Zambia Àr ett land med 71 olika folkgrupper dÀr mÄnga olika sprÄk talas, ÀndÄ Àr kÀnslan av etnisk tillhörighet inte sÀrskilt stark. I motsats till grannlÀnderna dÀr vÄldsamma konflikter utefter etniska skiljelinjer har varit vanligt har detta aldrig utgjort en grund för vÄldsam konflikt i Zambia. Inte ens de olika regimomvandlingarna, kallat de tre republikerna, som landet genomgÄtt har haft nÄgon större inverkan pÄ konflikter i samhÀllet. Vi anvÀnder oss av teorier kring varför etniska konflikter uppstÄr för att försöka förklara varför Zambia har varit skonade frÄn dem. NÀr Zambia studeras nÀrmre inser man att det inte verkar sÄ sjÀlvklart att det ?borde? vara drabbat av etniska konflikter.

Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka tjejer i högstadieÄldern med avseende pÄ hur deras liv ser ut idag och hur de vill att det ska se ut i framtiden, detta med fokus pÄ familj och jÀmstÀlldhet. Vi har ocksÄ haft som avsikt att se om det finns nÄgra skillnader, utifrÄn ovanstÄende fokus, mellan tjejer pÄ en skola dÀr majoriteten av eleverna har etniskt svensk bakgrund och tvÄ skolor dÀr över 90 % av eleverna har annan etnisk bakgrund Àn svensk. För att göra vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av en kvantitativ metod. Vi har delat ut en enkÀt som tjejerna har fÄtt fylla i, detta har skett i vÄr nÀrvaro under skoltid. Sammanlagt har vi fÄtt in 105 ifyllda enkÀter.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur förskolor som har fÄtt kritik för bristande arbete med kulturell mÄngfald och som har en liten etnisk mÄngfald bland barnen, resonerar om sitt arbete med mÄngfaldsfrÄgor i verksamheten. För att besvara syfte och frÄgestÀllningar för studien har jag i denna kvalitativa studie genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med förskollÀrare. Efter transkriberingen gjordes en innehÄllsanalys av materialet, under vilken tre stycken kategorier (mÄngfald i en svensk förskola, förhÄllningssÀtt och förverkligandet av lÀroplanens mÄl) trÀdde fram, som redovisas i uppsatsens resultatdel. Studien visar att en viss konfliktundvikande attityd finns hos förskollÀrare. Studien visar Àven hur förskollÀrarnas uppfattningar om mÄngfald och mÄngfaldsarbete ser ut och hur förskollÀrarna försöker förbereda barnen inför mötet med det svenska samhÀllet..

This paper examines, through questionnaire, how young students in upper secondary school in Malmo experience social integration. It also contain what they think should be done in order to improve the integration between youth that are ethnic Swedish and youth that have a foreign background. To understand the subject we started with a review over Swedish integration politic and its influence over Malmo and social integration in the country. We have used such theoretical starting points as identity and ethnicity in relations to the social surroundings, social affinity theory and flexible mindedness, making of groups among youth and factors to promote social integration. Our conclusion is that the experience of social integration between the two groups depends on how you experience yourself.

Modern teori kring marknadsfo?ring har skiftat fokus fra?n en varudominerande logik gentemot en tja?nstedominerande da?r va?rdeskapande, och mer specifikt samskapandet av va?rde mellan producent och konsument a?r centrala byggstenar. Tidigare studier har presenterat praktiker som anva?ndare i varuma?rkescommunities anva?nder fo?r att skapa va?rde, ofta pa? fanbaserade communities da?r anva?ndarna a?r beundrare av ett specifikt varuma?rke. Denna uppsats syftar till att utro?na hur va?rdeskapandet fo?r konsumenten skapas pa? de internetbaserade communities da?r ba?de konsument och producent na?rvarar, och avviker da?rfo?r ifra?n rent fanbaserade och konsumentstyrda communities.

Uppsatsens syfte Àr att studera diskursen om mÄngfald i Stockholms kommun genom en analys av fjorton mÄngfaldsplaner samt tvÄ intervjuer med representanter för olika stadsdelsförvaltningar. De tre frÄgor vi stÀllt vÄrt material Àr hur ?mÄngfald? definieras, hur mÄngfaldsarbetet beskrivs samt hur ?etnicitet? och ?etnisk mÄngfald? konstrueras. Fokus i uppsatsen Àr etnisk mÄngfald. Uppsatsen antar ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och det teoretiska ramverket bestÄr av diskursteori samt begrepp och idéer hÀmtade frÄn kritisk litteratur om mÄngfald.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka möjliga pÄverkansfaktorer till varför en mindre friskola Àrunderrepresenterad av elever med utlÀndsk bakgrund. För att uppnÄ syftet stÀlls tvÄfrÄgestÀllningar; (1) Vilka förklaringar ger elever med utlÀndsk bakgrund som inte studerar pÄskolan till varför de inte valt att studera vid skolan? (2) Vilka förklaringar ger elever med utlÀndskbakgrund som studerar pÄ skolan till varför de har valt att studera vid skolan?För att svara pÄ dessa frÄgor genomförs dels en litteraturstudie, dels en mindre kvantitativenkÀtundersökning samt en mindre kvalitativ intervjuundersökning. I litteraturstudien gÄr jagigenom olika pÄverkansfaktorer till den idag pÄfallande ökande etniska skolsegregationen samtden teori som ligger till grund för analysen av mina tvÄ mindre studier.Resultatet visar att det inte finns nÄgot entydigt sÀtt att förklara friskolans brisande mÄngkultur.UtifrÄn litteraturstudien samt uppsatsens tvÄ mindre studier konstaterar jag att det Ätminstonefinns tre pÄverkansfaktorer till skolans bristande mÄngkultur. (I) Staden har en pÄfallande etniskboendesegregation, som pÄverkar skolornas elevsammansÀttning, (II) Kompisrelationer Àr viktigaför skolungdomar vid deras skolval och (III) Skolans information Àr bristfÀllig, bÄde om sjÀlvaskolvalet och om skolans arbetssÀtt.

Uppsatsens syfte Àr att studera diskursen om mÄngfald i Stockholms kommun genom en analys av fjorton mÄngfaldsplaner samt tvÄ intervjuer med representanter för olika stadsdelsförvaltningar. De tre frÄgor vi stÀllt vÄrt material Àr hur ?mÄngfald? definieras, hur mÄngfaldsarbetet beskrivs samt hur ?etnicitet? och ?etnisk mÄngfald? konstrueras. Fokus i uppsatsen Àr etnisk mÄngfald. Uppsatsen antar ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och det teoretiska ramverket bestÄr av diskursteori samt begrepp och idéer hÀmtade frÄn kritisk litteratur om mÄngfald.

Studien har sin bakgrund i att arbetsstyrkan i Sverige har blivit alltmer heterogen, bestÄende av olika etniciteter, nationaliteter och kulturer. HR har en central roll i dessa frÄgor och kan pÄverka genom att aktivt arbeta med arbetsmiljöfrÄgor pÄ multikulturella företag. Syftet med studien Àr att undersöka samband mellan arbetsmiljö och integrering för mÀnniskor med annan etnisk bakgrund pÄ ett företag inom livsmedelsindustrin. Vidare Àr syftet att visa pÄ faktorer som pÄverkar arbetsmiljö, framför allt psykosocial, pÄ en multikulturell arbetsplats. För att besvara syftet anvÀnds tre frÄgestÀllningar: Vad finns det för samband mellan arbetsmiljö, kÀnslan av tillhörighet och integrering för mÀnniskor med annan etnisk bakgrund? Hur sammanhÀnger etnicitet och kultur med arbetsmiljö och integrering? Vilken betydelse har sprÄk för den psykosociala arbetsmiljön och för integrering?Studien Àr en del i ett nordiskt projekt som syftar till att öka sysselsÀttning och motverka uteslutning av immigranter.

Introduktion: Sverige Àr idag ett mÄngkulturellt land dÀr en stor del av befolkningen har utlÀndsk bakgrund. Flera av dem skattar sin munhÀlsa sÀmre Àn personer födda i Sverige och besöker tandvÄrden mer sÀllan, trots att tandvÄrdsbehov finns. Genom att beskriva vilka faktorer som pÄverkar upplevelsen av svensk tandvÄrd hos individer med utlÀndsk bakgrund kan förstÄelsen för hur den upplevs öka.Syfte: Att beskriva faktorer som pÄverkar upplevelsen av svensk tandvÄrd hos individer med utlÀndsk bakgrund.Metod: Kvalitativ studie med enskilda intervjuer i en stad i Mellansverige. Urvalet bestod av fyra vuxna informanter i Äldrarna 25-50 Är med utlÀndsk bakgrund. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Fyra huvudkategorier framkom vilka var bemötande, kommunikation, tandvÄrdsorganisation och vÄrdkvalitet.

Syftet med föreliggande studie har varit att skapa en djupare förstÄelse kring hur nÄgra flyktingar upplever sin etniska identitet och hur de har anpassat sig till det nya samhÀllet. Vidare har Àven syftet varit att se ifall studentrollen kan fungera som nÄgon form av social kompensation för en eventuellt bristande etnisk identitet hos dessa flyktingar. För att undersöka detta utfördes en kvalitativ studie, bestÄende av sex djupintervjuer. Dessa ufördes pÄ fem kvinnor och en man pÄ en högskola i södra Sverige, Äldern varierade mellan 20-26 Är. Resultatet visade att tre av intervjupersonerna uppvisade integrerad anpassningsstrategi, dessa personer uppvisade Àven en stark etnisk identifikation.

Forskning om attityder till personer med rörelsehinder förekommer mycket sparsamt. Studiens syfte var att studera instÀllningen till barn med rörelsehinder hos förÀldrar till barn utan rörelsehinder med sÀrskild tonvikt pÄ förÀldrars etniska bakgrund. 52 svenskar och 50 greker svarade pÄ en enkÀt, speciellt utvecklad för detta ÀndamÄl. FörÀldrar visade i genomsnitt en positiv instÀllning till barn med rörelsehinder. FörÀldrars instÀllning pÄverkades av deras utbildning, tendensen att vilja beskydda dessa barn, funderingar om barnens roll i samhÀllet och funderingar om samlevnadsfrÄgor med dessa barn.

MÄngfald och mÄngkulturella förhÄllanden nÀmns av Integrationsverket som viktiga inslag i det svenska samhÀllet och man arbetar dÀrför inom verket för att motverka etnisk diskriminering och rasism. Enligt Integrationsverket handlar frÄgan om etnisk mÄngfald ytterst om samhÀllets förmÄga att leva upp till principen om allas lika vÀrde oavsett etnisk, kulturell eller religiös bakgrund. Integrationsverket har en avgörande roll för integrationen i Sverige och centralt i verkets arbete Àr den etniska mÄngfalden och integrationen av utlandsfödda invÄnare. Nya invÄnare, som beviljats uppehÄllstillstÄnd, tilldelas av Integrationsverket en bok, ?Sverige ? en pocketguide?, med syfte att underlÀtta den första tiden i Sverige.

SammanfattningVarje högskola och universitet har ett ansvar att vara öppen för alla oavsett etnisk eller social bakgrund, könstillhörighet, funktionshinder med mera vilket har fÄtt till följd att Karlstads universitet har fÄtt upprÀtta en ny handlingsplan för breddad rekrytering. Det ska frÀmja studenternas lika rÀttigheter och motverka diskriminering etc. Vi har i vÄr studie undersökt faktorerna som pÄverkar gymnasieelever med utlÀndsk bakgrund nÀr de ska gÄ vidare till högre studier och jÀmfört med elever med svensk bakgrund. Uppsatsen syftar Àven till att besvara frÄgan vad Karlstads universitet kan förbÀttra i kommunikationen med gymnasieeleverna för att göra sig mer attraktivt för elever med utlÀndsk bakgrund.Vi angriper problemet ur marknadsföringsperspektiv dÀr vi fokuserar teoridelen pÄ attityder, kultur och kommunikation. Kulturskillnader kan avspegla de attityder olika grupper av gymnasieelever har gentemot högre studier.

Det stora informationsflo?det pa? webben inneba?r att organisationer och fo?retag beho?ver kunna na? ut med konkurrenskraftig information till sin ma?lgrupp pa? ett effektivt sa?tt. Inneha?llshanteringssystem som till exempel WordPress a?r ett hja?lpmedel fo?r detta men det inneba?r a?ven att administration kan komma att hanteras av oerfarna anva?ndare. Det ha?r arbetet behandlar hur det ga?r att anpassa administrationsgra?nssnittet i WordPress fo?r att fo?rba?ttra dess anva?ndbarhet.