Syftet med denna uppsats Àr att enligt nÀmnda frÄgestÀllning utvinna en systematisk klassificering av Londons karaktÀrer utifrÄn Nietzsches text. Detta innebÀr i en imperialistisk kontext, med utgÄngspunkt i den postkoloniala teori formulerad av Edward Said, en problematisering av dikotomin vÀsterlÀndsk och icke-vÀsterlÀndsk samt ett uppdagande av en etnisk-kulturell hierarki, dÀr det vÀsterlÀndska, i form av den londonska övermÀnniskan, gestaltas som högst och urinvÄnaren, det icke-vÀsterlÀndska, som lÀgst.Den kulturella representationen ska i denna studie undersökas i valda litterÀra texter av Jack London utifrÄn en nietzscheansk matris. Det Àr alltsÄ inte en historisk granskning av hur imperialismen och kolonialismen i Nordamerika inverkat pÄ dess urinvÄnare, Àven om denna studie undersöker en problematik som kan inplaceras i den historiska kontexten..

Bakgrund: Cancer Àr nÄgot som berör mÄnga mÀnniskor. Det rÀknas med att var tredje svensk under sin livstid kommer att drabbas av en cancersjukdom. Cancer Àr vanligast bland Àldre mÀnniskor, omkring tvÄ tredjedelar Àr över 65 Är nÀr diagnosen stÀlls. Syfte: syftet med studien var att beskriva hur cancer pÄverkar livskvaliteten hos mÀnniskor. Me-tod: Studien Àr en litteraturstudie som baseras pÄ Ätta vetenskapliga artiklar med kvalitativt och delvis kvantitativt innehÄll.

En majoritet bland ledare i olika organisationer har en bakgrund som storasyskon eller ensambarn (Hudson, 1990). Denna studie genomfördes för att fÄ svar pÄ om personer med ledaransvar skiljer sig Ät gÀllande syskonplats och locus of control jÀmfört med de personer som inte har ledaransvar. Ledare och medarbetare pÄ en statlig myndighet svarade pÄ en enkÀt gÀllande plats i syskonskara, erfarenhet av ledarskap och locus of control. Resultatet visade att sistfödda i detta urval hade en högre grad av intern locus of control Àn förstfödda vilket kan tyda pÄ en annan typ av sistfödd pÄ denna myndighet. Urvalet var dock bristfÀlligt (N = 48) och slutsats kunde inte dras utan att riskera ett felaktigt resultat..

Syftet Àr att undersöka om ett fokus pÄ kommunikation och resonemang kring matematik genom Veckouppgifter kan öka elevers mÄluppfyllelse. Veckouppgiften Àr ett problem eller annan matematisk uppgift som eleven löser hemma gÀrna med hjÀlp av nÄgon vuxen eller annan person som hjÀlp. Veckouppgiften lÀmnas in och bedöms av lÀraren mot förmÄgorna i Lgr-11. Bedömningarna presenteras i försöksklassen och ligger till grund för en diskussion i klassen kring att:1. Lösningar kan se olika ut men ha samma lösningskvalitet vid bedömning. 2. Uppgifter kan lösas med olika strategier men har samma kvalitet vid bedömning.

The state of Israel is known as the only democracy in the Middle East. The purpose of this study was to examine if there is aspects in the Israelis society that can be questioned in terms of liberal democracy.Areas of concerns in the study are the Israeli official policy's concerning inclusion and exclusion of their citizens in areas of property owning, personal status and the duty of military service.The results show that the Israeli society distinguishes their citizens in these areas by their ethnic origin, in favour for the Jewish population. The law prohibits changes in the states Jewish character. One clear example how this is presented is that a Jew is prohibited to marry a non-Jew. The results show also that this official policy by the Israeli state violates important principles of liberal democracy.

BAKGRUND: Invandrare i Sverige har nedsatt hÀlsa i högre grad Àn inrikes födda svenskar, framför allt bland kvinnor och Àldre. Arabisktalande personer frÄn mellanöstern hÀrstammar frÄn en kultur lÄngt frÄn den svenska, vilket kan ge upphov till missförstÄnd i vÄrden. Kulturella skillnader och brister i kommunikation kan leda till en icke tillfredsstÀllande vÄrd. Forskning tyder pÄ att vÄrdgivare bör öka sin kulturella kompetens, det vill sÀga lÀra sig att belysa dessa skillnader. SYFTE: Syftet var att beskriva hur arabisktalande kvinnor frÄn Mellanöstern upplever mötet med sjuksköterskan inom svensk hÀlso- och sjukvÄrd.

Historiskt sett har begreppet corporate governance, med svensk term bolagsstyrning, endast haft sekundÀr betydelse inom det ekonomiska omrÄdet. Under de senaste Ären har dock bolagsstyrning utvecklats till ett av nÀringslivets viktigaste fokus. För den breda massan Àr det frÀmst redovisningsskandalerna under början av 2000-talet som bidragit till den allmÀnna diskussionen. Corporate governance handlar dock till stor del om att styra bolag sÄ att de uppfyller Àgarnas krav pÄ avkastning och dÀrigenom bidrar till samhÀllsekonomisk effektivitet och tillvÀxt, dvs. en utgÄngspunkt utöver kriminella handlingar och bedrÀgligt beteende.

År 2005 enades FN?s medlemslĂ€nder om ett initiativ vid namn Responsibility to protect. Initiativet baserades pĂ„ tanken att en stats suverĂ€nitet inte Ă€r ett privilegium utan ett ansvar och syftade till att förhindra brott mot civilbefolkningar. Brott i form av folkmord, krigsbrott, brott mot mĂ€nskligheten och etnisk rensning.Den 17 mars 2011 röstade FN?s sĂ€kerhetsrĂ„d igenom resolution 1973.

MÄlet med studien var att beskriva kommunikationen mellan anhöriga och vÄrdpersonal till personer med demens, samt att beskriva metoder för att förbÀttra kommunikationen. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie, denna involverade 15 artiklar. Studiens resultat visade att det existerade missnöje i hur kommunikation fungerade mellan vÄrdpersonal och anhöriga. Det rÄdde misstÀnksamhet och brist pÄ tillit frÄn bÀgge parter mot varandra. Anhöriga önskade mer inblandning i och information om vÄrden.

Studiens syfte var att, genom identifikationen av rÄdande diskurser, ta reda pÄ vilka eventuella regler som kunde tÀnkas styra personalens bemötande av placerade unga pÄ ett svenskt hem för vÄrd och boende (HVB). Med en diskursanalytisk ansats, inspirerad av Foucault, granskade vi dÀrför hur det sociala arbetet med barn och unga omnÀmns i statliga direktiv för socialvÄrd, tillika i personalens utsagor vid sÄ kallade överrapporteringar (mellan arbetsskiften). Vi tog Àven del av verksamhetens organisationsbeskrivning, samt försÄg oss med omfattande vetenskapliga referenser inom svensk vÀlfÀrdsforskning. Mot bakgrund av detta fann vi fyra diskursiva praktiker: Myndighet, allmÀnhet, verksamhet och vetenskap. Vilka var för sig och tillsammans kunde ses forma, vidmakthÄlla, reproducera och i vissa fall förÀndra den svenska barnavÄrdsdiskursen.

Syftet med vÄr uppsats Àr att jÀmföra lÀrares syn pÄ auktoritet i förhÄllande till genus mellan en mÄngkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lÀrarna pÄ förhÄllandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jÀmförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende pÄ kultur och etnicitet i den mÄngkulturella skolan Àn den svenska homogena skolan, dÀr kulturen frÀmst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, dÀrav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, dÀr individer tillskrivs olika normer och sÀtts i olika fack beroende pÄ sitt biologiska kön. VÄr undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lÀrare frÄn vardera skola.

Syftet med studien Àr att utforska och förstÄ de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. HÀr ingÄr Àven berÀttelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvÄrd och myndighetsutövning. Studien bestÄr av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fÄtt barn inom den offentliga sjukvÄrden sedan detta blev tillgÀngligt den 1 juli Är 2005. Materialet har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fÀltet.Resultatet visar att parens beslut har föregÄtts av en process dÀr alternativ har vÀgts mot varandra. HÀr Äterfinns tvÄ typer av tolkningsrepertoarer dÀr svensk sjukvÄrd har fÄtt företrÀde pÄ grundval av externa omstÀndigheter.

I uppsatsen redovisas en studie som gjorts om ett multiplikationsprojekt, som gÄr under namnet Multiplikationsklubben, vilket genomförs av lÀrare pÄ tvÄ skolor i Mellansverige. Projektet syftar till en större mÄluppfyllelse i matematik genom en bÀttre automatiserad multiplikationstabell hos eleverna i grundskolans tidiga Är. I studien granskas bakgrund, motiv och mÄl med Multiplikationsklubben. Elevers och lÀrares olika uppfattningar om multiplikation och tabellkunskaper samt syn pÄ vad multiplikation innebÀr jÀmförs med de uppfattningar som olika forskare uttrycker i litteraturen. Genom intervjuer med tvÄ lÀrare och tolv elever pÄ en av skolorna som deltar i Multiplikationsklubben analyseras projektet mot bakgrund av forskning i Àmnet.

No abstract.

Syftet med denna uppsats Àr att bidra till en ökad förstÄelse för NSFS samt att undersöka hurden svenska NSFS-förmÄgan Är 2010 pÄverkar möjligheten att agera i enlighet med de militÀrateorierna. Den undersöker ocksÄ om de militÀrteoretiska grunderna, den tekniska utvecklingenoch den förÀndrade inriktningen för Sveriges försvar medför ett ökat behov av NSFS-förmÄga.Uppsatsen bygger pÄ en deskriptiv metod dÀr svensk försvarspolitisk inriktning, militÀra teorier,NSFS och svensk NSFS-förmÄga 2010 behandlas. Huvudsakliga kÀllor har varit litteratur, offentligttryck, doktriner och intervjuer rörande ovanstÄende omrÄden. Begreppet NSFS har avgrÀnsatstill att enbart beröra markmÄlsbekÀmpning med robot och artilleri. Uppsatsen visar attden svenska NSFS förmÄgan ger en begrÀnsad förmÄga att agera i enlighet med de militÀra teorierna.Anledningen till detta Àr att Visbykorvetternas artillerisystem Àr de enda tillgÀngligaNSFS systemen Är 2010.