In several cases, systems that have been developed have been very time consuming and cost a lot of money, but they still do not fulfil the users requirements and requests. To make new systems better, you have to find a way to communicate that allows the developers to understand the needs of the user. The aim for our thesis is to highlight the importance of communication in system development. To investigate this we have choosen to do a study of the real-estate system. The work methods that have been used include mock-ups and informal conversations with the user, who is employed by the Church of Sweden in Ronneby.

Enligt Standish Group Àr det endast cirka 35 % av alla systemutvecklingsprojekt som avslutas pÄ ett lyckat sÀtt nÀr det gÀller tid, budget och resurser. Inom systemutveckling Àr fastprisprojekt, dÀr systemets kostnad Àr förbestÀmd, allt mer populÀrt. Dynamic Systems Development Method (DSDM) Àr en modell för utveckling som fokuserar pÄ fasta resurser och tid med funktionalitet som den flexibla variabeln. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att se om man kan driva fastprisprojekt med en modell som DSDM pÄ ett sÀtt som gör det till en bra lösning för bÄde bestÀllare och leverantör.Min slutsats Àr att det största problemet med DSDM Àr att fÄ bestÀllaren att godkÀnna den som projektmodell. Ett annat stort problem Àr att mÄnga projekt med DSDM blir stressiga eftersom tiden Àr fast.

Enligt Standish Group Àr det endast cirka 35 % av alla systemutvecklingsprojekt som avslutas pÄ ett lyckat sÀtt nÀr det gÀller tid, budget och resurser. Inom systemutveckling Àr fastprisprojekt, dÀr systemets kostnad Àr förbestÀmd, allt mer populÀrt. Dynamic Systems Development Method (DSDM) Àr en modell för utveckling som fokuserar pÄ fasta resurser och tid med funktionalitet som den flexibla variabeln. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att se om man kan driva fastprisprojekt med en modell som DSDM pÄ ett sÀtt som gör det till en bra lösning för bÄde bestÀllare och leverantör.Min slutsats Àr att det största problemet med DSDM Àr att fÄ bestÀllaren att godkÀnna den som projektmodell. Ett annat stort problem Àr att mÄnga projekt med DSDM blir stressiga eftersom tiden Àr fast.

I Sverige har sjukskrivningar och kostnader för dessa ökat under senare Är. DÀrmed finns behov av att undersöka om det finns mönster i tid och rum, nÀr det gÀller sjukskrivningar. Geografiska informationssystem, Àr verktyg som kan anvÀndas visa olika mönster som visualiseras och presenteras pÄ en karta. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur en prototyp för ett operationellt GIS kan utvecklas och anvÀndas för denna typ av mönster. FrÄgestÀllningarna var: Hur kan en prototyp i ett operationellt GIS utvecklas? Hur kan geografiska mönster visualiseras i ett GIS? Kunskapssynen i uppsatsen Àr hermeneutisk, med ett tillvÀgagÄngssÀtt som kan liknas vid abduktivt.

Axel Spetz AB Àr ett anrikt företag som driver en jÀrnhandel i Falköping. Företaget har tidigare anvÀnt sig av marknadsföring i lokaltidningen men insÄg fördelen med att anvÀnda Internet som verktyg. Deras idé var en ?Blocket.se?-liknande funktion pÄ deras hemsida som skulle göra det möjligt för dem att marknadsföra artiklar.Formuleringen pÄ deras behov och det som legat till grunden för detta projekt var: Hur tillverkar man en avancerad publiceringsfunktion som Àr lÀtt att anvÀnda?Inledningsvis gjordes en teoretisk studie inom omrÄdena databaser, SQL, .NET och Visual Studio. Valet föll sÄ hÀr eftersom det var omrÄden jag ville lÀra mig mer om.Under utvecklingsarbetet i ovan nÀmnda tekniker hölls en tÀt kontakt med representanter frÄn företag för att de snabbt skulle kunna ge respons pÄ arbetet.

Standardsystem Àr nÄgot som Àr mycket vanligt hos företag idag. Det Àr mÄnga som implementerar sÄdana system för att effektivisera sin verksamhet. NÀr verksamheten hos ett företag förÀndras eller om verksamheten skiljer sig nÄgot frÄn andra uppstÄr vissa problem med standarder i system. I det lÀget kan det bli nödvÀndigt att vidareutveckla ett standardsystem för att det ska passa just det företagets verksamhet. Vidareutveckling kan till exempel ske i form av anpassningar eller i form av förvaltning.

I detta examensarbete genomförs en anvÀndarcentrerad designprocess med mÄl att utvÀrdera olika arbetsmetoder som anvÀnds för att skapa ett förslag till ett belÀggnings- och bemanningssystem, i form av en prototyp, för IT-konsultföretaget Valtech AB. Under arbetet har vi försökt att utreda hur bra dessa arbetsmetoder Àr för att identifiera anvÀndarna och deras behov men Àven att analysera vilka designmoment som Àr viktiga för att systemet ska bli anvÀndbart. Företaget har ett belÀggnings- och bemanningssystem sedan tidigare men systemet uppfyller inte de behov och krav som företaget och anvÀndarna stÀller pÄ det. Under examensarbetets gÄng har dÀrför flera arbetsmetoder inom mÀnniska-datorinteraktion, anvÀndarcentrerad designprocess och agil systemutveckling genomförts för att undersöka hur dessa metoder pÄverkar vÄr syn pÄ anvÀndarnas behov med systemet. Vi har Àven studerat hur dessa metoder pÄverkar huruvida systemet Àr anvÀndbart eller ej samt om och vilka delar i designen av systemet som pÄverkar systemets anvÀndbarhet.Resultat efter olika undersökningar har visat att behovent med kring det nuvarande belÀggnings- och bemanningssystemet har förÀndrats sedan det började anvÀndas.

IT-projekt i offentlig verksamhet finansieras i huvudsak av statliga medel och omsÀtter stora summor varje Är. TyvÀrr brister de ofta vad gÀller tidsramar, budget, utlovad kvalitet eller pga. en kombination av dessa faktorer. Det ligger inte bara i den egna verksamhetens intresse, utan Àven medborgarnas, att dessa projekt faller vÀl ut.Rapporten syftar bl.a. till att fungera som ett av flera beslutsunderlag för offentlig verksamhet vad gÀller införande av en projektmodell.

Kravhantering Àr en vÀsentlig del i systemutvecklingsprojekt och nÄgot som teori föresprÄkar att stor vikt bör lÀggas pÄ om projekt ska lyckas. Statistik och undersökningar pÄpekar emellertid att kravhantering lÀnge varit bristfÀllig och att den troligtvis fortfarande Àr det, samt att för lite resurser lÀggs pÄ kravhantering.Syftet med uppsatsen Àr att granska kravhantering i praktiken pÄ företag inom systemutvecklingsbranschen och se hur det förhÄller sig till teorin. MÄlet Àr att kartlÀgga hur man idag ser pÄ kravhantering, hur man arbetar med det, samt uppmÀrksamma förekommande brister och svÄrigheter.  För undersökningen som uppsatsen bygger kring har positivistisk deduktiv ansats anammats. MÄlet Àr att granska verkligheten utan att söka svar, försöka förstÄ eller undersöka orsakssamband.

In several cases, systems that have been developed have been very time consuming and cost a lot of money, but they still do not fulfil the users requirements and requests. To make new systems better, you have to find a way to communicate that allows the developers to understand the needs of the user. The aim for our thesis is to highlight the importance of communication in system development. To investigate this we have choosen to do a study of the real-estate system. The work methods that have been used include mock-ups and informal conversations with the user, who is employed by the Church of Sweden in Ronneby.

Ett problem med elektroniska patientjournalsystem Àr att arkitekturen för patientjournalerna inte Àr gemensam vilket försvÄrar automatiskt utbyte av patientdata. En arkitektur har skapats inom ett projekt som heter openEHR. Förhoppningen Àr att denna arkitektur ska klara av automatiskt utbyte av patientdata mellan elektroniska patientjournalsystem.I openEHRs arkitektur anvÀnds nÄgot som kallas arketyper. Arketyper Àr ÄteranvÀndbara modeller för att begrÀnsa, strukturera och förklara vad som lagras i elektroniska patientjournaler som bygger pÄ denna arkitektur. IstÀllet för att omrÄdesspecifik information, som vad ett blodtryck Àr, skapas i systemet flyttas den och annan liknande kunskap ut frÄn systemarkitekturen och in i arketyperna.

Kommunikationsproblem mellan anvÀndare och systemutvecklare har varit kÀnt i systemutvecklingskretsar under lÄng tid. PÄ senare tid har Àven företagen börjat uppmÀrksamma betydelsen av ett fungerande samarbete. Eftersom anvÀndare och systemutvecklare trÀffas mycket vid valideringen av system och kravspecifikation Àr det hÀr som mycket av kommunikationsproblemen uppstÄr. Problemet bestÄr till stor del av att systemvetarna har svÄrt för att lyssna pÄ icketeknisk kunskap. AnvÀndarnas sprÄk blir helt enkelt för amatörmÀssigt.Vid valideringsfasen skall anvÀndarna validera de verksamhetsbeskrivningar som tagits fram av systemvetarna.

MÄnga projekt misslyckas och en av anledningarna Àr dÄlig styrning av projektet i allmÀnhet och inom IT branschen i synnerhet. Baserad pÄ kritik av de traditionella metoderna under de senaste Ären, sÄ har det uppkommit flera lÀttrörliga metoder som kallas Agila metoder. Scrum Àr den mest kÀnda Agila metoden som anvÀnds idag. Metoden lovar goda resultat, men i en artikel ur tidningen Computer Sweden (feb 2009) stÄr det ?siffror visar att nio av tio Scrumprojekt misslyckas?.

Agila metoder och modeller ses ofta som nytÀnkande och anvÀnds idag flitigt av företag och organisationer runt om i vÀrden. I realiteten Àr grunden till det agila metoderna idag 13 Är och mycket har hÀnt, bÄde teknisk och kring sÀttet vi arbetar, sedan 2001. Den agila metodiken baseras pÄ tvÄ dokument, det agila manifestet och de agila principerna, dÀr principerna Àr till för att konkretisera manifestet. Eftersom principerna Àr konkreta anser vi att de har en stark koppling till hur agil utveckling de facto bedrivs. Vi har dÀrför valt att undersöka hur principerna stÄr sig bland utvecklarna över ett decennium efter att de skrevs samt om utvecklarna ser ett behov av revidering och vilka delar de i sÄ fall skulle vilja förÀndra.

Informationssystem utgör en allt viktigare del av förbÀttringsarbetet i organisationer. Av den anledningen bidrar ett företags förmÄga att sammanstÀlla och hantera sina informationsflöden till allt större konkurrensfördelar, vilket i sin tur uppmÀrksammat behovet av informationssystem som motsvarar intressenternas önskemÄl. Ett informationssystem som inte motsvarar organisationens behov bidrar sÄledes till kvalitetsbristkostnader i verksamheten. Merparten av de befintliga behovsinsamlingsmetoderna förutsÀtter att intressenterna till ett informationssystem Àr uppenbara, nÄgot som Àr ett felaktigt antagande. Av den anledningen Àr det svÄrt för verksamheter att utan tidigare erfarenheter av liknande arbetssÀtt genomföra en vÀl genomarbetad behovsinsamling.