Forskningens syfte var att kartlägga upplevd stress bland brottare, hur upplevelserna påverkat dem samt vilka copingstrategier som användes. Metoden som användes för denna undersökning var kvalitativa intervjuer med ett fenomenologiskt synsätt. Undersökningen visade att stress var något som alla deltagande brottare har upplevt och som de på olika sätt blivit påverkade utav. De flesta ansåg att stressen främst berodde på tidsbrist, pressen att prestera samt förväntningar från andra. De vanligaste biverkningarna av stressen var framförallt mentala såsom irritation och meningslöshet men också fysiska som magont och nervositet.

Till Sverige kommer dagligen ensamkommande flyktingbarn som so?ker asyl. Barnen har ofta varit med om sva?ra upplevelser som pa?verkat dem sva?rt med psykisk oha?lsa, a?ngest och oro som fo?ljd. Vissa av barnen placeras i familjehem men de flesta placeras pa? speciella boenden, sa? kallade HVB-hem.

According to statistics, a significant increase in sickness has occurred in the public sector in recent decades in Sweden. Human therapeutic professions is the area where the illness is most prevalent. The purpose of this study was through a qualitative method and hermeneutic approaches explore how conscious six social workers in the social services are on stress and how they cope with it. Further it investigates and analyzes how these results affect their daily work.One important result due to stress is that the social workers ability to treat their clients is impaired and they are less able to be empathetic. Inadequacy in the work environment leads to a sense of insufficiency by social workers, and a reduced quality of life.

The treatment that women get from health care staff can influence the experience of the abortion and how women manage to coping the experience emotionally. The aim of this study was to illuminate women?s experiences in connection with an abortion. The findings show that the women?s social situation led them to the decision of abortion.

One of the distinguishing features of successful societies is the ability to adapt to change, bothsocial but also natural changes like climate change. Climate change is a complex, dynamic,non-linear process with a great deal of uncertainty concerning the time perspective, risks andconsequences. A combination of factors like climate change, geographical vulnerability, adensely populated and highly built up coast line along with factors like deficient handling ofsurface runoff and a large usage of ground water leads to an increasingly vulnerable society. Italso puts a greater pressure on the society to have preventive measures in place.The number of actors working with preparing society to the expected impacts of climatechange and variability is increasing. However more than half of Sweden?s municipalities donot consider changing climatic conditions when planning, and many times even allow theconstruction of new living areas in known climatically vulnerable areas.

Över 80 procent av världens befolkning drabbas någon gång i livet av ryggsmärta. Människor som lever med ryggsmärta kan drabbas av sänkt livskvalitet, smärta ångest och sömnproblematik. Massage är en alternativ behandlingsmetod som påverkar kroppen på flera sätt. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur massage påverkar patienter med ryggsmärta. Metoden var en litteraturstudie.

The need of knowledge revolving first-time father experiences, feelings and thoughts is extensive and insight and knowledge about his emotional life in conjunction with being a dad is equally important. The purpose with this study is to investigate how men, that recently became a first-time father, manages and experience the first time with his child. We used a narrative method and interviewed seven fathers as we conducted our qualitative interview study. All the fathers went through life changes. No one talked about sacrifices, but noted rather that their lives were to become different.

Uppsatsen avser en kvantitativ enkätstudie baserad på BIS/BAS och Brief COPE, med syfte att undersöka olika personlighetsegenskaper genom främst motivationsfaktorer men även copingstrategier. Urvalsgruppen innefattade anställda på en organisation inom förpackningsindustrin. Eventuell påverkan från motivationsfaktorer gällande val av copingstrategi undersöktes samt skillnader mellan tjänstemän och kollektivanställda. Resultatet visade inte på några skillnader mellan tjänstemän och kollektivanställda gällande deras skattning av arbetsmotivation. Dock framkom signifikanta skillnader mellan grupperna i användandet av vissa copingstrategier.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att ur ett sjuksköterskeperspektiv beskriva hur humor kan tillämpas i omvårdnad. Syftet besvarades utifrån fyra frågeställningar; När använder sjuksköterskor humor i omvårdnad och vilka effekter får detta? Hur används humor för att hantera arbetssituationen? Vilka hinder finns till att använda humor i omvårdnad? Vilka risker finns med att använda humor i omvårdnad? Studien baserades på analys av åtta vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att humor är en viktig del i omvårdnaden som skapar goda och tillitsfulla relationer, bevarar patienters värdighet och är en effektiv copingstrategi för sjuksköterskor. Humor stärker samhörighet i arbetslaget.

Stadsmissionen i Stockholm initierade denna studie då personalen uppmärksammat en växande grupp unga bostadslösa föräldrar. Sex unga bostadslösa mammors upplevelse av sitt föräldraskap, relation till sitt barn samt egen psykisk hälsa och stress undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer samt med enkätinstrumenten CES-D och SPSQ. Intervjumaterialet bearbetades med hjälp av tematisk analys. Åtta teman framkom: Social situation, Egen individuation, De egna föräldrarna, Nätverk, Syn på barnet, Konfliktfyllda eller emotionellt påfrestande situationer mellan mamma och barn, Interaktion med barnet och Coping. Mammorna upplevde att bostadssituationen påverkade föräldraskapet negativt.

Syftet med studien var att ta del av sjukskrivna personers upplevelser av sin rehabilitering. I studien kommer vi att berätta om patienternas tankar kring rehabilitering och patienternas olika målsättningar. Vi har även intresserat oss för vilka strategier informanterna har använt sig av för att få kraft att hantera sin situation. Uppsatsen kartlägger även samhällets olika aktörer vid rehabilitering. Vi har intresserat oss för viktiga komponenter i rehabiliteringsprocessen ur ett patientperspektiv och kommer även att redogöra för vad vi anser vara viktiga faktorer.

Föreliggande studie undersökte samband mellan existentiell kris ochreligiositet i det högsekulära Sverige. De teoretiska utgångspunkternahämtades från coping- och anknytningsteori. Syftet var att undersöka omföräldrar som befann sig i en existentiell kris p.g.a. att de fått ett allvarligtsjukt barn skiljde sig från föräldrar till friska barn i variablerna gudstro,förekomst och frekvens av bön samt bönens innehåll/riktning. Dessutomundersöktes gruppskillnader i samma variabler utifrån subgrupper av ejtroende.

Narkolepsi är en ovanlig sjukdom där de vanligaste biverkningarna är överhängande trötthet och kataplexi. Med kataplexi menas att kroppens muskulatur förlorar kraft vid upplevelser av starka känslor. Uppsatsen syftar till att undersöka och beskriva hur personer med narkolepsi upplever att livssituationen har förändras efter insjuknandet och de strategier personerna har för att hantera sin vardag. Som teoretisk tolkningsram har copingperspektiv, Gullacksen (1998) och Wright (1983) använts. Empirin består av kvalitativa intervjuer med sex informanter med olika kön och åldrar som haft sjukdomen olika lång tid.

Inledning: I dagens läge ligger mycket fokus på teknik inom hörselvården och den del i rehabiliteringen som fokuserar på tankar och känslor har kommit i skymundan. Gruppcounseling är ett sätt att avhjälpa detta på ett kostnadseffektivt sätt. Syfte: Att beskriva och diskutera audiologisk counseling och hur detta kan användas i grupputförande mot vuxna med hörselnedsättning. Fokus ligger på innehålls- och individanpassad counseling. Metod: En litteraturstudie har genomförts.

Barn har olika rädslor och bemästringsstrategier beroende på vilken ålder och utvecklingsfas de befinner sig i. De kan uppleva sjukhus som något hotfullt och skrämmande. Tidigare forskning på barns rädslor har ofta besvarats av andra än de själva vilket har visats sig ge en felaktig bild av deras sjukhusupplevelse. Syftet med denna studie var att beskriva vad barn hade för rädslor i samband med vård på sjukhus och hur de försökte bemästra dem. En litteraturstudie har gjorts baserat på tio kvalitativa studier där barn mellan 3-18 år har intervjuats.