The purpose of this thesis is to investigate how a local community, and those who dwell within its borders, are affected when a large scale windmill park is planned in its immediate vicinity. I have used a qualitative approach and conducted semi structured interviews to gather empirical data. The study took place in a small Swedish village named Svartnäs, situated in the region Dalarna.I have used the concept of community as a symbolic construction (Cohen 1984), that together with the theory of structuration (Giddens 1984) and the notion of expert system (Giddens 1996) served as my main theoretical perspectives.Even though the windmill park is not built yet, its impact on the people and the local community of Svartnäs has been considerable. In the traces of the new windmill park new options and constraints, that will play an important role in the lives of the people who dwell in Svartnäs, are arising. The windmill project is enlarging old conflicts and is creating a divided village.

I dagens samhälle har ett nytt fenomen vuxit fram. Det har blivit populärt med nätdejtingsajter där människor kan mötas. En intressant aspekt av samspelet på internet är hur individer presenterar sig själva online. Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för vilken information människor väljer, som använder dejtingsajten Spray date, att lämna ut om sig själva i personliga profilen. Fokus riktas mot dejtingsajten Spraydate Den metod vi valt att använda är en kvalitativ innehållsanalys.

The purpose of this essay is to examine how young members of Free Churches relate to issues connected with lifestyle and identity, based on the changed conditions for the self in late modernity. More specifically, I want to examine how they deal with the increased degree of detraditionalisation and institutional individualization in late modernity.My research-question is:How do young members of Free Churches relate to issues connected with lifestyle and identity, with the increased degree of personal freedom and institutional individualization in late modernity as a starting point?The empiric part of the essay is carried out by qualitative in-depth interviews with five young members of Free Churches. These semi-structured interviews are focused on a number of different areas of the changed conditions for the self in late modernity.My theoretical perspective has been constructed from the theories of Anthony Giddens, Zygmunt Bauman, Ulrich Beck and Elisabeth Beck-Gernsheim. From these theories a focus on certain relevant areas of the condition of the self in late modernity, has developed.

The purpose of this study was to discuss young immigrant's experiences of the meeting between their original culture and swedish culture. In this discussion certain emphasis is laid on the formation of identity. In a more specific manner the aim was to find out which underlying circumstances contributed to the individuals choice in considering him- or herself as swedish or not and what these circumstances depended on.The empirical material of this study consists of five lifestories based on the methodological study of narrative. I have analyzed the material with help from Anthony Giddens' theory of structuration with starting point in the conception of ontological safety. I identified four different themes that frequently recured in each lifestory: identity in migration- and integrationsprocesses, the open doors of globalization, "swedish" identity and belonging in two cultures.

I dagens samhälle har ett nytt fenomen vuxit fram. Det har blivit populärt med nätdejtingsajter där människor kan mötas. En intressant aspekt av samspelet på internet är hur individer presenterar sig själva online. Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för vilken information människor väljer, som använder dejtingsajten Spray date, att lämna ut om sig själva i personliga profilen. Fokus riktas mot dejtingsajten Spraydate Den metod vi valt att använda är en kvalitativ innehållsanalys.

The focus on this essay is derived from an international and national dialogue for sustainable development. The recommendation from international level has been to find solutions for governments to implement strategies for sustainable development between local and regional level. This initiative is to improve and stimulate the dialogue between the local inhabitants, officials, entrepreneurs and stakeholders in the communities together with the authorities on the regional level. The purpose is to share knowledge and find ways to learn about the natural systems and how to co-operate in the work of preserving the natural resources and developing different processes for a sustainable development. Many scientists? today stress the importance that ecosystem resilience is promoted by biodiversity conservation and that we need to find solutions for local ecosystem management practices.This essay aims to find theoretical approaches and perspectives that can be used in a wider framework to study co-operative processes between the local (agent) and regional (structure) level.

The purpose of this study has been to analyze how managers within the elderly care who operate according to the Social Services Act work to support the assistant nurses with the social documentation. In order to achieve my purpose and to be able to answer the research questions, a qualitative approach was selected. My empirical material consists of seven interviews, four with assistant nurses and three with managers. Anthony Giddens? structuration theory in Månsson, (2003 s. 422) has been my theoretical starting-point and the concepts of practical and discursive consciousness have been used in the analysis.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur unga människor framställer sin online identitet genom Facebook. Samt vilken betydelse informationen, som individerna delar med sig av på Facebook, har för själva identitetsskapandet. De frågeställningar som jag har utgått ifrån är: ?Hur framställer unga människor sin online identitet genom Facebook?? och ?Vilken betydelse får informationen som individerna delar med sig av på Facebook för deras identitetsskapande?? För att bäst kunna besvara dessa frågeställningar valde jag personlig semi­strukturerad intervju som huvudmetod samt att genomföra en onlineobservation för att få inspiration och skapa mig en uppfattning om informanterna. De utvalda teorier som jag har kopplat ihop med den insamlade empirin återfinns i litteraturen Mediekultur, mediesamhälle av Jostein Gripsrud, Jaget och maskerna av Ervin Goffman, Modernitet och självidentitet av Anthony Giddens samt A networked self av Zizi Papacharissi.

Syftet med vår undersökning är att se vilka sociala relationer det finns mellan kriminalvårdspersonalen och de intagna, ur ett social psykologiskt perspektiv. Även vilken hjälp det finns att bistå de kriminella under tiden på anstalten men även efteråt. Kriminellas beteende är ett omdiskuterat och intressant ämne i samhället. Ska de lyckas ta sig tillbaka till samhället utan att leva ett kriminellt liv och vad får det kosta? Det finns många fördomar i samhället som gör att de människorna som har varit kriminella alltid kommer att bli dömda för det de tidigare har blivit straffade för och får leva med det resten av sitt liv.

Syftet med denna studie är att belysa och undersöka hur individer med diagnosen ADHD upplever att det är att leva med ADHD och hur de upplever att deras funktionsnedsättning har påverkat deras identitet och tillhörighet till omgivningen och om tidpunkten för diagnostiseringen har påverkat deras identitet och upplevelser av tillhörighet. Jag vill även undersöka hur vanligt förekommande det är att dessa individer med ADHD någonsin har upplevt sig bli stigmatiserade av samhället på grund av sin diagnos. Jag har genom att utföra halvstrukturerade livsvärldsintervjuer försökt att få svar på dessa frågor och med hjälp av socialpsykologiska teorier så som Vanessa Mays teori om tillhörighet, Erving Goffmans teori om Stigma och Jonas Stiers och Anthony Giddens perspektiv på identitetsteorin och även med hjälp av ett antal vetenskapliga artiklar analyserat mitt insamlade empiriska material. De individer som jag har intervjuat bor i olika delar av Sverige utan någon relation till varandra, varav två av dessa intervjuer utfördes genom video-chattprogrammet Skype på grund av avståndet mellan oss. Alla respondenter är vuxna individer i åldrarna 24-60 och de hade många erfarenheter av att leva med funktionsnedsättningen ADHD.

Idén till detta arbete kommer utifrån min sons önskan om att bli riddare. Syftet är att belysa och reflektera över hur studie- & yrkesvägledare hanterar elevers idéer om ovanliga yrkesval, i en tid när samhällsförändringar kan ändra förutsättningarna och utbudet för olika yrken. Första delen är en genomgång av tidigare forskning samt av användbara teoretiska utgångspunkter och begrepp. Den teoretiska delen behandlar främst utvalda delar av Anthony Giddens omfattande arbete. Sedan tas det intressanta begreppet gatekeeper upp från den statliga utredningen SOU 2003:77.

Vi har gjort en undersökning med hjälp av kvalitativa intervjuer där våra respondenter har haft samma förutsättningar vad det gäller miljö och frågor. Undersökningen handlar om hur socialsekreterarna på en kommunal socialförvaltning i Värmland ser på konsekvenserna av den nu mer skärpta tillämpningen av rätten till sjukpenning från försäkringskassan. Detta är också vår problemställning. Syftet med undersökningen var att belysa ett nytt fenomen i samhället. Det är en ny grupp individer som söker sig till socialförvaltningen.

Today Sweden is both a secular and multi-religious country, of which Christianity historically has been a dominant player. Both processes of individualization and migration have contributed to a changed religious character as the current Swedish social situation represents. An interesting question to consider is how the Swedish school system has been able to adapt to the changed religious climate. This study examines the policy documents for religious education produced for upper secondary school, to see how the role of religion in the processes of individualization and migration, and the changes that these processes have brought the role of religion in today?s society as a whole, are described within them.

SammanfattningTvå personalgrupper i två olika organisationer intervjuades. En av utgångspunkterna var att försöka ta reda på vad som skapar förtroende hos en anställd för sin chef. Tanken var att se vilka likheter och skillnader som kunde utrönas. Resultatet visade dock att likheterna var större än skillnaderna.Bakgrund:Inspirationen till detta arbete är Margaretha Oudhuis avhandling om ?Volvo- The bus plant case? Efter att ha tagit del av hennes arbete så växte inspirationen fram till att göra ett liknande arbete fast med tillit som utgångspunkt.Teoretisk utgångspunkt för detta arbete är Max Webers teorier om ledarskap samt Anthony Giddens teori om tillit.

I denna kvalitativa studie undersöker vi vad som ligger till grund för elevers olovliga frånvaro på ett gymnasium i Västerås utifrån elevperspektiv. Delvis i denna studie undersöker vi sen ankomst och vad det får för konsekvenser för studiemiljön i klassrummet. I den tidigare forskningen tar vi upp de två huvudteman om olovlig frånvaro/skolk, Skolk på grund av skolans brister samt skolk på grund av kriminell livsstil. Dessutom tar vi upp de riskfaktorer som den tidigare forskningen tar upp kring elevers riskbeteenden och elevernas vanligaste förklaringar som anges som skäl till olovlig frånvaro. Den metod vi använts oss av är Grundad teori (GT) där vi valt Glasers sätt att arbeta på.