Svensk sjukvård möter alltfler immigranter och asylsökande som lider av psykisk ohälsa. Inom psykiatrivården är kommunikation av extra stor vikt och talar patienter och sjukvårdspersonal inte samma språk uppstår lätt kommunikationsbarriärer. Genom denna kvalitativa litteraturstudie har användbara kommunikationsstrategier och viktiga komponenter för en god kommunikation identifierats genom innehållsanalys. Dessa rör bemötande, information och stöd/hjälp. Av vikt är att sjuksköterskor och övrig sjukvårdspersonal visar intresse, lyssnar, visar empati och visar på kulturell förförståelse vid psykiatrisk vård.

SammanfattningKonståkning har blivit en alltmer fysiskt krävande idrott där utövarna tvingas träna både hårdare och längre pass. På grund av detta är de utsatta för skaderisk. Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att kartlägga de vanligaste skadorna inom konståkningen i Sverige samt dess möjliga orsaker. 1. Vilka är de vanligast förekommande skadorna bland 9-20 åringar inom svensk konståkning?2. Vilka möjliga bakomliggande orsaker kan bidra till dessa skador?3.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Antipsykotika utgör grunden i behandling av psykossjukdomar. Bristande följsamhet till läkemedelsbehandlingen är dock vanligt förekommande och en stor anledning till att patienter återinsjuknar i psykos och behöver vårdas inom slutenvård. Syfte: Dels att beskriva hur patienter som vårdas inom sluten psykiatrisk psykosvård uppfattar läkemedelsadministrering och dels att beskriva om patienterna uppfattar att sjuksköterskors bemötande i samband med läkemedelsadministrering har betydelse för deras inställning till att medicinera. Metod: Kvalitativ ansats. Intervjustudie med fenomenografi som metod i datainsamling och analys.

Bakgrund: Internationell forskning påvisar att sjuksköterskans genuina omvårdnadsarbete försvåras inom den rättspsykiatriska vården. Kärnan i denna problematik är den tvetydighet som uppstår då sjuksköterskan förväntas bedriva en etiskt grundad omvårdnad gentemot patienter som vårdas mot sin vilja. Forskning, särskilt ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv, saknas gällande sjuksköterskors möjlighet att använda sin professionsspecifika kunskap inom den rättspsykiatriska slutenvården. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans möjlighet att tillämpa sin professionella kunskap inom den rättspsykiatriska slutenvården. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats baserad på tematiskt utarbetade, interaktiva intervjuer med sex sjuksköterskor verksamma vid en rättspsykiatrisk klinik i en svensk storstad.

Inledning: Inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Stockholms län finns fyra Mellanvårdsmottagningar. Dessa är en förstärkning till Öppenvården och kan arbeta intensivt med familjer i deras hem eller närmiljö.Frågeställningar: Syftet med denna studie är att få ökad förståelse och kunskap om hur familjer, som haft kontakt med BUP Mellanvård, upplever hembesök som arbetsmetod samt hur de upplevt den behandlingsinsats som de fått. Studiens frågeställningar är: Hur upplever familjer hembesök som arbetsmetod? Vilken betydelse har platsen för kontakten? Hur blev relationen mellan behandlare och familj? Hur blev utfallet av behandlingsinsatsen?Metod: Sex familjer deltog i studien som genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Svaren presenteras i komprimerad och sammanfattad form under respektive område; hemmet, behandlingen och relationerna.Resultat: Resultatet visar att föräldrarna såg främst praktiska fördelar med hembesök, de upplevde det heller inte besvärande att ta emot behandlare i det egna hemmet.

This paper has two parts. In the first part we analyse the Swedish translation of KIMS and we compare it with the American version that Baer and colleagues developed(Baer et al, 2004). Our focus is the factor structure, internal consistency, scale correlations and validity in relation to the already validated translation of the MAAS. The second part has three issues: Does a group of relatives to persons with borderline personality disorder differ from a group of university employees with respect to different aspects of mindfulness? What are the correlations between KIMS and the symptom measure BSI-GSI for the group of relatives? Has the Family Connections program had any effect on the degree of mindfulness for the group of relatives? 123 university employees answered the KIMS questionnaire.

Bakgrund: Lag om psykiatrisk tvångsvård innebär att sjukvården har rätt att ta bort självbestämmanderätten från en individ om denne lider av en allvarlig psykisk störning. Restriktioner och tvångsåtgärder som tvångsmedicinering, avskiljning och fastspänning kan förekomma. Syfte: Syftet är att belysa hur patienter upplever tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Antonovskys Känsla av sammahang har använts som teoretisk referensram.

Bakgrund: Alla, som vårdas inom rättspsykiatrisk vård, har någon form av psykiskt funktionshinder och har också begått ett eller flera brott. Vården regleras av ett antal lagar. I rehabiliteringen ingår utslussning av patienten till öppna vårdformer genom så kallad permission. Ett antal av de patienter som har permission återintas emellanåt till slutenvården av olika orsaker. De benämns ibland som svängdörrspatienter.Syfte: Syftet var att belysa olika berörda personalgruppers syn på och erfarenheter av vad som har betydelse för om en patient som vårdas enligt lagen om rättspsykiatrisk vård, lyckas eller misslyckas med sin permission.Metod: En kvalitativ ansats valdes och två fokusgruppsintervjuer med sex deltagare i varje grupp genomfördes.

The purpose of the present essay, as part of the project Self esteem and Life circumstances among teenagers, was to investigate the rate of both deliberate self-harm (DSH) and risk behaviour related to eating disorders in 14-year-old swedish adolescents, gender differences in DSH, and possible correlations between DSH and risk behaviours related to eating disorder. In addition, the effects of expressive writing (Pennebaker & Beall, 1986) on DSH and risk behaviours related to eating disorders were investigated. Data from two pilot studies are included. In total, 198 14-year-olds from four different schools in southern Sweden participated. For the purpose of measuring the rate of DSH, a simplified version of Gratz's (2001) Deliberate Self-Harm Inventory (DSHI) was used.

Today many children and youths are allocated to ?The Swedish Authority of Child and Youth Psychiatry (BUP) for the sake of being investigated by means of a neuropsychiatric inquire and many of which are assigned the diagnosis ADHD. During recent years ?The Swedish National Board of Health and Welfare? has declared, in it?s annual account of the current psychiatric state of Swedish Children and Youths, that the healthcare provided for those with neuropsychiatric diagnoses ? such as Asperger syndrome and ADHD, has increased.ADHD is short for Attention deficit hyperactivity disorder, which implies neuropsychiatric impediments i.e. hyper activity, inadvertence and an inability to control impulses.The aim of the Study is to describe and analyze how youth, in the age range of sixteen to eighteen years of age, diagnosed with ADHD define themselves, their daily life, their social state, their next to kin relationships and, finally, their concept of their future.The Study is qualitative.

I olika perioder har ämnet våld inom psykiatrin lyfts fram i media, ofta i samband med att ett våldsdåd har begåtts av en ?våldsam psykpatient?. Varken i media eller i den tidigare forskningen är det vanligt att ämnet blir belyst ur ett patientperspektiv. Denna kvalitativa studie försöker fånga ett inifrån-perspektiv och tar sin ansats i att försöka beskriva vad som kan leda fram till att det uppstår konflikt- och våldssituationer på en sluten psykiatrisk avdelning. Studien har genomförts med hjälp av samtal med sju personer med erfarenhet av våld under sin vistelse på en sluten avdelning.

I olika perioder har ämnet våld inom psykiatrin lyfts fram i media, ofta i samband med att ett våldsdåd har begåtts av en ?våldsam psykpatient?. Varken i media eller i den tidigare forskningen är det vanligt att ämnet blir belyst ur ett patientperspektiv. Denna kvalitativa studie försöker fånga ett inifrån-perspektiv och tar sin ansats i att försöka beskriva vad som kan leda fram till att det uppstår konflikt- och våldssituationer på en sluten psykiatrisk avdelning. Studien har genomförts med hjälp av samtal med sju personer med erfarenhet av våld under sin vistelse på en sluten avdelning.

I olika perioder har ämnet våld inom psykiatrin lyfts fram i media, ofta i samband med att ett våldsdåd har begåtts av en ?våldsam psykpatient?. Varken i media eller i den tidigare forskningen är det vanligt att ämnet blir belyst ur ett patientperspektiv. Denna kvalitativa studie försöker fånga ett inifrån-perspektiv och tar sin ansats i att försöka beskriva vad som kan leda fram till att det uppstår konflikt- och våldssituationer på en sluten psykiatrisk avdelning. Studien har genomförts med hjälp av samtal med sju personer med erfarenhet av våld under sin vistelse på en sluten avdelning.

I olika perioder har ämnet våld inom psykiatrin lyfts fram i media, ofta i samband med att ett våldsdåd har begåtts av en ?våldsam psykpatient?. Varken i media eller i den tidigare forskningen är det vanligt att ämnet blir belyst ur ett patientperspektiv. Denna kvalitativa studie försöker fånga ett inifrån-perspektiv och tar sin ansats i att försöka beskriva vad som kan leda fram till att det uppstår konflikt- och våldssituationer på en sluten psykiatrisk avdelning. Studien har genomförts med hjälp av samtal med sju personer med erfarenhet av våld under sin vistelse på en sluten avdelning.

I olika perioder har ämnet våld inom psykiatrin lyfts fram i media, ofta i samband med att ett våldsdåd har begåtts av en ?våldsam psykpatient?. Varken i media eller i den tidigare forskningen är det vanligt att ämnet blir belyst ur ett patientperspektiv. Denna kvalitativa studie försöker fånga ett inifrån-perspektiv och tar sin ansats i att försöka beskriva vad som kan leda fram till att det uppstår konflikt- och våldssituationer på en sluten psykiatrisk avdelning. Studien har genomförts med hjälp av samtal med sju personer med erfarenhet av våld under sin vistelse på en sluten avdelning.