Forskning visar att höglÀsning Àr viktig för barns sprÄkutveckling, att barn genom höglÀsning fÄr tillgÄng till fler ord, samt att höglÀsning kan bidra till att skapa ett intresse för det skrivna sprÄket hos barn. Undersökningens syfte Àrr att ta reda pÄ hur ett antal förskollÀrare ser pÄ betydelsen av höglÀsning för barn i förskolan, hur höglÀsningen ser ut i verksamheten, och hur höglÀsning pÄverkar barnens utveckling av sprÄket.I intervjuerna anvÀndes den ostrukturerade intervjumetoden, dÀr följdfrÄgor kan stÀllas till de intervjuade. Jag har valt att trÀffa förskollÀrarna och intervjua dem, och göra ljudinspelningar samt anteckningar med penna och block under intervjuerna. Fem förskollÀrare intervjuades pÄ fyra olika förskolor. Informanterna Àr mellan 24 och 50 Är och har arbetat olika lÀnge inom förskolans verksamhet.Resultatet visade att förskollÀrarna ansÄg att höglÀsning i den pedagogiska verksamheten kan anvÀndas som ett redskap för att frÀmja barns sprÄkutveckling, och alla de intervjuade förskollÀrarna visade tydligt att de ansÄg det vara viktigt med höglÀsning för barn och deras sprÄkutveckling.

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.

Ett passivhus Àr byggt av stomentreprenör företaget StrÀngbetong i Vara med ventilation och uppvÀrmning i samma system som kallas för Termodeck. UppvÀrmningen sker genom att tilluft frÄn ett FTX-aggregat förs igenom hÄldÀcksbjÀlklag som vÀrmer upp bjÀlklaget. Med det erhÄlls ett ?vÀrmegolv och vÀrmetak?. För ett sÄdant system behövs en byggnad med tung betongstomme.Energibalans berÀkning har gjorts med IDA program och schablon vÀrden frÄn olika kravspecifikationer som visar simulerade vÀrden.

Undersökningen söker svar pÄ om vi genom fotografiska bilder kan se nÄgot, som vi utan bilderna inte kan se. Genom en visuell undersökning av ett hems förÀndring söker jag finna svar pÄ tankar och frÄgor. UtifrÄn ett bildpedagogiskt perspektiv syftar undersökningen till att skapa ökad förstÄelse för möten med bilder. Vi möter dagligen fotografiska bilder, de Àr en del av vÄr vardag. I det specifika objekt undersökningen förhÄller sig till har den tidigare Àgaren nyligen avlidit och de nya Àgarna befinner sig i början av en renovering.

Studiens syfte Àr att se i vilka situationer elevernas kunskaper i musik visas och hur detta dokumenteras av lÀrarna. I sin helhet omfattar studien bedömningsprocessen, det vill sÀga frÄn början av lÀrarens planering fram till att betyget blir satt. Datainsamlingsmetoden Àr en kvalitativ intervju som liknar ett vanligt samtal men skiljer sig pÄ grund av att samtalet har ett bestÀmt fokus (DimenÀs 2007). Urvalet bestÄr av sex stycken musiklÀrare som arbetar i Ärskurserna 6-9 pÄ grundskolan. Respondenterna Àr frÄn tvÄ olika kommuner i Mellansverige.Resultatet visar bland annat att eleverna Är 6-9 fÄr visa sina kunskaper i mindre grupper, enskilt för lÀraren, genom teoretiska prov och i slutet av ett arbetsomrÄde.

Syftet med studien Àr att nÄ en djupare förstÄelse för hur musiklÀrare i grundskolans senare Är uppfattar musikundervisningens innehÄll i relation till bedömning och betygsÀttning av eleverna. De forskningsfrÄgor som stÀlls studien Àr: vilket innehÄll anser musiklÀrare vara av vikt för elevers lÀrande i Àmnet musik? Vad i lÀrandeprocessen bedöms och betygsÀtts, och pÄ vilket/vilka sÀtt? PÄverkar bedömning och betygsÀttning musiklÀrares val och behandling av undervisningsinnehÄll? Metoden som har anvÀnts i studien Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr tre verksamma musiklÀrare i grundskolans senare Är delar med sig av sina uppfattningar och livsvÀrldar. Studiens resultat visar att musik Àr ett praktiskt skolÀmne som bygger pÄ en social och kommunikativ basis, dÀr elevers lÀrande sker genom aktivt deltagande och interaktion. Undervisningen bestÄr till stor del av ett gruppmusicerande med fokus pÄ ackordsspel, dÄ lÀrarna anser att eleverna kommer att ha nytta av denna kunskap i framtiden.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarIntresset ligger i att se skillnader ur ett lÀrarperspektiv, om undervisningen i momentet dans i Àmnet idrott och hÀlsa har förÀndrats i och med den nya lÀroplanen.Upplever lÀrarna nÄgon skillnad i sin undervisning i momentet dans, i och med den nya lÀroplanen?  FrÄgestÀllningarHar dansundervisningen förÀndrats över tid i och med den nya lÀroplanen i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur ser idrottslÀrarna pÄ momentet dans och vad har de för instÀllning?  MetodUndersökningen genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Det Àr fyra intervjuer som har genomförts, med idrottslÀrare i olika Äldrar och av olika kön. Det material som anvÀndes under intervjuerna var penna och papper. Under intervjuerna fördes löpande anteckningar.

Numera lÀggs alltmer resurser frÄn bÄde privata och offentliga aktörer pÄ byggandet av energieffektivabyggnader. Denna satsning har bland annat att göra med EU:s krav pÄ att alla Àgda hus som byggs efter2020 ska vara nÀra nollenergihus, men ocksÄ med Boverkets krav vilka gÀller specifikt för Sverige. EnligtBoverket fÄr inte hus som byggs till och med 31:a december 2011 i Stockholm dra mer Àn 55 kWh/m2Atemp över ett Är ifall det vÀrms upp med el, och 110 kWh/m2 Atemp över ett Är ifall det vÀrms upp pÄ annatsÀtt. UtifrÄn dessa hÄrdare krav har energiberÀkningarnas betydelse ökat avsevÀrt dÄ det oftast krÀvsuppvisande av en preliminÀr sÄdan innan exploateringsavtal tecknas.  Ett kvarter bestÄende av tvÄ huskroppar i Hammarby Sjöstad har undersökts dÄ deras energianvÀndningligger över den berÀknade. MÄlet med studien har varit att ta reda pÄ vad som orsakat differensen mellanuppmÀtt normalÄrskorrigerad energianvÀndning och berÀknad energianvÀndning och att undersöka vilkendriftoptimering som kan göras för att minska differensen.

Syftet med detta kandidatarbete Ă€r att studera begreppen offentlighet och det offentliga rummet. Med hjĂ€lp av inventering pĂ„ plats samt litteraturstudier analyseras en offentlig plats, Amiralitetsparken i Karlskrona. En utvĂ€rdering av platsens kvalitĂ©er och brister följs dĂ€refter av ett förslag till omgestaltning av parken, som nyligen varit föremĂ„l för en arkitekttĂ€vling. Med hjĂ€lp av texter av JĂŒrgen Habermas och Hannah Arendt förs inledningsvis en diskussion kring begreppet offentlighet och varför det offentliga rummet Ă€r sĂ„ viktigt. DĂ€refter beskrivs det spĂ€nningsfĂ€lt mellan auktoritet och tillgĂ€nglighet för allmĂ€nheten som prĂ€glar mĂ„nga offentliga platser, dĂ€ribland Amiralitetsparken i Karlskrona.

Alla kan vi drabbas av en kris eller katastrof. DÄ rasar hela vÄr tillvaro samman pÄ kort tid. Det krÀvs kunskap och insikt för att hjÀlpa mÀnniskor som har rÄkat ut för en krissituation. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om första hjÀlpen och krisstöd började gÀlla den 1 juli 2000. Detta innebÀr att varje arbetsplats ska ha en beredskap för första hjÀlpen och krisstöd.

Syfte: Hur uppfattar elever att lÀrare anvÀnder datorn i undervisningen?Teori: Med en-till-en, den personliga datorn utmanas det traditionella lÀrandet. Ett digitaliserat lÀrande innebÀr att lÀrarna ska planera för lÀrande och inte för undervisning (Kroksmark, 2012).Metod: En kvalitativ intervjumetod, ostrukturerad intervju, anvÀndes för att samla in resultatet, som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Fyra kategorier framkom: datorn i undervisningssammanhanget, instruktioner frÄn lÀrare, elevernas interaktion med en-till-en och slutligen lÀrares bedömning av elevarbeten. Resultat: Studien visar att eleverna uppfattar att lÀrarna anvÀnder datorn till att visa film, visa Key-Notespresentationer vid genomgÄngar.

Projektets utgÄngspunkt Àr ett nytt konstmuseum i Uppsala, i omrÄdet bakom Uppsala centralstation, som nyligen genomgÄtt ett ansiktslyft.Museets lÄngsmala karaktÀr har hÀmtats frÄn det intilliggande godsmagasinet och frÄn tomtens form. Genom byggnaden har ett diagonalt strÄk öppnats, för att ge möjlighet Ät fotgÀngare att passera genom byggnaden och för att skapa liv och rörelse pÄ platsen.Genom fönstren i passagen kan förbipasserande fÄ en skymt av vad som hÀnder inuti muséet. I passagen ligger museets entré, den pedagogiska verksamheten och ett kafé för allmÀnheten.Museets fasad Àr inspirerad av den arabiska mashrabiyan. Byggnaden har fönster lÀngs hela fasaden, som i sin tur Àr tÀckta av skÀrmar tillverkade av strÀckmetall. Ljuset tillÄts komma in i byggnaden samtidigt som strÀckmetallen tÀcker fasaden och bevarar nÄgot av museets hemligheter för förbipasserande.Museets inre vÀggar bestÄr av massiva betongskivor, placerade i ett rutnÀt som fÄtt sin riktning av passagen genom huset.

Genom att intervjua fem lÀrare frÄn olika skolor, i syfte att ta reda pÄ lÀrares tillvÀgagÄngssÀtt i bedömning och betygsÀttning kom vi fram till att lÀrare har liknande tillvÀgagÄngssÀtt gÀllande anteckningar under/efter lektioner, om det finns tid. För att sedan vid bedömning och betygsÀttning av eleverna anvÀnda dessa som underlag. Dels för att kunna anvÀnda som konkreta underlag/bevis för idrottslÀrarna och dels för elever/förÀldrar om ett betyg skulle behöva motiveras. DÀremot fÄr vÄra intervjuade lÀrare in de olika momenten pÄ olika sÀtt i undervisningen, och menar att det bland annat Àr tidsbrist och ekonomiska faktorer som avgör hur mycket tid olika moment fÄr i undervisningen. Ju mindre tid olika moment fÄr, desto mer avgörande blir de i den totala betygsÀttningen.

Syfte: Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka den eventuella effekten av strukturerade textsamtal pÄ deltagande elevers lÀsförstÄelse. I studien har de för lÀsförstÄelsen sÄ viktiga lÀsförstÄelsestrategierna undersökts. Dessutom har syftet varit att undersöka vad som kÀnnetecknar processen vid strukturerade textsamtal.Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande dÀr lÀrande sker i en historisk och kulturell kontext och i samspel med andra mÀnniskor. Studien grundar sig ocksÄ pÄ en interaktiv syn pÄ lÀsförstÄelse.Metod: Studien har en kvalitativ ansats som inspirerats av interventionsstudiens upplÀggning. Datainsamling har skett via inspelningar av 6 elevers parvisa samtal kring lÀsförstÄelseprov före och efter fem strukturerade textsamtal med hela gruppen.

Undersökningen söker svar pÄ om vi genom fotografiska bilder kan se nÄgot, som vi utan bilderna inte kan se. Genom en visuell undersökning av ett hems förÀndring söker jag finna svar pÄ tankar och frÄgor. UtifrÄn ett bildpedagogiskt perspektiv syftar undersökningen till att skapa ökad förstÄelse för möten med bilder. Vi möter dagligen fotografiska bilder, de Àr en del av vÄr vardag. I det specifika objekt undersökningen förhÄller sig till har den tidigare Àgaren nyligen avlidit och de nya Àgarna befinner sig i början av en renovering.