Detta arbete bestÄr av tvÄ delar. En del som resulterat i sömnaden av tre vÀstar samt en del som bestÄr av en skriven rapport.Syftet med arbetet har varit att genomföra och dokumentera hur jag utifrÄn kulturarv och slöjdtradition har inspirerats till produktutveckling av plagget vÀst och i en vidare förlÀngning hoppas kunna förmedla detta till slöjdstuderande. Jag arbetade kvalitativt i nÀra kontakt med skisser, material, redskap och plagg under observation av mitt eget arbete. Under tiden fördes dagboksanteckningar utifrÄn rubrikerna inspiration, genomförande, erfarenheter av material och teknik samt reflektion. Litteratur har studerats om personer som arbetat pÄ ett likartat sÀtt den drÀkthistoriska utvecklingen av plagget vÀst och till viss del livstycke.I resultatet presenteras hur produktutvecklingen vÀxt fram utifrÄn den första skissen till det fÀrdiga slutresultatet. Resultatet visar att det gÄr att beskriva hur den skapande processen gÄtt till genom att noga dokumentera genom skisser och anteckningar.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever i skolÄr 5 kommunicerar i en mindre grupp kring ett matematiskt problem. Begreppet kommunikation Àr indelat i tre omrÄden som analyseras utifrÄn sprÄket, vilka strategier som anvÀnds och den grupprocess som uppstÄr. Gemensamt för de tre inriktningarna Àr den tysta och den verbala kommunikationen. I den sammanfattande analysen belyses likheter och skillnader mellan de tre utvalda grupperna. Metoden Àr en deltagande observation av kvalitativ struktur. Observationerna gjordes med bild? och ljudupptagning, samt genom att en observatör förde anteckningar under inspelningen.

Bakgrund Pedagogisk dokumentation har alltid funnits i förskolan, men har över tid förÀndrats och utvecklats. Man anvÀnder sig fortfarande av anteckningar och observationer, men nu kanske med ett annat syfte, nÀmligen att vara till nytta frÀmst för barnet, men ocksÄ förÀldrarna och pedagogerna. Det man skriver om barnen sÀtts oftast samman i ett enda dokument, ett som nuförtiden Àr mer utvecklat och vÀlstrukturerat. Det finns olika namn pÄ dokumentationerna sÄsom portfolio, individuella utvecklingsplaner och ÄtgÀrdsprogram. Nuförtiden finns Àven andra möjligheter att dokumentera med hjÀlp av medier sÄsom kamera, ljudinspelningar och videokamera.

VÄld i nÀra relation betraktas idag som ett globalt folkhÀlsoproblem pÄ grund av dess prevalens  och  de  fysiska  och  mentala  skador  som  det  innebÀr  för  den  drabbade. Forskning har funnit att en separation frÄn gÀrningsmannen inte alltid innebÀr att vÄldet upphör.  Det finns dock begrÀnsad  forskning gÀllande vad som gör kvinnor som lÀmnat ett  förhÄllande  sÄrbara  för  att  bli  fortsatt  utsatta  för  vÄld.  Syftet  med  uppsatsen  vardÀrmed  att  undersöka  förekomsten  av  sÄrbarhetsfaktorer  hos  kvinnor  som  lÀmnat  en manlig partner  som utsatt dem för vÄld och hur dessa sÄrbarhetsfaktorer Àr kopplade till den  bedömda  risken  för  fortsatt  utsatthet.  Materialet  som  studien  byggde  pÄ  var bedömningar genomförda under samtal med 101 kvinnor som deltog i en kurs riktad till personer  som  upplevt  vÄld  i  nÀra  relation.  Bedömningarna  bestod  av  bedömda sÄrbarhetsfaktorer och bedömd risk utifrÄn SARA:SV samt anteckningar nedskrivna av bedömaren vid samtalen. Korrelationen mellan sÄrbarhetsfaktorerna  och  den bedömda risken analyserades genom  ?2test  och  odds-  ratio. Anteckningarna analyserades genom en  innehÄllsanalys  för  att  undersöka  om  det  fanns  ytterligare  sÄrbarhetsfaktorer  som bedömaren lagt vikt vid.

Fogar i industriellt byggande tar allt mer plats och det diskuteras idag omfogar pÄ annorlunda sÀtt i jmf. med innan nÀr man inte visste vilken betydelse de hade i hela konstruktionen.Idag tar man hÀnsyn till personer som bor i sjÀlva huset och derashÀlsotillstÄnd, eftersom det Àr lika viktigt att vi mÄr bra i vÄra hus som att konstruktionen hÄller lÀngre och det Àr allra viktigast att vi försöker undvika att anvÀnda miljöskadliga material som pÄverkar vÄr hÀlsa och nÀr det gÀller fogar att vi undviker PCB som Àr cancer framkallande. Mer om PCB, bifogar vi i Bilaga 1.Tekniken utvecklas fort och vi mÄste anpassa oss till dagens utveckling pÄvarje omrÄde, IT, bilindustri, byggindustri som strÀvar mot industriellt byggande men för att lyckas mÄste vi ta hÀnsyn till allt som ingÄr i byggkonstruktionen, bland annat fogar som vi valde som tema att fördjupa oss i vÄrt magisterarbete.Vi har undersökt fogar angÄende? var de förekommer? hur de uppför sig vid olika klimatförÀndringar? hur de anpassar sig till andra materials förÀndringar (krympningar)? vilken roll spelar anslutningar (betongelement) till rörelser som uppstÄr i fogar? vilka material anvÀnds? skador som uppstÄr? var felet upptrÀder oftastGenom dessa undersökningar har vi försökt förklara problematiken somuppstÄr och ÄtgÀrder som Àr nödvÀndiga att göra.Slutligen försöker vi peka pÄ, vad det Àr som man nÀrmare skall studera, nÀrdet gÀller fogar för att undvika sprickbildningar och materialbrott i anslutande byggkomponenter. Vi vill ocksÄ visa pÄ vilket vÀrde ?en god kommunikation? mellan inblandade parter har.Eftersom vÄra studier har visat behov av kunskapslyft i fogteknik, bifogar viett teknikkapitel om fogar i Bilaga2..

Kompetens inom informationsteknologi Àr nÄgonting som Àr av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen Àr till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förÀndringar inom hÄrdvara och mjukvara nÄrpersonal i informationsdisk. Den hÀr utvÀrderingen har utgÄtt frÄn tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: [1] Hur nÄr information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur nÄr information om uppdateringar i hÄrdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pÄdessa tillvÀgagÄngssÀtt och kan förbÀttringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-omrÄdet.UtvÀrderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrÄgar mer information kring förÀndringar i IT. En del i detta Àr ett behov av att ha tillgÄng till en IT-tekniker i huset i högre grad Àn vad som erbjuds för nÀrvarande.

Olaer Àr ett bolag som utvecklar, tillverkar och marknadsför oljekylarsystem. Bolaget startades 1957 i Frankrike med engelska finansiÀrer. Sedan starten 1957 har företaget blivit en global koncern. Idag Àr företaget representerat i fem kontinenter. Deras kylarsystem Àr applicerade i fyra olika branscher, industri, anlÀggning- och jordbruksmaskiner, energi och, olja och gas.

AbstractTitel: Tre grundskollÀrares erfarenheter kring mobbning.Författare: Linda Nygren.Typ av arbete: Examensarbete, 10 poÀng, B-nivÄ, pedagogik.Handledare: Kristina Wallden Hillström, Examinator: Maud Söderlund.Program: LÀrarprogrammet, Högskolan i GÀvle.Datum: december 2007.SyfteTidigare forskning har visat att mobbning har blivit ett samhÀllsproblem och att lÀrare bör ta tag i ett mobbningsÀrende med ödmjukhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur lÀrare i Äk 7-9, pÄ tvÄ olika skolor, uppfattar mobbning samt hur respektive skola arbetar i förebyggande avsikt. Studien fokuserar pÄ grundskollÀrares perspektiv och erfarenheter kring mobbning, hur man kan arbeta förebyggande samt hur man kan arbeta i akuta mobbningsfall.MetodDen metoden som valdes att anvÀndas var intervjuer med tre grundskolelÀrare pÄ tvÄ olika grundskolor i samma kommun i mellersta Sverige. Intervjun var ostrukturerad, d.v.s. att frÄgorna stÀlldes i den ordning situationen tillÀt.

Sammanfattning Titel: FörskollÀrares syn pÄ smÄ barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation - En studie ur ett maktperspektiv Författare: Therese MÄnsson Bengtsson PÄ senare Är har arbetsverktyget pedagogisk dokumentation blivit ett allt populÀrare arbetsverktyg i förskolan. Det problematiseras dock att verktyget blivit sÄ pass utspritt som det har i svenska förskolor, dÄ det av personalen krÀver ett kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt, för att anvÀndas pÄ det etiska sÀtt som det Äsyftar. Synliggörandet av barn och deras lÀrande kan ge en maktutövande effekt inom förskolan som institution. Syftet med studien Àr att framhÀva fyra förskollÀrares syn pÄ och Äsikter om smÄ barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur bÄde förskollÀrarnas syn och arbetsverktyget kan tolkas ur ett maktperspektiv.

Detta examensarbete berör vÀrme och ventilation inom arkitekturen. Examensarbetet kommer att visa hur vÀrme- och ventilationssystemen sett ut och utvecklats med tidens gÄng. Med hjÀlp utav framtagen information kommer tre koncept att skapas som resultat av att ha kombinerat olika konceptframtagningsmetoder. MÄlet Àr att komma fram till en slutsats om hur det optimala huset bör se ut för att vÀrme- och ventilationssystemet ska vara lÀtt att underhÄlla och anvÀnda samt vara sÄ pass energieffektivt som möjligt samtidigt som det fullgör sitt syfte. För att fÄ ett bra resultat sÄ uppmÀrksammas alla möjliga faktorer som pÄ större eller mindre skala har inverkan pÄ systemen.

Kompetens inom informationsteknologi Àr nÄgonting som Àr av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen Àr till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förÀndringar inom hÄrdvara och mjukvara nÄrpersonal i informationsdisk. Den hÀr utvÀrderingen har utgÄtt frÄn tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: [1] Hur nÄr information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur nÄr information om uppdateringar i hÄrdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pÄdessa tillvÀgagÄngssÀtt och kan förbÀttringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-omrÄdet.UtvÀrderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrÄgar mer information kring förÀndringar i IT. En del i detta Àr ett behov av att ha tillgÄng till en IT-tekniker i huset i högre grad Àn vad som erbjuds för nÀrvarande.

Kompetens inom informationsteknologi Àr nÄgonting som Àr av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen Àr till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förÀndringar inom hÄrdvara och mjukvara nÄrpersonal i informationsdisk. Den hÀr utvÀrderingen har utgÄtt frÄn tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: [1] Hur nÄr information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur nÄr information om uppdateringar i hÄrdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pÄdessa tillvÀgagÄngssÀtt och kan förbÀttringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-omrÄdet.UtvÀrderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrÄgar mer information kring förÀndringar i IT. En del i detta Àr ett behov av att ha tillgÄng till en IT-tekniker i huset i högre grad Àn vad som erbjuds för nÀrvarande.

Introduktion/bakgrund: Ridterapi som behandlingsform har funnits sedan mÄnga Är tillbaka i tiden, det har pÄvisats att ridterapi kan ge goda effekter. Trots att arbetsterapeuter anvÀnder ridterapi som intervention, finns det lite vetenskaplig litteratur om arbetsterapeuten arbetar med ridterapi. Författarna vill dÀrför uppmÀrksamma och undersöka hur en arbetsterapeut kan anvÀnda behandlingsmetoden ridterapi. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva hur arbetsterapeuten arbetar med ridterapi. Metod: I arbetet har författarna hÀmtat inspiration frÄn Grundad teori eftersom det Àr en lÀmplig metod nÀr man vill söka ny kunskap.

I detta examensarbete undersöker jag en metod, eller varför inte kalla det för ett verktyg, frÀmst till för mig sjÀlv. Verktyget Àr tÀnkt att underlÀtta researcharbetet dÄ jag behöver komma till rÀtta med vad kunden bÀr pÄ för Äsikter och vÀrderingar kring sÄvÀl enstaka inredningsobjekt som sin vardagliga miljö. DÀrmed Àr det alltsÄ tÀnkt att skapa en överblick över inredningssmak, funktionella krav samt emotionella vÀrden.Verktyget bestÄr av ett bildspel samt ett formulÀr att föra anteckningar i. Det Àr min uppgift, som anvÀndare, att skaffa mig en sÄ innehÄllsrik informationsbank som möjligt för att kunna anpassa projektet sÄ att kunden kÀnner sig bÄde delaktig och nöjd med slutprodukten. DÀrför stÀlls mitt sociala engagemang pÄ sin spets; en bra intervju ger mÄnga vÀrdefulla svar!En utgÄngspunkt i denna uppsats Àr att jag inte tar stÀllning till vad som Àr god- respektive dÄlig smak, och jag hÄller mig öppen för hur andra mÀnniskor vÀrderar och diskuterar kring möbler och annan inredning; jag förestÀller mig att de utgÄr frÄn sina egna erfarenheter och preferenser.Mina förhoppningar med det hÀr verktyget som hjÀlpmedel Àr att det ska underlÀtta sökandet efter kundens kÀnslomÀssiga förhÄllande till inredning och slutligen att denna/denne ska kÀnna sig som ?ett? med det inredningsförslag som projektet landar i.De frÄgestÀllningar som besvaras i uppsatsen Àr hur ett hjÀlpverktyg skulle kunna se ut för att underlÀtta förstudier om inredningssmak, om metoden fungerar och hur den skulle kunna förbÀttras, om metoden Àr ett lÀmpligt verktyg för mig att anvÀnda i min framtida yrkesroll som formgivare och inredare, samt hur testpersonerna tyckte att metoden kÀndes i frÄga om systematik och utförande.Resultatet av de fem fallstudierna blev över förvÀntan; fyra av fem valde ?sitt? vardagsrum, varav den femte valde sitt alternativ pÄ stark andra plats..

Bakgrund:Företagens villkor utifrÄn ett konkurrensperspektiv Àndras idag fortare Àn nÄgonsin och möjligheterna att nÄ framgÄng bygger i högre grad pÄ en förmÄga att förutse, anpassa sig till och agera pÄ omvÀrldens snabbt förÀnderliga krav. Flertalet forskare redogör för att företags lednings- och styrkoncept mÄste förÀndras för att tillgodose de behov som den moderna globala marknadens dynamik stÀller. De senaste decennierna har Lean och Agile trÀtt fram som tvÄ lednings- och styrkoncept som vunnit i popularitet och anammats av mÄnga företag som önskar effektivisera sin verksamhet. BÄde Lean och Agile anvÀnts frÀmst inom produktion och det finns relativt lite forskning kring hur dessa tvÄ lednings- och styrmodeller appliceras inom andra verksamhetsomrÄden samt hur de kan kombineras.Syfte:Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ledningsgrupper inom en global IT- organisation anvÀnder sig av och kombinerar Lean och Agile, samt hur ledningsgrupperna upplever att detta pÄverkar deras arbetssÀtt och leveransförmÄga.Metod:Studien Àr genomförd i form av en kvalitativ fallstudie av företaget Volvo IT. Insamling av data har skett via intervjuer med representanter för olika ledningsgrupper inom Volvo IT samt genom att sitta med vid möten och föra anteckningar och via insamlad dokumentation frÄn websidor och intern företagsinformation.Slutsats:Resultaten visar pÄ att Lean och agila arbetssÀtt tycks fungera bra ihop och kompletterar varandra vÀl.