterna fÄr betydelse för sÀkerstÀllande av bland annat frilufts- och rekreationsomrÄden men Àven som markreserv för framtida exploatering. Enligt kommunallagen Àr det upp till varje kommun att formulera strategier för hur förvaltningsarbetet ska utformas och genomföras. Eftersom kommunernas uppgift Àr bred med ett konglomerat av uppdrag och tjÀnster konkurrerar ofta olika krafter inom organisationerna med varandra, vilket kan orsaka implementeringsproblem. För en del kommuner kan det innebÀra att förvaltningen av offentliga skogsfastigheter ÄsidosÀtts.

De grundlÀggande vÀrdena för statsförvaltningen Àr demokrati, rÀttssÀkerhet och effektivitet. I denna studie undersöks det hur rÀttssÀkerhet och effektivitet förmedlas pÄ Skatteverket, hur tjÀnstemÀnnen pÄ Skatteverket hanterar dessa krav och i vilka situationer det kan uppstÄ att tjÀnstemÀnnen mÄste prioritera mellan dessa krav. I kapitlet den offentliga förvaltningen och tjÀnstemÀnnen redogörs det för den teori och den tidigare forskning som anvÀnts i denna studie. Den teori som anvÀnts Àr Max Webers teori om byrÄkrati och tjÀnstemÀn. I den tidigare forskningen beskrivs det hur kraven pÄ rÀttssÀkerhet och effektivitet behandlas inom statsförvaltningen och det redogörs för tvÄ reformer som genomförts inom den offentliga förvaltningen de senaste Ärtionden.

Vid gestaltning av landskapsarkitektur finns en mÀngd aspekter att ta hÀnsyn till. Detta arbete undersöker om det finns teorier som kan stödja och inspirera i en sÄdan process. Huvudsyftet med arbetet var att ge oss kunskaper för att i framtiden kunna skapa vÀlfungerande platser i ett gestaltande, funktionellt och socialt perspektiv. Uppsatsens mÄl var att lÀsa och förstÄ sÄvÀl klassiska verk som nutida författare och jÀmföra deras tankar. För att fÄ en djupare förstÄelse för litteraturen har platsstudier utförts pÄ tvÄ olika gaturum i Malmö. I en litteraturstudie sammanfattas litteraturen med hÀnsyn till de valda platserna. Genom att lÀsa litteratur, besöka och studera platserna har vi analyserat och fört ett resonemang kring vÄra frÄgestÀllningar: Finns det teorier som kan anvÀndas för att beskriva platser/gaturum och hur de anvÀnds? Vad har dessa teorier gemensamt och pÄ vilket sÀtt motsÀger de varandra? Svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar Àr att det finns mÄnga teorier för att beskriva platser/gaturum och hur de anvÀnds.

Arbetar man med att planera vÄra offentliga rum har man förhoppningsvis instÀllningen att dessa rum ska stimulera alla sinnen. För att kunna göra detta mÄste man veta vad det Àr som behöver stimuleras. Boverket, den nationella myndigheten för frÄgor om samhÀllsplanering, stads- och bebyggelseutveckling, byggande och förvaltning och för bostadsfrÄgor, Àr en av de instanser som arbetar för att planera för alla sinnen. Dock ligger fokus fortfarande pÄ att minska de negativa intrycken, och göra platser tillgÀngliga, till exempel att minska buller, och bygga ledstrÄk. Att alla sinnena och alla delar av sinnena stimuleras pÄ ett positivt sÀtt Àr viktigt, sÀrskilt för barn dÄ deras utveckling Àr avhÀngigt det.

Titel: Balanserat styrkort; kommunikation frÄn strategisk till operativ nivÄ i offentliga verksamheterNivÄ: C uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Chanette Lindkvist Patricio och Caroline LarssonHandledare: Stig Sörling och Tomas KÀllquistDatum: 2014 ? MajSyfte: Syftet med studien Àr att analyser och skapa en förstÄelse för hur balanserat styrkort kommuniceras frÄn strategisk till operativ nivÄ i offentliga verksamheter.Metod: Denna studie har tillÀmpat en hermeneutisk vetenskapstradition med en kvalitativ ansats. I teorin har vi anvÀnt vetenskapliga artiklar och litteratur som stöd. I studien har vi anvÀnt en fallstudie med kvalitativa intervjuer för att samla in data. Intervjuerna har sedan tolkats och presenterats i studien med hjÀlp av ord och citat som har plockats ut frÄn intervjuerna.

BakgrundI Sverige finns 9850 mil vÀg som Àr statligt Àgd och 4160 mil kommunalt Àgd vÀg. Av dessa bestÄr 80 % av asfalterat underlag. Det innebÀr att den offentliga verksamheten i Sverige omsÀtter stora mÀngder asfalt, bÄde i form av nyanlÀggning av vÀgar samt underhÄll av gamla vÀgar. Det finns ocksÄ en stor privat asfaltmarknad, frÀmst bestÄende av industrier, som har asfalterade ytor. Dessa privata verksamheter Àr en stor men Ànnu outforskad del av marknaden.SyfteUndersökningen hade till syfte att undersöka och jÀmföra hur privata och offentliga verksamheter prioriterar val vid upphandling av asfalt.

Syfte: Beskriva ett exempel pÄ anvÀndandet av Balanced Scorecard inom den svenska offentliga hÀlso- och sjukvÄrden samt beskriva förÀndringar kopplat till modellen. Syftet Àr Àven att beskriva den organisatoriska trögheten kopplat till anvÀndandet av Balanced Scorecard. Metod: Ett övervÀgande deduktivt val av metod med ett deskriptivt syfte. Vald metod har varit kvalitativ. Slutsatser: BSC anvÀnds som ett mÀtsystem pÄ avdelningen i uppsatsen.

Under de senaste decennierna har det visat sig vara en utmaning för offentliga organisationer att anpassa sig till förÀnderliga marknader. Syftet med studien Àr att undersöka hur en offentlig organisation uppfattar olika intressenters pÄverkan pÄ organisationens arbete med att anpassa sig till förÀndringar pÄ marknaden. Studien realiseras genom en fallstudie pÄ Systembolaget och deras anpassningsarbete gÀllande en ny sortimentsmodell. Uppsatsen fokuserar pÄ organisationens uppfattning om intressenternas pÄverkan och datainsamlingen utgjordes primÀrt av intervjuer med fem experter inom organisationen. Resultatet av studien ger stöd för att offentliga organisationer har ett stort fokus pÄ att vinna legitimitet i sitt anpassningsarbete.

Kan trygghet skapas? TrygghetsfrÄgorna har fÄtt ett allt större utrymme i debatten om staden. Forskningen och debatten Àr lÄngt ifrÄn entydig och recepten pÄ trygghet varierar kraftigt mellan olika lÀnder. Grovt kan de föresprÄkade ÄtgÀrderna delas in i tvÄ lÀger: sÀkerhet och trygghet. ?SÀkerhet? med framför allt situationell brottsprevention med den filosofin att skadegörelse, vÄld och stölder leder till otrygghet, vilket i sin tur leder till att mÀnniskor inte vÄgar ta plats i det offentliga rummet.

Diskriminerande offentlig upphandling har lÀnge utgjort ett problem inom EU nÄgot man försökt ÄtgÀrda genom fullbordandet av den inre marknaden i början pÄ 1990-talet. Detta icke-tariffÀra handelshinder kan jÀmföras med en subvention och innebÀr högre inhemska priser och minskad import och dÀrmed snedvridningar pÄ marknaden. De förvÀntade effekterna av liberalisering av marknaden för offentlig upphandling Àr dÀrför att priserna ska sjunka och handeln mellan medlemslÀnderna öka. Denna studie har som syfte att undersöka just vilka effekter den inre marknaden har haft pÄ den offentliga upphandlingen inom EU. Rapporten presenterar förÀndringar som kan skönjas i handel, importandelen i den offentliga sektorn och priser drygt 10 Är efter den inre marknadens skapande och faststÀller att den inre marknaden till viss del har medfört att marknaden för offentlig upphandling blivit mer öppen, att offentlig upphandling nu till större del sker över nationsgrÀnserna.

Följande studie har till syfte att belysa vilka individuella respektive organisatoriska förutsÀttningar som pÄverkar de individuella respektive organisatoriska effekterna av ledarskapsutbildning i den offentliga sektorn. För att uppnÄ syftet valdes ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med personer som deltagit i en ledarskapsutbildning. Teori valdes utifrÄn tidigare forskning inom omrÄdet, litteratur med utgÄngspunkt frÄn syftet samt resultatet av empirin, dÀrefter stÀlldes dessa mot varandra. Det man fann var att innan man tar beslut om att investera i en utbildning finns det ett antal aspekter som Àr av vikt att belysa för att skapa de effekter man efterstrÀvar i organisationen. Bland annat visar resultatet att ledarskapsutbildningen bör vara anpassad efter organisationens och chefernas behov.

Syftet med studien var att underso?ka hur fo?ljsamheten av handhygien vid venprovtagning var pa? en va?rdcentral i so?dra Sverige. Bakgrund. Varje a?r drabbas tusentals patienter av va?rdrelaterade infektioner, VRI. Den vanligaste smittva?gen i va?rdarbete a?r kontaktsmitta via ha?nder.

I denna uppsats behandlas förfarandet kring offentliga upphandlingen ur ett upphandlarperspektiv. Problemet som behandlas i uppsatsen grundar sig i komplexiteten i upphandlingsförfarandet med utgÄngspunkt i att antalet överprövningar successivt ökar med Ären pÄ omrÄdet, nÄgot som har diskuterats som ett problem bland annat i flera rapporter frÄn konkurrensverket, finansdepartementet och Stockholms handelskammare. Komplexiteten kring de upphandlingar som sker ute i landet har lett fram till uppsatsens syfte; att undersöka vad som Àr grunden till de problem som kan uppstÄ i upphandlingsförfarandet. Beror det pÄ kunskapsbrist, oklar reglering, eller nÄgot annat? Detta har sedan Àven undersökts djupare genom en studie av Uppsala kommun.I denna uppsats sÄ redogör jag först för upphandlingsförfarandet utifrÄn hur det ska gÄ till i och med gÀllande lagstiftning i LOU.

Bakgrund: AnvÀndningen av uppföljnings- och kontrollsystem har stor betydelse bÄde förprivata och offentliga verksamheter. Uppföljning och utvÀrdering Àr tvÄ viktiga processer somoftast inte Àr tillrÀckliga inom offentliga verksamheter. För att öka anvÀndningen av dessa ochför att nÄ en högre effektivitet efterfrÄgas ökad kompetensnivÄ samt kontinuerliga rutiner förutvÀrdering och utveckling. Dessa processer anvÀnds för att avgöra om offentligaverksamheter utvecklas i enlighet med sina mÄl och att organisationens arbete fungerar somplanerat.Syfte: Studien syftar primÀrt till att utvÀrdera hur Kronofogdemyndigheten Sydosts internauppföljningssystem GUPP fungerar och Àr uppbyggt samt om det uppfyllt sittimplementeringssyfte utifrÄn dess förvÀntade effekter. Med utgÄngspunkt i analysen skallstudien ocksÄ generera ÄtgÀrdsförslag för att pÄ sÄ sÀtt öka anvÀndbarheten för verksamhetenoch deras medarbetare.Metod: Denna uppsats Àr genomförd som en utvÀrderingsstudie dÄ vi tilldelats ett uppdragfrÄn enhetschefen för Kronofogdemyndighetens Sydostregion.