The purpose of this paper is to find out how visually impaired people get information on Internet. Visually impaired people has got the right to be able to use the Internet like everyone else. We are also going to revise which aids visually impaired people use today, and how they work in practise. What problems can you run into when you use these aids? We are also going to revise how the webpages design affect the use of the Internet for the visually impaired people.

This paper examines and summarizes rules, guidelines and methods for how an e-commerce site should be designed, which elements it should contain and where these should be placed. Our approach consists of two phases. First we comprise relevant research within the target area. This is then divided into logical themes and is used as a foundation for an interview guide, which will be used in the second phase. After this, in the second phase, we conduct qualitative interviews with designers that are actively working with design of e--?commerce  sites.

Den här rapporten redovisar produktionsprocessen för en re-design av en webbsida. Kommunikations-byrån Åkesson & Currys webbsida har funnits i över fem år. I dagsläget tycker inte företaget att webbsidan representerar vilka de är, därför var ett led i produktionsprocessen att undersöka hur de ser på sin identitet. Målet var att med en ny vision av Åkesson & Currys identitet producera ett designförslag över en webbsida som presenterar dem på ett representativt sätt. Re-designen ska möjliggöra att användaren blir intresserad av byrån och gärna initierar till en ny kontakt med Åkesson & Curry efter ett besök på webbsidan.

Konsumenters beteende har förändrats och i dag är det helt normalt att handla varor via Internet. Den totala e-handeln ökat för varje år som gått sedan försäljning via internet kom igång på allvar i början av förra decenniet. Användare bokar resor, köper hemelektronik, kläder, skor och böcker och tron på framtiden bland e-handlarna fortsätter att vara stark trots att ekonomin har försämrats under året och lågkonjunkturen påverkat detaljhandeln i stort.Det råder stor konkurrens bland alla e-handelsaktörer på internet och de etablerade kedjorna har genom sitt starka varumärke inga problem med att få kunder. Sämre är det för oetablerade e-handelsföretag och okända e-handelskedjor, vilket beror på den osäkerheten som kunder upplever när de besöker okända webbsidor utan ett välkänt varumärke. För att minska osäkerheten och öka förtroendet för webbsidan är den grafiska designen en av de viktigaste aspekterna, en webbsida som har bra grafisk design ökar förtroende för webbsidan.

Denna studie handlar om individanpassning av informationsåtkomst och syftet med studien är att underlätta för utvecklare som ska ta fram nya, individanpassade lösningar för webben. Denna studie koncentreras till Skatteverkets webbplats. Studien försöker hitta svar på frågan om aktiv individanpassning gör att det blir lättare för användare att hitta vad de söker. En prototyp med en aktiv individanpassning har skapat och sedan jämförts med Skatteverkets webbplats. Detta har gjorts med hjälp av observationer och en tillämpning av tänka-högt-metoden.

Jag kommer i denna uppsats beskriva den designprocess som pågått vid skapandet av en webbaserad informationsplattform från koncept till slutprodukt.Mitt uppdrag har varit att effektivisera en webbyrås nuvarande sätt att hantera och sprida information på, som bestod av en blandning mellan digital och analog information, och skapa en ny webbaserad informationsplattform. Den nya webbaserade informationsplattformen ska kunna samla all information på en plats och skapa ett effektivare informationsutbyte mellan de anställda på företaget.Jag har använt mig av två teoretiska ramverk; Nielsens tio heuristics samt Krugs visuella design hierarki.Jag har arbetat nära beställaren för att kunna skräddarsy webbplatsen till deras behov.Resultatet efter ett omfattande arbete med designmallar och front-end kodning blev grunden för webbyråns webbaserade informationsplattform, utvecklad för att effektivisera spridningen av information på företaget..

Att köpa ekologiskt är ingen ny företeelse, men i takt med att både e-handel och efterfrågan på ekologiska varor konstant ökar så behövs det stöd för designers för att kunna möta dessa utmaningar. För att kunna designa e-handelswebbsidor med ekologiska valmöjligheter krävs förståelse för användaren och dess behov. Genomatt kartlägga målinriktade beteenden går det att påvisa när en användare är mottaglig för ett ekologiskt val på en e-handelswebbsida. En mental modell byggs utifrån användares målinriktade beteende och denna kan användas som stöd av designers för att förstå när en användare är mer mottaglig för ekologiska val på en e-handelswebbsida. Denna studie resulterar i en identifiering och kartläggning över när en användare är mer öppen för ekologiska val..

E-commerce is becoming more common in Sweden and many Swedes buy clothing and sporting goods online. Online fashion retailers offer a visually pleasing range of products, which places greater emphasis on the aesthetic design of the online retailer. This paper examines how the perceived credibility of an online fashion retailer is influenced by the aesthetic design through a first impression. This study was conducted through ten interviews where the informants observed, assessed, and then discussed the online fashion retailers that were used in this study. Results show that recognition of an aesthetic design and a perception of usability and professionalism affects the perceived credibility in a positive way.

Denna rapport är en fallstudie som återspeglar framtagandet av en webbplats åt det norska Diabetesforbundet. Webbplatsen är ett community där personer skapar användarkonton och interagerar med varandra med hjälp av ett antal funktioner som finns att tillgå. Då själva utvecklingen av webbplatsen har varit huvudmålet med examensarbetet fokuserar denna rapport på att förklara den praktiska implementeringen. De tekniker och metoder som använts i det praktiska arbetet såsom kontextuellt utforskande och användbarhet definieras och förklaras för att sedan användas vid argumentation kring designval för webbplatsen. Den utvecklingsmetod som använts i det praktiska arbetet har varit en Agile Software Development-metod som kallas Extreme Programming.

Att göra webbsidor tillgängliga för olika sorters enheter är ett område som har uppstått i och med smartphonens utveckling. Mängden enheter har under de senaste åren ökat stort och det är inte längre endast laptops och datorer som används. Då enheternas skärmupplösning skiljer sig krävs en anpassning beroende på enhet för att ge en bra användarupplevelse. För att identifiera tillgängliga tekniker har en kvalitativ undersökning genomförts. Undersökningen består av en genomgång av utvald litteratur samt intervjuer med utvecklare på företagen Nethouse och Laget.se utförts.

Företaget Ritkonsult är ett företag på Västkusten som utför diverse konsulttjänster, främst rituppdrag inom brandskydd. De har den senaste tiden sett ett uppsving för främst prisjämförelser på Internet. Detta arbete har därför gått ut på att utveckla en prisjämförelsetjänst för lokala företag på Internet. Tanken är att företag själva ska kunna lägga till uppgifter och administrera dessa. Informationen ska kunna gå att söka efter och jämföras med annan liknande information.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka designprinciper som bör beaktas för att tillgodose den äldre målgruppens behov kring e-handel av kläder. Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB 2012) tillhör den äldre målgruppen mellan 60-75år och i den ålderskategorin är det som handlar minst via e-handel i förhållande till antalet som använder internet som hamnar i den digitala klyftan (McCloskey & Leppel, 2010).I denna studie skapar vi förståelse om den äldre målgruppens uppfattning om e-handel. En fallstudie genomförs med fem kvalitativa intervjuer samt användartest med observation. Intervjupersonerna tillhör den äldre målgruppen dvs. personer mellan 60-75 år.

Syftet med studien är att genom en kombination av ett statistiskt experiment samt ett par kvalitativa intervjuer undersöka hur variabler såsom radlängd och typsnittstorlek påverkar läsbarheten vid läsning på liten skärm. Med liten skärm avses skärm tillhörande så kallade mini-PC och avser en tumstorlek mellan approximativt 7-9. Undersökningen tar sitt ursprung i en webbaserad kontext, vilket motiveras med det faktum att många läsprocesser på skärm härrör från webbaserad läsning. Använda mått i studien är läshastighet, läsförståelse samt subjektiva preferenser, mätt med hjälp av likertskala mellan 1-5 i ett frågeformulär.Studiens teoretiska basis är tämligen bred och berör flertalet områden såsom människa-dator interaktion, interaktionsdesign, grafisk design, informationsdesign, webbdesign samt även områden så som kommunikationsteori samt informationsbeteende, även om de två sistnämnda berörs tämligen perifert.Det statistiska experimentet genomfördes med 21 personer som sammantaget läste fyra webbaserade texter. Texternas inbördes svårighetsgrad, med avseende på texternas språkliga innehåll, mättes med hjälp av måttet Läsbarhetsindex (LIX) och bedömdes enligt dessa vara likvärdiga.

Syftet med denna C-uppsats var att implementera ett visualiseringskoncept för att presentera data i ett tidslinjegränssnitt med hjälp av Font Awesome-ikoner inom A4Cloud-projektet. Den huvudsakliga målgruppen utgör personer som främst arbetar inom A4Cloud-projektet.För att kunna belysa brister i visualiseringskonceptet genomfördes användartester där testpersonerna fick använda sig av det upprättade tidslinjegränssnittet samt en konstruerad plattform för att besvara ikoners betydelse. Både kvalitativa intervjuer samt statistiska framställningar genomfördes under studien.De slutsatser som kan dras från denna studie är att några element var svåruppfattade som interaktiva element och svåra att åtskilja från resten av gränssnittet. Testpersoner, blev under studien, tillfrågade under intervjun om de kunde tänka sig använda tidslinjegränssnittet i sin vardag. Orosfaktorn verkar inte ha spelat någon roll när testpersonerna besvarade tidigare nämnda intervjufråga, utan behovet att vilja ha koll på sina delningar med diverse tjänster verkar vara det som avgör..

Det finns riktlinjer för hur webbplatser kan anpassas för personer med kognitiva funktionhinder, men ännu har ingen enighet uppnåtts när det gäller hur man bäst går tillväga för att skapa tillgängliga webbplatser för målgruppen. Det finns flera former av kognitiva funktionshinder. Därför behövs undersökningar som fokuserar på hur man skapar tillgängliga webbplatser för personer med de olika formerna av funktionshindret. En fallstudie har därför utförts genom detta arbete, för att ta reda på hur tillgänglig Kristianstad Biblioteks webbplats är för unga personer med lindrig utvecklingsstörning. Webbplatsen har studerats genom ett användningstest som utförts tillsammans med målgruppen.