Syftet med denna studie var att undersöka grundutbildade sjuksköterskors upplevelser av sin kunskap för att bemöta och vårda patienter med borderline personlighetsstörning samt undersöka vilka kunskaper de önskade att grundutbildningen skulle ge. Sju legitimerade sjuksköterskor utan specialisering inom psykiatri som arbetar i Mellansverige deltog i studien. Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studiens huvudresultat visade att sjuksköterskorna tyckte att psykiatriutbildningen gav en bra teoretisk grund men att den inte alltid överensstämmer med praktiken.

The aim of the study was to understand professionals? perceptions and experiences of adolescent stress. In the study I interested myself further if you can identify gender-specific patterns in the professional stories about young people's stress and stress related illness. Five interviews were conducted with professionals in psychiatry and social work. The thesis took its incipience in social constructionism.

Syftet med denna studie var att undersöka hur legitimerade familjeterapeuter inom Barn och- ungdoms psykiatrin (BUP) upplever sin egen och sin arbetsplats kunskap gällande barn som upplevt familjevåld. Syftet var vidare att titta på hur legitimerade familjeterapeuter genomför bedömningar och behandlingar på BUP när de träffar barn som kan ha upplevt eller som har upplevt familjevåld. Frågeställningar har varit hur legitimerade familjeterapeuter upplever sin egen respektive sin arbetsplats kunskap gällande målgruppen barn som upplevt familjevåld? Ytterligare frågeställningar har varit hur bedömningar görs samt hur behandlingen ser ut som erbjuds av legitimerade familjeterapeuter på BUP?  I studien har 38 legitimerade familjeterapeuter svarat på en enkät med fasta svarsalternativ. Enkätstudien har vidare kompletterats med 13 telefonintervjuer med semistrukturerade frågor för att möjliggöra att respondenterna fått delge sina åsikter på ett friare sätt.

Syfte: Uppsatsen beskriver hur systematiskt förbättringsarbete har använts i syfte att öka rehabiliteringsmöjligheter för patienter i rättspsykiatrisk vård samt vetenskapligt undersöka framgångsfaktorer och hinder för användning av systematiskt förbättringsarbete i rättspsykiatrisk slutenvård.Metod: Systematiskt förbättringsarbete med Nolans förbättringsmodell har använts. Process och resultatmätningar gjordes i förbättringsarbetet för att svara på frågan om förändringen är en förbättring. Den vetenskapliga studien bygger på två fokusgruppsintervjuer, en grupp i verksamheten och en med en extern utvecklingsaktör. Fokusgrupperna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Förbättringsarbetet visar att logistik, planering och samordning förbättrats men att det kvarstår ytterligare insatser innan målet med att öka möjligheterna till rehabilitering för patienterna är uppnått. Studien resulterar i framgångsfaktorer och hinder som beskrivs med följande kategorier: Drivkraft, metod, delaktighet, ledningens ansvar, säkerhetsperspektiv, motstånd, ?Rågårdstänket?, systemförståelse och kulturskapande.

This study aims to investigate the political reformation of the psychiatric care in Sweden, that took place 1995. The main purpose is to illuminate the transformation of subjectivity for mentally ill people after the reform 1995. The group of people which are present in the study are those who former were subjects of care in psychiatric hospitals, but with regarding to the reform have moved out from the institutions and instead become clients for community care. This new group of mentally ill people became, in connection with the reform, subjects for a new concept psykiskt funktionshinder. This new label and concept, that were attached to the present group, is the main concept for the investigation in the present study. The method, that was used in the study, develops a textual based analysis of the official documents, that were produced in connection with the political decision to reform the care of mentally ill people. With a theoretical conceptuality taken from Michel Foucault, with concepts such as discourse, power, and subjectivity, are the documents analysed in order to illuminate how the new subjectivity, under the concept of psykiskt funktionshinder arise.

Bakgrund: Specialistsjuksköterskan ska uppta patientberättelsen och utifrån sinspecialiserade kunskap om medicinska eller psykiatriska tillstånd göra en korrekt bedömning.Sjuksköterskan ska från sin bedömning sedan förse patienterna med adekvata vårdåtgärder. IGöteborg har andelen ambulansuppdrag som klassificeras som psykiatrisk sjukdom ökat desista åren. Med anledning av det planerar ambulanssjukvården i Göteborg en speciellpsykiatriambulans med dubbelkompetens, en sjuksköterska som har specialistkunskap inompsykiatri samt en ambulanssjuksköterska. I Stockholm skall en psykiatriambulans införas 1april 2015 men inte med dubbelkompetens. Anledningarna till planen att introducera enpsykiatriambulans är att utveckla den akuta prehospitala vården bland annat genom att hjälpapatienter med psykiatrisk problematik till rätt vårdnivå.

Tvång är en realitet i psykiatrisk slutenvård och påverkan på individens autonomi utgör en viktig kunskapskälla för omvårdnadspersonal. Under 1990-talet genomfördes betydande förändringar inom psykiatrins område med uppkomst av Psykiatrireformen, Lag om psykiatrisk tvångsvård och Lag om rättspsykiatrisk vård, i syfte att förbättra vård och behandling av individer med psykiatriska åkommor. Tvångsåtgärder som förekommer inom den psykiatriska vården utgörs av bältning, isolering, kvarhållande på en sluten psykiatrisk vårdenhet och dylika frihetsberövande åtgärder. Syftet var att beskriva upplevelser och erfarenheter hos individer som genomgått psykiatrisk tvångsvård inom slutenvården. Metoden var en litteraturstudie av kvalitativ design med induktiv ansats.

Föreliggande examensuppsats undersöker vilka möjliga betydelser och meningsinnebörder feministiska perspektiv kan ha för bedrivandet av psykoterapi. Utifrån en explorativ och förståelsegrundande ansats intervjuades 13 svenska behandlare med självidentifierade feministiska utgångspunkter om hur de ser på skärningsytorna mellan feminism och psykoterapi, sin yrkesroll, samt vilka konsekvenser deras feministiska perspektiv får i det praktiska behandlingsarbetet.Resultaten visar att feministisk terapi som begrepp framstår som i stort sett oetablerat i en svensk psykoterapeutisk kontext, att förhållandevis lite forskning på området tidigare är gjord, samt att intervjudeltagarna ofta framställer sammanjämkningen mellan feministiska och psykoterapeutiska diskurser som komplicerad. De medverkande beskriver sina feministiska utgångspunkter som en bakomliggande filosofi snarare än en uppsättning tekniker. Dessa omsätts i terapeutisk behandlingspraktik genom en problematisering av maktaspekter, ett uppmärksammande av strukturella faktorers inverkan på subjektivitetsskapandet, samt ett kritiskt och stundtals avståndstagande förhållningssätt till specifika delar av de gängse terapiparadigmen. Ideologiska dimensioner exemplifieras bl.a.

The environmental work in Sweden has developed a lot over the past fifty years. Today, most companies have some kind of environmental work. Environmental activities are regulated by the Environmental Code, which applies in parallel with other laws. This report is an environmental review for Bräcke Diakoni. The report aims to find out how much environmental impact Bräcke Diakoni has.

I denna studie ställs frågan om den psykiatriska diagnosens sociala praktik för människor som inte har den psykiatriskt diagnostiserande specialvetenskapens utbildning genom att utforska ett perspektiv som inte uppmärksammats av forskningsfältet: vårdpersonalsperspektivet. Frågeställningen är hur människor som lekmän använder psykiatriska diagnoser och vilka faktorer som påverkar hur psykiatriska diagnoser upplevs som meningsfulla. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är hämtad från Ian Hackings analys av psykiatrisk diagnostik som en interaktiv kategori tillsammans med en analys av Martin Heideggers syn på det mänskliga ?varat? som ett socio-ontologiskt koncept. Härigenom framträder en bild av hur psykiatriska diagnoser är problemformuleringar sprungna ur självreflektion.

SAMMANFATTNINGInledning: Den som begår ett brott under allvarlig psykisk störning kan överlämnas till rättspsykiatrisk vård istället för fängelse enligt lagen för rättspsykiatrisk vård (SFS 1991:1129). Inom den rättspsykiatriska slutenvården är sjuksköterskans uppgift att vårda patienten under frihetsberövning för att skydda samhället från patienten.Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av att omvårda patienter under lagen av rättspsykiatrisk vård.Metod: En kvalitativ intervjustudie, nio sjuksköterskor med erfarenhet av rättspsykiatrisk vård intervjuades. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Huvudresultatet är temat omvårdnaden är nyckeln tillbaka till ett fungerande liv i samhället. Ur temat lyftes sex kategorier: Att se patienten som medmänniska, Att få patienten delaktig i vården, Mål och delmål mot återanpassning, Samtal som omvårdnadsåtgärd, Balansera vårda och vakta, och Vårda med stöd av lagen. Resultatet visar att sjuksköterskorna betonar respekt för patientens människovärde och reflekterar över sitt eget och patientens agerande.

Syftet med denna C-uppsats är att söka förståelse kring hur personalen inom socialpsykiatrin iEskilstuna kommun, interagerar och bemöter psykiskt funktionshindrade. Empirisk data harsamlats in med hjälp av fokusgruppsintervjuer med personal som är verksam inomsocialpsykiatrin. Intervjuerna är halvstrukturerade till sin karaktär, då de dels är fördefinieradeav oss författare men också tematiserade. Detta ger utrymme för respondenterna att berättaom sina upplevelser kring interaktionen och bemötandet. Vi har i denna studie använt oss avsymbolisk interaktionism som teori, för att ytterligare kunna förstå och fördjupa oss i detmaterial som fokusgruppsintervjuerna resulterat i.

This study demonstrates that there is variety of treatment interventions for children exposed to intimate violence. These interventions are differentiated in design but a common ground for them all is that they strive to provide a chance for children exposed to intimate violence, to be able to speak about and process their feelings and violent experiences. The study?s aim is to, with a qualitative approach, seek understanding for the different actors who practice social work, see upon their task in the treatment interventions that are provided for children exposed to intimate partner violence. The study is based on mapping the existing treatment interventions for previously mentioned target group, in Malmö.

Mental illness in school ? A counselors perspective - The purpose of the study is to examine school counselors work with students (13- 15 years of age) who are struggling with mental illness. Focus on mental illness is discussed in a school context. From the school counselors perspective questions like, what kind of working methods are they using and, how they collaborate are examined. The research design is based on a qualitative approach, with ten Semistructured interviews with ten different informants who work as a counsellor at 10 different schools around Skåne.

This qualitative study aimed to examine which discourses can be found within the Child and Adolescent Psychiatry (BUP) and women?s shelters against domestic violence, concerning children that have experienced violence within the family, from two perspectives: the child?s need of father and of protection from violence. The study also aimed to examine which discourses can be found within the organisations concerning children?s well-being, how they define their mission concerning domestic violence and how this can affect the practical work with children that have experienced violence and their parents. The questions that the study aimed to answer were which discourses can be distinguished within BUP and the women?s shelters against domestic violence and how they can affect the different agencies? view of the child?s need and well-being.