I läraryrket finns olika delar av yrkesetik som styr lärares handlande och inom denna etik finns olika former av ansvar. Denna studie behandlar lärares syn på ansvar kopplat till skolans Antimobbningsarbete. Syftet är att belysa skolpersonalens uppfattning om ansvar samt deras synpunkter och värderingar kring ansvar kopplat till just Antimobbningsarbete.Studien fokuserar både på det juridiska och det moraliska ansvaret som ligger på skolans personal i Antimobbningsarbetet. Metoden för insamlingen av studiens empiriska material är kvalitativa intervjuer genomförda med två rektorer och åtta lärare i två olika delstudier.Resultatet i studien visar att respondenterna är eniga i de båda delstudierna kring att ansvaret för ett fungerande Antimobbningsarbete ligger på all personal på skolan. Det resultat som skiljer sig mest mellan de två delstudierna är synen på ansvar.

För att bidra till dagens Antimobbningsarbete som sker ute på skolor ser vi att barnens perspektiv bör lyftas fram. Vi tar upp olika forskare och deras definition och syn på fenomenet mobbning. Här lyfter vi även fram fyra olika perspektiv som vi använder i vårt analysarbete. Syftet med vår studie är att undersöka barns uppfattningar kring fenomenet mobbning, varför det uppstår och hur man kan stävja det. Barns perspektiv är betydelsefullt i vårt arbete då det är barns uppfattningar vi vill lyfta fram med vår studie.Vi har använt oss av en fenomenografisk kvalitativ metodansats där vi intervjuade åtta grupper med tre tioåriga barn i varje grupp. Dessa barn fick dessutom enskilt fylla i en enkät innehållande tre frågor.

Syftet med studien var att få fram en kartläggning av de verktyg som används iAntimobbningsarbetet på tre grundskolor från samma kommun i en mellanstorstad i Sverige. Studien har gjorts med ett kvalitativt perspektiv med hjälp avfokusintervjuer av fem pedagoger och tre skolledare. Studien visar att skolornahar ett systematiskt Antimobbningsarbete som bygger på att det förebyggandearbetet mot mobbning är det som ger ett gott resultat för att det inte ska uppståmobbning. De verktyg och arbetsmetoder som används i det förebyggandearbetet mot mobbning är det som på ett tidigt stadium ger det bästa resultatet iarbetet..

Vårt utvecklingsarbete syftar till att öka kunskap och förståelse gällande hur en organiserad rastverksamhet kan minska kränkande behandling och konflikter. Rasten utgör 20 % av elevers skoldag. Det är ett outnyttjad arena för pedagogiska möten med barnen. Vi har därför startat upp rastverksamhet som involverar hela skolan från årskurs 1-3. Skolan som utvecklingsarbetet utförs på visar en enkätstudie på barnen att det finns riks för utanförskap.

Detta arbete är en forskningsöversikt över kränkande behandling och mobbning av sexuella minoriteter i svenska och nordamerikanska skolor, samt skolors Antimobbningsarbete och vilka förhållningssätt som verkar kunna motverka negativa trender. Ramen för uppsatsen är den svenska lagstiftningen om diskriminering och kränkande behandling av barn och ungdomar, som ställs i relation till forskning i skolor för att påvisa samband och skillnader mellan teori och praktik. Nordamerikansk forskning är inkluderad för att ge mer insikt i ämnesområdet och att bidra med ett transnationellt perspektiv. Den valda forskningen visar att sexuella minoriteter löper en högre risk att falla offer för kränkande behandling och mobbning, samtidigt som konsekvenserna är högst oroväckande i form av bl.a. nedsatt psykisk hälsa, depression och självmordsförsök.

Detta examensarbete belyser hur svenska skolor arbetar mot mobbning. Mobbning är ett stort problem som orsakar stor oro bland skolbarn. 1969 ville läkaren Peter-Paul Heinemann uppmärksamma mobbning då han upptäckte att många barn blev mobbade och att vuxna inte brydde sig. 1973 forskade psykologen Dan Olweus kring pojkars beteende kring mobbning. Detta var början till Antimobbningsarbetet.Det finns ett flertal antimobbningsprogram och jag har valt att undersöka Friendsprogrammet och Olweusprogrammet.

Såväl internationell som nationell forskning påvisar att flertalet antimobbningsprogram samt antimobbningskomponenter, som av forskare och experter förordats, i många fall kan vara ineffektiva tillika kontraeffektiva. Då varje fall av mobbning är unikt blir således metoden att bekämpa det också sådant. I Sverige har Skolverket (2011) gjort en omfattande undersökning där de försökt finna vilka antimobbningskomponenter som är bäst lämpade i förhållande till kön. Till detta har fler studier börjat uppkomma, där ansatsen har utgått från elevernas erfarenheter, föreställningar och reflektioner i syfte att finna diskrepanser och egeliteter med tidigare forskares resultat och kungörelser.Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka antimobbningskomponenter gymnasielever finner vara effektivast. För att uppnå detta har studien utgått från en kvantitativ metod i form av enkätundersökning på en större gymnasieskola i en medelstor svensk tätort. Resultatet visar att respondenterna tenderar att förespråka komponenter där interventioner från lärare är höga.