Bakgrund och problem: IAS 19 genomgår en ny förändring då en av redovisningsmetoderna för aktuariella vinster och förluster avskaffas. Korridormetoden, som fungerar som en utjämningsmekanism är den mest frekvent tillämpade metoden av stora börsnoterade bolag i Sverige. Avskaffningen av metoden väntas få effekter på dessa företags finansiella ställning då företag 2013 kommer tvingas ta fram sina oredovisade aktuariella förluster och redovisa dessa i sin helhet.Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera berörda aktörers uppfattning om nya IAS 19 som träder i kraft 2013 samt vilken påverkan den förväntas ha på börsnoterade företag som idag tillämpar korridormetoden.Metod: Genom intervjuer inhämtade vi material av kvalitativ natur. Data av denna karaktär är bäst lämpad för vår studie då vi vill undersöka inställningar till en förändring som ännu inte har trätt i kraft och som kommer beröra företags finansiella rapportering.Resultat och slutsats: Kritiken från två av de tillfrågade gällande korridormetoden rör inte den utjämningsmekanism som finns, utan snarare att metoden inte har genomfört sitt syfte som man upptäckt på senare år.  Detta har i sin tur lett till att företag samlat på sig stora aktuariella förluster i samband med sina pensionsåtaganden.Då IAS 19 har krävt flera omarbetningar och den senaste modifieringen av standarden kan ses som en tillfällig lösning tills att man kommer fram till en metod som speglar skulden på ett mer korrekt sätt. Borttagandet av korridormetoden har enligt respondenterna fler fördelar än nackdelar vilket för pensionsredovisningen vidare i utvecklingen.

Bakgrund och problem: Sedan år 2005 ska noterade företag inom EU tillämpa InternationalFinancial Reporting Standards (IFRS) vid upprättandet av koncernredovisningen. Av dettaregelverk följer att vissa tillgångar och skulder ska redovisas till verkligt värde istället förhistoriskt anskaffningsvärde. Målsättningen hos det normgivande organet InternationalAccounting Standards Board (IASB) som utvecklar IFRS är att redovisningen ska innehållarelevant information som underlättar beslutsfattandet för investerare och analytiker.Begreppet verkligt värde har emellertid kritiserats, i synnerhet avseende dess tillförlitlighet.Risken för manipulation ökar när värderingen bland annat grundar sig på företagsledningensbedömningar. När konjunkturen vänder nedåt kan börskurserna komma att fluktuera i allthögre grad eftersom de värdeförändringar som följer av redovisning till verkligt värde speglasi resultaträkningen. Med anledning av att IFRS enbart har tillämpats under högkonjunktur ochatt vi idag ser en allt större finansiell oro har jag valt att studera följande frågeställningar.Vad finns det för uppfattningar om verkligt värde? Vilka konsekvenser kan redovisning tillverkligt värde få vid en lågkonjunktur?Syfte: Syftet med studien är att beskriva problematiken kring redovisning till verkligt värdesamt att undersöka olika uppfattningar om de effekter redovisning till verkligt värde kan fåvid en konjunkturnedgång.Avgränsningar: Uppsatsen omfattar enbart de internationella redovisningsstandarder somutvecklas av IASB.

En gruva kan orsaka stor påverkan på den omgivande miljön, bland annat påverkas grundvattennivåerna kring gruvan eftersom den länspumpas. För att få starta en gruva i Sverige måste tillstånd erhållas och då krävs en miljökonsekvensbeskrivning med bland annat en utredning om hur gruvan kommer att påverka omgivande grundvatten. Syftet med det här arbetet var att undersöka hur ett teoretiskt djupt vertikalt gruvschakt påverkade grundvattnet i det omgivande berget. Gruvan i den här studien antogs vara omgiven av sprickigt berg. Sprickigt berg har mycket heterogena hydrauliska egenskaper vilket gör beräkningarna av grundvattnets strömning komplicerade.Grundvattenavsänkningen beräknades dels med analytiska metoder, dels med numeriska metoder.

De skandinaviska länderna uppvisar stora ekonomiska och politiska likheter, inte minst vad gäller relationerna mellan staten och arbetsmarknadens parter samt utformningen av arbets­marknadens instit­utioner. Av detta skäl brukar det ofta talas om en nordisk eller skandinavisk modell inom den komp­arativa arbetsmarknads­forskningen (Kvist, 2009:5). Men det finns även tydliga instituti­onella skillnader mellan län­dernas arbetsmarknadsmodeller, både vad gäller passiv respektive aktiv arbets­marknads­politik samt utformning av anställ­nings­skyddet. Dessa institutioner ut­gör i sin tur  tre av bestånds­delarna i den danska flexicuritymodellen, som ofta framställs som ett för­e­döme i den svenska ekon­omisk-politiska debatten om hur ungdomsarbetslösheten ska pressas ned till lägre nivåer än idag (Karlsson & Lindberg, 2008:63 f; Kvist, 2009:5).I denna uppsats studerar författaren hur utformningen av det flexibla anställningsskyddet och den generösa arbets­lös­hetsersättningen i den danska flexicuritymodellen skiljer sig från de instituti­onella mot­­­svar­igheterna i de övriga skandinaviska länderna. Vidare diskuterar författaren vilka effekter skill­naderna i utformningen av dessa kan tänkas ha på ung­doms­arbetslöshetens nivåer och samman­sättning i res­pektive land, utifrån resultat från logistisk regressionsanalys och jäm­förelser mellan arbetslösheten i ol­ika åldersgrupper i de undersökta länderna.

Titel: Internationalisering med entry mode i fokus ? en fallstudie av Zero BelysningarKurs: 2FE03E ? 15 hp. KandidatuppsatsFörfattare: David Gustafsson 870926, Emmie Thurn 880909, Jasenko Arsenovic 890119Bakgrund: Globalisering och inträde på internationella marknader har för SME blivit en trend. Åtskilliga företag väljer att konkurrera på en internationell nivå och internationaliseringen sker snabbare och på flera olika sätt än någonsin tidigare. Att välja rätt entry mode har en stor påverkan på om företaget kommer att nå framgång eller ej på den nya marknaden.Syfte: Syftet med studien är att undersöka olika faktorer som påverkar småföretag val av entry mode vid expansion.

Konsumententer idag har blivit mer medvetna och noggranna att kontrollera att produkter uppfyller deras krav på moral och etik. Företags sociala ansvarstagande och etiska agerande har därmed kommit att spela allt större roll för konsumenters köpbeslut. Socialt ansvarstagande innefattar flera olika områden. Ett av dessa är stöd för anställda, till vilket anställdas ergonomiska arbetsförhållanden kan räknas till. Idag finns en rad olika varumärkningar för produkter som på olika sätt kan anses vara etiska.