Den här studien tar upp fem lärares syn på auktoritet, disciplin och fostran i relation till samhället vi lever i. Detta är en studie om läraren som en auktoritet i klassrummet och deras förhållningssätt till begreppen auktoritet, fostran och disciplin i skolverksamheten. För att få djupare förståelse om lärarnas syn på dessa begrepp har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och litteratur som ett komplement för att förstå och relatera i ett historiskt perspektiv på synen av en lärare. I studien kom vi fram till att lärarens roll som auktoritet hör i väldigt stor grad ihop med lärarens lärarstil och hur den är som person. Vidare spelar omgivningen och samhället vi lever i in väldigt mycket i normer angående vilka beteende som lärare uppmuntrar och inte uppmuntrar. Detta har betydelse då lärarens auktoritet svarar på de responser runt omkring en. Samhället och olika generationer har stor inverkan på vilka beteenden som uppmuntras och inte uppmuntras då vår känslighet, vårt seende och tänkande har förändrats betydligt under sista halvan av 1900- talet..

Sexualitetens historia präglas av en stor ojämlikhet beträffande sexuellt handlingsutrymme mellan kvinnor och män. Med denna studie ämnar vi att utforska eventuella ojämlikheter mellan killar och tjejers sexuella handlingsutrymme i Sverige, världens fjärde mest jämställda land enligt World Economic Forum. Vår studie bygger på två fokusgrupper med totalt 13 deltagare i åldern 16-17 år. Empirin i vår studie har analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Vår studie visar att samma handlingar och beteenden som ger killar status som kungar ger tjejer stämplar som horor.

SammanfattningDenna studie, baserad på enkätdata från det nationella kvalitetsregistret RIKSÄT, insamlad mellan 2003-2010, undersökte betydelsen av vikt vid ätstörningsbehandling för svenska kvinnor. Viktgrupper inom diagnoserna anorexi, bulimi, ätstörning utan närmare specifikation samt hetsätningsstörning jämfördes avseende behandlingsutfall. Utfallsmåtten var kvarvarande symtom efter avslutad behandling i form av Hetsätning och kompensatoriska beteenden och Ångest kring mat och vikt, Tillfredsställelse med behandlingskontakt, samt Förändringar i global funktionsförmåga (GAF). Resultatet indikerar samband inom diagnosen anorexi. Underviktiga vid behandlingsslut var mindre nöjda med behandlingskontakten än de med hälsosam vikt och de som förblivit underviktiga var mindre nöjda än de som gått från undervikt till hälsosam vikt.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilken hjälp en lärare kan ge en elev som har beteendeproblem och uppträder på ett sådant sätt att denna stör undervisningen för sig själv och/eller andra, samt vilka metoder som finns för att hjälpa den samme och vad en lärare kan göra när problemen blir för svåra. I undersökningen deltog tre lärare, en specialpedagog och en socionom. Metoden för undersökningen var semistrukturerade intervjuer. Undersökningen visade att i klassrummet spelar bemötande och positiv förstärkning en viktig roll för att eleven ska bli sedd och därigenom uppträda på ett bättre sätt. Regler och ramar och ett strukturerat förhållningssätt är medel som ger elever med beteendeproblem bättre förutsättningar.

Undersökningen hade som syfte att studera för- och nackdelar med att arbeta med konkret material som förstärkning i matematikundervisningen. För att utforska detta utfördes dels lärarformulär för att se hur lärare såg på ämnet. Dels utfördes två olika typer av lektionspass, ett teoretiskt och ett praktiskt. Under lektionspassen observerades eleverna och deras beteenden antecknades. Inhämtade kunskaper mättes sedan i ett kunskapsprov.

Frågan om selektionsenheter handlar om vilka entiteter, gener, individer eller grupper, som det naturliga urvalet verkar på. Vilka av dessa uppfyller det naturliga urvalets krav på variation, ärftlighet och skillnader i konkurrensförmåga? Den klassiska synen är att urvalet verkar på individer. Individer som är altruistiska, i betydelsen att degynnar andra individers överlevnad och reproduktion på bekostnad av sig själva, har beteenden som är osannolika att uppkomma om individer fungerar som selektionsenheter. Om grupper kan fungera som selektionsenheter kan altruistiska beteenden utvecklas, eftersom grupper med större andel altruister får konkurrensfördelar gentemot andra grupper.Argument för gener som selektionsenheter är bland annat att de utgör den kausala grunden till allaanpassningar och är de enda strukturer som bevaras över evolutionär tid.

ProblemformuleringFörfattarna anser att organisationer ofta associeras med formaliserade beteenden, men vad skulle hända om vi bryter dessa associationshinder i ett försök att skapa skärnings-punkter. Går det att genom arbetsmetoder främja möjligheter för skärningspunkter och öka innovationsförmågan genom intraprenörernas roll i organisationer?SyfteSyftet är att tolka Frans Johanssons (2005) teorier om skärningspunkter och översätta dem till arbetsmetoder.MetodGenom studien har författarna pendlat mellan olika abstraktionsnivåer och insamlat te-ori och empiri allteftersom. De har genom tolkning, applicerat teorier till arbetsmetoder och utfört en empirisk workshop. I analysen har författarna kopplat samman teorin och empirin för att diskutera kring, samt försöka besvara studiens syfte.SlutsatsStudien visar att det är möjligt att använda Frans Johanssons (2005) teorier kring skär-ningspunkter i arbetsmetoder.

Vi har studerat hur de svenska allmänna pensionsfonderna har analyserat och reagerat på det kraftiga dollarfallet sedan år 2000. Då flera etablerade ekonomer anser att dollarfallet berodde på den amerikanska ekonomiska politiken, dess stora handelsunderskott samt eurons introduktion, så är det rimligt att anta att även fonderna förutsett dollarfallet. Genom intervjuer med samtliga APfonder samt komplimenterande data ur årsredovisningar har vi försökt ge en bild över hur de analyserade och reagerade på den fallande dollarn. Vi har använt oss av teorier rörande perceptuella fel vid finansiell verksamhet samt flockbeteende för att analysera förloppet. Vi upptäckte att fonderna har analyserat och reagerat olika på dollarfallet.

Bakgrund: HIV är ett globalt problem med cirka 30-36 miljoner människor som har sjukdomen. Generellt har människor med HIV-smitta sämre hälsa och känsla av sammanhang, behovet av information har hälsorelaterad påverkan på patienter.Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans kunskap och dess betydelse i vården av patienter med HIV-smitta.Metod: Studien består av en litteraturöversikt innehållande tretton artiklar med såväl kvantitativ som kvalitativ ansats.Resultat: Sjuksköterskor har viljan och anser att de behöver lära sig mer om sjukdomen. Positiva attityder gentemot patienter hör samman med bättre kunskap. Utbildning om HIV minskar rädsla och ger sjuksköterskor större förståelse för diskriminering och stigmatisering.Slutsats: Kunskapen hos sjuksköterskor har betydelse i vården av patienter med HIV-smitta, den visar sig i attityder och ställningstaganden samt rädsla och stigma. Kunskapen minskar rädslan hos sjuksköterskor, vilket leder till en god vård för patienterna.

Mitt syfte med denna uppsats är att analysera den statliga offentliga utredningen SOU 2001:10 Barn i homosexuella familjer, för att se hur den normala respektive den onormala familjen skapas genom olika distinktioner. Jag fokuserar på hur kön/genus och begär kan ses som betydelsebärande konstruktioner i skapandet av den hetero- och den homosexuella familjen, samt den heterosexuella normens makt att begripliggöra handlingar, beteenden och kategorier.Jag analyserar min empiri, SOU 2001:10, med hjälp av feministiska och queer teoretiska utgångspunkter, där inspiration hämtats från dessa teoriers konstruktivistiska och dekonstruktivistiska ansatser. Jag har i uppsatsen varit intresserad av att visa hur queerteori kan användas för att dekonstruera ett empiriskt material som har materiell och kulturell betydelse.I uppsatsen visar jag hur Butlers heterosexuella matris kan användas för att förstå hur den homosexuella familjen normeras i utredningen. I kapitlet Familjens ?ontologi? visar jag hur den homosexuella familjen och den heterosexuella familjen skapar varandra och hur den heterosexuella hegemonin drar upp gränserna för de (o)begripliga familjerna..

Rapid economic development and urbanization has led to an improved standard of living for the Chinese people. Meanwhile, a series of environmental problems have also appeared and smog, in particular, has caused the Chinese people to realize how serious the situation is. Smog has seriously affected normal economic activities and people's everyday lives, resulting in financial losses, increased mortality and disease. How to handle the smog becomes particularly important. The purpose of this study is to describe and discuss the underlying causes of two sources of pollution, particulate matter and sulfur dioxide, as well as what drives individuals' and firms' environmentally destructive behavior.

Studiens syfte är att belysa vad det kan innebära att arbeta efter en behandlingsmetod som är utarbetad i ett annat land och överföringen av MST från USA till Sverige exemplifierar detta. Frågeställningarna är: Vilka, för MST-arbetet, betydelsefulla skillnader finns det mellan USA och Sverige?, Hur har man löst de dilemman som uppstått på grund av skillnaderna?, Vad återstår att lösa?Forskning som gjorts i USA och Norge visar på goda resultat, en studie i Kanada visar ingen skillnad mellan MST och andra insatser och en pågående studie finns i Sverige. Tidigare studier på MST har främst perspektiv på dess effektivitet, dels vad gäller förändrade beteenden, dels de samhällsekonomiska följderna. Någon större studie med fokus på kontextuella dilemman vid överföring av MST har inte hittats.Denna studie har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och bygger på intervjuer med fyra MST-teamledare i Stockholm.

Negativöverspridning från arbetsliv till privatliv och från privatliv till arbetslivuppkommer när beteenden, humör, stress eller känslor från den ena sfären på ettnegativt sätt påverkar den andra sfären. Denna uppsats har en kvalitativ ansatsoch undersökte lärares upplevelse av negativ överspridning mellan arbetsliv ochprivatliv och tvärtom. Respondenterna var 16 lärare inom grundskola ochgymnasieskola som förde dagbok kring negativ överspridning. De typer av negativöverspridning som nämndes oftast var 1) hög arbetsbelastning, 2) tankar ellerkänslor som stör, 3) trötthet, 4) problem med andra människor samt 5) problemmed maskiner. Resultatet visade att respondenterna rapporterade mer negativöverspridning mellan arbetsliv och privatliv än tvärtom.

Min empiriska studie grundar sig på intervjuer av 9 kvinnor mellan 17 och 46 år som själva sett sig som ?duktiga flickor?. Syftet har varit att öka kunskapen om duktiga flickors upplevelse av sin skoltid. Jag har använt mig av enskilda kvalitativa intervjuer som har bandats, transkriberats och kodats för att sedan kategoriserats. Litteraturen jag läst kring ämnet visar att det i första hand är läraren som ställer höga krav på enskilda elever och frambringar rollen som duktig flicka.

Bakgrund: Efter en kurs i utomhuspedagogik väcktes tanken huruvida utemiljön påverkar individens beteenden. Jag funderade på om elevers roller ser likadana ut inne och ute. Om så är fallet kan jag använda mig av den kunskapen i mitt framtida yrke som lärare. Mitt syfte med uppsatsen är att belysa några elevers roller ute och inne. Genomförande: Data samlades in med hjälp av observation av fyra elever.