Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka som fÄr representera de tysksprÄkiga lÀndernas befolkning i nÄgra lÀromedel i tyska. Undersökningen fokuserar pÄ hur aspekterna etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell lÀggning skildras i lÀroböckerna. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning, frÀmst rörande lÀromedelsanalys, med inriktning pÄ de valda aspekterna. Med hjÀlp av textanalys har jag undersökt fyra olika lÀroböcker i tyska för grundskolan. Sammanfattningsvis förekommer fÄ skildringar av personer med annan etnisk tillhörighet Àn tysk i de granskade lÀroböckerna, ingen med annan sexuell lÀggning Àn heterosexuell, endast en funktionshindrad och religion förekommer mycket sparsamt.

Studien har haft syftet att undersöka upplevelsen av den terapeutiska relationen hos en grupp terapeuter respektive klienter, dÀr kulturella möten har uppstÄtt. Med kulturella möten avses terapeut - klient konstellationer dÀr en av parterna har en annan etnisk tillhörighet Àn svensk. Forskarna har tillÀmpat en kvalitativ ansats och intervjuer som datainsamligsmetod. En övergripande slutsats för terapeutgruppen Àr att den terapeutiska relationen inte upplevs kvalitativt sÀrskiljande vid transkulturella dyader Àn vid andra konstellationer. Terapeuter mÄste dock Àga metakulturkompetens och vara trygga i sin profession för att en bra relation ska kunna uppstÄ.

TitelSVT och mĂ„ngfalden i rutan ? en kvalitativ innehĂ„llsanalys av SVT VĂ€sts produktioner ur ettmĂ„ngfaldsperspektivFörfattareMariana SorianoKursPĂ„byggnadskurs i Medie- och kommunikationsvetenskapTerminVT 2007SyfteSyftet med denna undersökning Ă€r att utvĂ€rdera om mĂ„ngfalden i SVT VĂ€sts produktioner efter sĂ€songen 2002/2003 har utvecklats och Ă€r representativ enligt SVT:s policy för etnisk och kulturell mĂ„ngfald 2006.MetodDen forskningsmetod som har anvĂ€nts kallas för Ethnographic Content Analysis, ECA. ECA Ă€ren kvalitativ innehĂ„llsanalys dĂ€r syftet Ă€r att upptĂ€cka och beskriva pĂ„ vilket sĂ€tt ettundersökningsobjekt framstĂ€lls i olika medietexter. ECA anvĂ€nds med fördel nĂ€r man vill upptĂ€cka och kartlĂ€gga ett fenomen systematiskt och pĂ„ djupet.MaterialÅtta program producerade av SVT VĂ€st sĂ€songerna 2002/2003 och 2006/2007:Debatt SVT1 18 mars 2003 kl. 22.00Mat/Tina SVT1 3 mars 2003 kl.

Det hÀr Àr en kvalitativ studie med syftet att studera föreningen som en etnisk grÀnsöverskridande mötesplats och social integrationsaktör. Metodologiskt strukturerades studien kring sju halvstrukturerade intervjuer med en föreningsordförande och föreningsaktiva medlemmar frÄn en internationell vÀnskapsförening i en glesbygdskommun i Mellansverige. Empirin har analyserats utifrÄn en teoretisk utgÄngspunkt i socialt kapital. Resultatet visar att det bÄde finns möjligheter för och hinder mot föreningen som etnisk grÀnsöverskridande mötesplats. Föreningen fungerar som etniskt överbryggande i betydelsen av att internt inom föreningen överbrygga etniska och sprÄkliga skiljelinjer, men hinder mot att uppnÄ externa överbryggande vÀrden begrÀnsas av svÄrigheter att nÄ ut till nÀrsamhÀllet och till personer med svensk bakgrund i verksamheten.

Syftet med studien Àr att redogöra för hur nÄgra förskollÀrare arbetar med och resonerar kring den mÄngkulturella förskolan samt hur de tar tillvara pÄ mÄngfalden i verksamheten. Genom att genomföra fem kvalitativa intervjuer pÄ fem olika förskolor, en med en förskolechef samt fyra intervjuer med sex förskollÀrare, har förstÄelsen ökat för hur arbetet i förskolor kan ta sig uttryck. Respondenternas tankar om vad som kÀnnetecknar en mÄngkulturell förskola har ocksÄ bidraget till en ökad förstÄelse.Resultatet av studien visar pÄ att majoriteten av vÄra respondenter inte upplever sigarbeta pÄ en mÄngkulturell förskola trots att det finns barn med annan etnicitet Ànsvensk. MÄngfald kan ses ur ett etniskt perspektiv men kan Àven omfattas av kulturella, religiösa och sprÄkliga perspektiv. En tolkning kan dÄ vara att alla förskolor Àr mÄngkulturella.

1, SammanfattningDen hÀr uppsatsen handlar om hur kommun- och skolbibliotek kan arbeta med integration och lÀsfrÀmjande arbete. ProjektetBiblioteket mitt i VÀrlden har nyligen beviljats medel frÄn VÀsterbottens LÀns Landsting och KulturrÄdet. Genom kvalitativa intervjuer med nÄgra personer som kan komma att pÄverkas av projektet och observationer försöker jag ge en bild av inledningsfasen av ett projekt som rör integration och lÀsfrÀmjande arbete. Observationerna rör föredraget Böcker, boxning och vÀrderingar som inleder projektet. Eftersom projektet ligger alldeles i startgroparna Àr uppsatsen ett försök att sondera terrÀngen och undersöka projektets möjligheter.

Bakgrund: Litteratururvalet med fokus pÄ hedersrelaterat vÄld och ungdomars attityder har gett mig en ram för arbetet och har varit till hjÀlp vid analys och bearbetning av resultaten. Hirdmans genusteori och Gemzöes definition av etnicitet och kulturskillnader utgör grunden för min studie.Syfte: Det övergripande syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilka attityder ungdomar har samt att ta reda pÄ om det finns nÄgra skillnader och i sÄ fall vilka, vad gÀller ungdomars attityder till hedersrelaterat vÄld, utifrÄn kön och etnisk bakgrund.Metod: För syftet som jag nÀmnt ovan har jag anvÀnt mig av en kvantitativ enkÀtstudie. Empirin bestÄr av 405 enkÀtsvar frÄn gymnasieungdomar. EnkÀtstudien Àr genomförd pÄ tvÄ gymnasieskolor i tvÄ olika kommuner.Resultat: I mina analys har jag behandlat följande kategorier; Attityder till hedersrelaterat vÄld som ett viktigt Àmne, Attityder kring faktorer som ligger bakom hedersrelaterat vÄld och attityder till att arbeta och förebygga hedersrelaterat vÄld. UtifrÄn de empiriska data har jag dragit slutsatsen att ungdomarna anser att det Àr allvarligt med hedersrelaterat vÄld och Àr nÄgot som bör förebyggas.

Barn- och ungdomslitteratur Àr en viktig del av verksamheten i förskola och skola. De böcker som barnen och eleverna möter pÄverkar dem pÄ olika sÀtt. I texterna finns bÄde implicita och explicita budskap, vilket gör dem intressanta att granska ur olika perspektiv. Genom genusforskning vet vi att strukturer Äterfinns i barn- och ungdomslitteraturen samt att de pÄverkar barns identitetsutveckling. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka, synliggöra och beskriva hur etnicitet och nationalitet kan reproduceras genom nÄgra karaktÀrer i barnboksserien LasseMajas detektivbyrÄ av Martin Widmark.

Det finns en tankegÄng inom organisationer som möter mÀnniskor med en annan etnicitet att det behövs en kulturkompetens för att förstÄ hur kulturella skillnader ska hanteras. Inom sjukvÄrden visar den sig genom att sjukvÄrdspersonal i bemötandet till patienter med annan etnisk bakgrund behöver denna kunskap för att hantera problem som kommer av kulturella skillnader. Vi har i vÄr studie haft som syfte att titta pÄ hur dokument, som bistÄr personalen med denna kunskap, konstruerar individen med annan etnisk bakgrund Àn den svenska. Med en kritisk blick pÄ kulturkompetens med en diskursanalytisk ansats har vi kommit fram till att det kan finnas problem med kulturkompetens om den egna attityden, strukturella sammanhang och organisatoriska hinder inte lyfts fram. Vi har ocksÄ kommit fram till att det kan vara problematiskt om kulturkompetensen styrs av dokument som redan har en inbyggd kulturförstÄelse och inte lÄter individer vara fri frÄn redan konstruerade sanningar.

SammanfattningDetta Àr en teoriutvecklande uppsats som handlar om etnisk mÄngfald i organisationer. HÀr ligger fokus pÄ politiker och chefstjÀnstemÀn i kulturnÀmnd/förvaltning i tvÄ medelstora kommuner i södra Sverige. Uppsatsen inleds med en debatt om etnisk mÄngfald. Syftet Àr att genom kvalitativa intervjuer med politiker och chefstjÀnstemÀn dels bidra till att öka förstÄelsen av begreppet etnisk mÄngfald samt att dels bidra till teoriutvecklingen rörande etnisk mÄngfald i organisationer. Teoriutvecklingen vilar pÄ den induktiva metoden och nÀrmare bestÀmt den Grundade teorin.

AbstractTitel: ?HĂ€r Ă€r sanningen Sverige!? ? Unga flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund och deras relation till medier i identitetsskapandetFörfattare: Nina Gergi Handledare: Eva ÅsĂ©n EkstrandNyckelord: Identitet, identitetsskapande, flickor, genus, medier, relation, etnicitet, kultur, sjĂ€lvuppfattning, syriansk-ortodoxa, kurder, ungdomar, unga, medieinnehĂ„ll, medieanvĂ€ndning, mediepĂ„verkan.SyfteSyftet med uppsatsen Ă€r att belysa relationen mellan flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund och medier. MĂ„let med uppsatsen Ă€r att öka medvetenheten om flickornas bakgrundshistoria, det nuvarande levnadssĂ€ttet och den framtida sjĂ€lvbilden i relation till medierna och identitetsaspekten.FrĂ„gestĂ€llningDen övergripande frĂ„gestĂ€llningen i den hĂ€r uppsatsen Ă€r:Hur ser relationen ut mellan medier och flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund?För att besvara huvudfrĂ„gan delade jag in frĂ„gestĂ€llningen i tre delfrĂ„gor.Vilken roll anser flickorna att medierna har nĂ€r de formar sin identitet? Hur vĂ€rderar flickorna mediernas beskrivning av deras nuvarande levnadsvillkor och deras bakgrundshistoria? FörstĂ€rker eller försvagar medierna bilden av deras liv?Vilken betydelse anser flickorna att medierna har för deras sjĂ€lvuppfattning, dvs. hur de förstĂ„r sin nuvarande situation och sin framtida möjlighet i Sverige?MetodStudien Ă€r kvalitativ och baserar sig pĂ„ djupintervjuer med sex flickor ? tre flickor frĂ„n den syriansk-ortodoxa folkgruppen samt tre flickor frĂ„n den kurdiska folkgruppen, i Ă„ldrarna 20?25 Ă„r.

Denna uppsats belyser ur ett lÀrarperspektiv hur idrottslÀrare bemöter elever med olika kulturell bakgrund. Syftet med arbetet var att fÄ en uppfattning om elever, med hÀnsyn till om de har svensk kulturbakgrund respektive annan kulturell bakgrund Àn svensk, blir bemötta olika av idrottslÀrare pÄ idrottslektionerna i en skola för alla. Undersökningen grundar sig pÄ 12 observerade idrottslektioner och fem kvalitativa intervjuer med sex idrottslÀrare, varav tvÄ med svensk kulturell bakgrund och fyra med annan kulturbakgrund Àn svensk. I litteraturen stÄr det att det idag stÀlls andra krav pÄ skolan Àn tidigare dÄ inflyttningen av mÀnniskor med olika kulturell bakgrund ökar och att samtliga som arbetar inom skolans vÀrld mÄste sÀtta sig in i vad en kulturell mÄngfald innebÀr. Detta medför att det blir en utmaning för personalen eftersom de ska skapa förutsÀttningar för alla elever att fÄ en bra och kunskapsfylld skolgÄng i en skola för alla.

BAKGRUND: Barnmorskor har till uppgift att vÄrda och stödja födande kvinnoroberoende av vilken kultur dessa kommer ifrÄn. Ett flertal nationella och internationellastudier beskriver att immigrerade kvinnor inte kan kommunicera med sina barnmorskoroch kan kÀnna ett utanförskap under förlossningen. Ett fÄtal svenska studier beskriver hurbarnmorskor upplever att vÄrda dessa kvinnor. SÄdan kunskap skulle kunna förbÀttraomhÀndertagandet och vÄrdkvaliteten hos kvinnorna. SYFTE: Att beskriva barnmorskorsupplevelser av att vÄrda kvinnor med annat sprÄk och annan etnisk bakgrund underförlossning.

Arbetet Àr en studie om hur lÀrarna pÄ en högstadieskola i en skÄnsk kommun anpassar sin historieundervisning för de elever med en annan kulturell bakgrund. Vi har valt att titta nÀrmare pÄ detta Àmne eftersom det stÄr i skolans styrdokument att varje lÀrare skall strÀva efter att eleverna ska förvÀrva ett historiemedvetande. Vi har valt att undersöka hur historiemedvetande och historiekultur ser ut i skolan och om detta Àr anpassat till elever med icke-svensk historiekultur. Om inte eleverna frÄn en annan historiekultur fÄr sin historia tillgodosedd i historieundervisningen finns risken att deras historiemedvetande inte fördjupas. VÄr tanke Àr att genom att intervjua lÀrare pÄ vÄr intervjuskola som undervisar i historia och frÄga dessa vad historiemedvetande betyder för dem, undersöka vad de gör för att tillgodose sina elever som har en icke-svensk historiekultur i sin historieundervisning.

Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrare, utifrÄn ett interkulturellt perspektiv, tillgodoser samtliga elevers historiemedvetande och historieidentitet i en klass dÀr det finns elever med annan etnisk bakgrund Àn svensk. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer pÄ fem lÀrare, samtliga verksamma historielÀrare i Ärskurs fem. Av resultatet i undersökningen framgick att lÀrare inte ser detta som prioriterat i undervisningen. Dessa slutsatser kan vi dra dÄ lÀrarna prioriterar och lÀgger stor vikt vid den historiska kanon som representeras i historiska lÀroböcker..