Bakgrund: Illamående kan uppkomma av många olika orsaker. En av dessa är illamående som uppkommer som en biverkning till cytostatikabehandling. Illamående är en känd biverkning av cytostatikabehandling, varför patienter som ska påbörja och genomgår behandling mot cancer erhåller profylaktisk Antiemetikabehandling. Illamående kan få konsekvenser som försämrad nutritionsstatus, elektrolytrubbningar och i vissa fall kan patienten vilja avbryta sin behandling på grund av att illamåendet blir för jobbigt. Trots Antiemetika fortsätter illamående att vara ett stort problem vid cytostatikabehandling.Syfte: Att beskriva olika omvårdnadsåtgärder som kan användas som ett komplement till Antiemetika vid behandling av illamående orsakat av cytostatika.Metod: En litteraturstudie med grund i analys av kvantitativ forskning genomfördes.Resultat: Sökningar resulterade i fem omvårdnadsåtgärder: progressiv muskelavslappning, tillskott av ingefära, proteintillskott och ingefärskapslar, intag av druvjuice och musikterapi och bildspråk.

Illamående och kräkning är en problematisk biverkning av cytostatikabehandling oavsett dos. Många patienter får Antiemetika för att lindra illamående och kräkning. Trots detta lider många patienter av fortsatt illamående och kräkning vilket påverkar deras dagliga liv. Vad finns det då för icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder att tillgå utöver Antiemetikaprofylax? Syftet med denna studie är att systematiskt sammanställa litteratur gällande icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid cytostatikarelaterat illamående och kräkning.

Inledning Postoperativt illamående och kräkning är ett välkänt problem efter sövning medgenerell anestesi och drabbar mellan 20 % och 30 % av alla patienter som blir sövda. För attminska de obehag och lidande som illamående och kräkning kan ge den postoperativapatienten vore det optimala att profylaktiskt behandla de patienter som löper en stor risk attdrabbas av postoperativt illamående och kräkning. För att avgöra hur hög risk patienten har attdrabbas av postoperativt illamående och kräkning beskrivs i litteraturen ett flertalriskbedömningsmodeller som sjuksköterskan kan använda sig av. Syfte att granska omanvändandet av en riskbedömningsmodell kan minska frekvensen av postoperativt illamåendeoch kräkning hos patienter som erhållit generell anestesi. Metod Litteraturstudie.

Postoperativt illamående och kräkningar, PONV, har sedan anestesins begynnelse vållat patienten stort lidande. Tillståndet kan förlänga den postoperativa vistelsen och är en av de vanligaste orsakerna till oplanerad inläggning av patienter i samband med dagkirurgi. Syftet med föreliggande arbete var att undersöka den förebyggande effekten av akupressur som ensam intervention eller i kombination med viss farmakologisk antiemetisk terapi vid postoperativt illamående och kräkningar hos vuxna patienter efter allmänkirurgi. En systematisk litteraturstudie genomfördes och tio vetenskapliga artiklar inkluderades och kvalitetsbedömdes. Sökning utfördes i databaserna PubMed, EBSCO HOST och Cochrane Library.

Illamående och kräkning är förekommande biverkningar hos patienter med cancer som behandlas med cytostatika och är därmed tillstånd som sjuksköterskan kommer i kontakt med. Om patientens illamående och kräkning inte förebyggs kan det leda till konsekvenser som att patienten blir dehydrerad, tappar aptiten, blir undernärd och försvårar skadad vävnad att återhämta sig från cytostatikabehandling. Trots att de flesta patienter får Antiemetika lyckas inte deras illamående och kräkning förebyggas. Syftet var att belysa komplementära behandlingsmetoder vid cytostatikarelaterat illamående och kräkning. Studien är utförd som en litteraturstudie och baserad på 14 vetenskapliga studier.

Robotassisterad prostatektomi innebär speciella omständigheter för patienten avseende positionering där de ligger i ett extremt så kallat Trendelenburgläge med huvudet sänkt 45 grader samt att buken blåses upp med koldioxid. Dessa två faktorer predisponerar för att patienten drabbas av postoperativt illamående och kräkningar. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av postoperativt illamående och kräkningar 24 timmar efter robotassisterad prostatektomi. Patienterna själva skattade sitt illamående enligt MANE- skalan som är en 7-punktsskala. Metoden som användes är en kvantitativ icke experimentell pilotstudie.

I dagsläget beräknas cirka var tredje människa att drabbas av cancer. En vanlig behandlingsmetod vid cancer är cytostatikabehandling, biverkningar som är vanliga är illamående och kräkningar, men de går ofta att förebygga med läkemedel och andra olika åtgärder. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa kunskap om åtgärder mot illamående hos personer med cancer som behandlas med cytostatika. Studien utformades som en systematisk litteraturöversikt som inkluderade både kvalitativa och kvantitativa studier för att få en större helhetsbild av ämnet som studeras. Litteratursökningen resulterade i sjutton artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

20-30 % av alla som opereras drabbas av PONV (post operative nausea and vomiting). Behandlingen av PONV är idag fokuserad på läkemedelsbehandling som t ex Antiemetika. De omvårdnadsåtgärder som utförs är inte evidensbaserade i samma utsträckning som den medicinska behandlingen. Det som är ?naturligt? för en sjuksköterska att utföra som omvårdnadsåtgärd, är inte alltid naturligt för en annan. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de omvårdnadsåtgärder som vidtas för att förebygga eller behandla postoperativt illamående och kräkningar, samt vilken effekt dessa åtgärder har ur ett omvårdnadsperspektiv.

Postoperativt illamående och kräkningar, PONV, har sedan anestesins begynnelse vållat patienten stort lidande. Tillståndet kan förlänga den postoperativa vistelsen och är en av de vanligaste orsakerna till oplanerad inläggning av patienter i samband med dagkirurgi. Syftet med föreliggande arbete var att undersöka den förebyggande effekten av akupressur som ensam intervention eller i kombination med viss farmakologisk antiemetisk terapi vid postoperativt illamående och kräkningar hos vuxna patienter efter allmänkirurgi. En systematisk litteraturstudie genomfördes och tio vetenskapliga artiklar inkluderades och kvalitetsbedömdes. Sökning utfördes i databaserna PubMed, EBSCO HOST och Cochrane Library.

?Postoperativt illamående och kräkning (PONV- Postoperative Nausea and Vomiting) är en vanlig förekommande kirurgisk komplikation. Orsaken till PONV är inte helt fastställd, till skillnad från patofysiologin vid generellt illamående. För patienten innebär PONV ett ökat lidande och längre vistelse på sjukhus. För att förebygga och lindra tillståndet PONV kan sjuksköterskan identifiera riskfaktorer hos patienten.

Bakgrund: Tonsilloperation är den vanligaste kirurgin som utförs på barn och ungdomar. Operationen medför långvarig smärta samt hög frekvens av illamående. I Sverige år 2012 kontaktade nästan en fjärdedel av alla föräldrar till barn som genomgått tonsillkirurgi sjukvården p.g.a. ej acceptabel smärta.Syfte: Syftet var att i en nationell studie kartlägga farmakologiska rutiner och informationen i samband med tonsilloperation hos barn och ungdomar.Metod: Kvantitativ deskriptiv studie, vilket utfördes som en enkätstudie där populationen var 52 öron-näs hals-kliniker i Sverige. Respondenter var öronläkare, öronsjuksköterska, anestesiläkare och anestesisjuksköterska (totalt 163 enkäter).Resultat: Svarsfrekvensen var 88 % från totalt 47 kliniker.

Postoperativt illamående och kräkningar, PONV, drabbar 30-35 % av alla vuxna patienter som genomgåren operation under generell anestesi. Konsekvenser som PONV kan leda till är bland annatelektrolytrubbningar, förlängd vårdtid, allmän fördröjning av rehabilitering efter operation samtsårrupturer. Läkemedel mot PONV har studerats grundligt, dock uppnår endast 30 % av patienternatillfredsställande effekt samtidigt som flertalet biverkningar besvärar patienterna. Sjuksköterskan har enviktig uppgift i att motverka komplikationer som uppkommer vid vård och behandling och en kritisk frågavar om den komplementära metoden akupressur är en lämplig metod att använda i detta avseende dåläkemedelsbehandling inte räcker till. Syftet med uppsatsen var således att beskriva och värderabevisvärdet av effekterna vid akupressur mot PONV för att kunna bidra med evidensbaserad omvårdnad.Metoden som användes var, att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvantitativforskning, och 12 kvantitativa studier som ansågs bidra med evidens analyserades i resultatet.

Postoperative Nausea and Vomiting (PONV) är en vanlig komplikation efter neurokirurgiska operationer. Långa operationer, anestesiläkemedel, analgetika och vilken typ av kraniotomi (operativ öppning av skallen) som görs, är bidragande faktorer till illamåendet och kräkningarna. I denna kvantitativa litteraturstudie har åtta vetenskapliga artiklar granskats, utifrån frågeställningen: hur kan postoperativt illamående och kräkning behandlas och lindras, och vilka patientgrupper kan förväntas lida mer av det, relaterat till kimgin och anestesi. Syftet med studien var att belysa medicinska orsaker till samt farmakologiskt palliativ och förebyggande behandling vid postoperativt illamående och kräkning hos patienter som genomgått neurokirurgiska ingrepp. Vidare var syftet att relatera resultatet till ett vårdvetenskapligt perspektiv på sjuksköterskans omvårdnads funktion.

Postoperative Nausea and Vomiting (PONV) är en vanlig komplikation efter neurokirurgiska operationer. Långa operationer, anestesiläkemedel, analgetika och vilken typ av kraniotomi (operativ öppning av skallen) som görs, är bidragande faktorer till illamåendet och kräkningarna. I denna kvantitativa litteraturstudie har åtta vetenskapliga artiklar granskats, utifrån frågeställningen: hur kan postoperativt illamående och kräkning behandlas och lindras, och vilka patientgrupper kan förväntas lida mer av det, relaterat till kimgin och anestesi. Syftet med studien var att belysa medicinska orsaker till samt farmakologiskt palliativ och förebyggande behandling vid postoperativt illamående och kräkning hos patienter som genomgått neurokirurgiska ingrepp. Vidare var syftet att relatera resultatet till ett vårdvetenskapligt perspektiv på sjuksköterskans omvårdnads funktion. Litteraturgranskningen var baserad på en systematisk analysmetod beskriven av Goodmann (1 996).