Syftet med den här uppsatsen är att undersöka fordonselevers motivation till religionskunskapsämnet på gymnasiet. Det sker genom att undersöka hur motiverade eller omotiverade eleverna är. Det är relevant eftersom bland annat skolinspektionens granskning av religionskunskapsämnet visar att fordonselever har ett genomsnittligt låga betyg i religionskunskapsämnet. Skolinspektionens granskning visar även på brister i hur ämnet presenteras för eleverna. Flertalet elever uttrycker att ämnet inte är anpassat för dem och att det påminner om den religionskunskap de läste på högstadiet.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån teoretiska Antaganden om motivation inom Self-determination theory (SDT), undersöka elevers motivation till ämnet idrott och hälsa. Studien har följt en explorativ ansats utifrån frågeställningarna: i) Hur ser sambandet ut mellan typ av motivation hos eleverna för ämnet idrott och hälsa och deras självskattade grad av fysisk aktivitet utanför skoltiden? ii) Hur ser sambandet ut mellan elevernas typ av motivation till ämnet idrott och hälsa och deras uppskattning av föräldrarnas engagemang för ämnet idrott och hälsa? Metod: Deltagarna bestod av 147 gymnasieelever i årskurs ett och två, från en gymnasieskola söder om Stockholm. Eleverna besvarade en enkät i två delar. Den första delen innefattade items för att mäta typ av motivation.

Detta examensarbete är utfört på uppdrag av Draka Kabel Sverige AB i Nässjö. Syftet är att, för den kommande produktionsförändringen, utreda konsekvenser för materialflöde och lagerbehov av råmaterial. Examensarbetet skall också ge förslag på åtgärder för att, ur lagringssynpunkt, klara av den kommande produktionsförändringen som medför en kapacitetsökning. För att göra en rimlig konsekvensanalys har dagens situation kartlagts. Underlaget för kartläggningen har utgjorts av intervjuer med de anställda på Draka Kabel Sverige AB och data från affärssystemet Baan.

Lagstiftning och normgivning kring årsredovisningen, vill skydda intressenter mot felaktig och bristfällig information. Det finns en del i årsredovisningen som inte är lagstadgad, den benämns frivillig information. Omfattning och val av vilken frivillig information som företag väljer att redovisa beror till stor del på vilken redovisningsstrategi som företaget tillämpar.Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilken redovisningsstrategi som svenska aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen tillämpar, när de redovisar frivillig information i årsredovisningen. Vidare är syftet att undersöka vad som påverkar val och utformning av redovisningsstrategi, vi utreder huruvida anlitad revisionsbyrå är en förklarande variabel, samt om det finns andra aktörer och faktorer som påverkar.Vi har undersökt variablerna; anställda, kreditgivare, aktieägare, andra företag noterade på Stockholmsbörsen, branschkollegor, anlitad revisor och Vd/företagsledning, för att utreda om dessa aktörer och faktorer påverkar valet.Både en kvantitativ och kvalitativ metod har använts för att uppfylla uppsatsens syfte. Genom en enkät, via e-mail, till företagen i vårt urval, har vi undersökt i vilken utsträckning de olika variablerna påverkar samt huruvida det leder till att en viss redovisningsstrategi tillämpas.

Kandidatarbetets överordnade teman är entreprenörskap, stadsförnyelse och rättvisa. Syftet är att, med utgångspunkt i vad forskare hävdar vara ett skifte från traditionell välfärdspolitik till entreprenörsmässig stadspolitik, belysa rättviseaspekterna i den nutida fysiska planeringen utifrån ett antal principer för hur en rättvis stad kan uppnås. Vidare är syftet att tillämpa dessa principer i en analys av rättviseaspekterna i ett aktuellt stadsförnyelseprojekt. Problematiken som undersöks bygger på Antaganden om att den nya stadspolitiken banat väg för en ökad social polarisering i samhället, då de ekonomiska intressena tenderar prioriteras framför sociala behov och demokratiska rättigheter. Undersökningens forskningsdesign är en fallstudie och fallet som har undersökts är stadsförnyelseprojektet H+ i Helsingborg. I fallstudien appliceras begrepp hämtade från Susan Fainsteins teori om The Just City (2010), den rättvisa staden, i en kvalitativ innehållsanalys av det empiriska materialet Fördjupad Översiktsplan för H+, Imagine Helsingborg (genomförandeplan) samt planområdets Miljöprofil.

I de flesta svenska kommuner finns det möjlighet för hushållen att köpa fjärrvärme från ett lokalt fjärrvärmeverk. Kunderna är då hänvisade att köpa från det företag som verkar där kunden bor vilket gör att det inte finns någon konkurrens på marknaden utan monopol uppstår. En marknad med monopol kännetecknas av att priserna inte sätts effektivt och i dagsläget varierar priserna på fjärrvärme mycket mellan olika städer. I år, 2014, är det högsta priset i Sverige för småhus som använder 20 MWh/år 125,58 öre/kWh vilket betalas i Munkedal och det lägsta priset är 50,00 öre/kWh i Luleå.Att priserna varierar så pass mycket gör att marknadssituationen för fjärrvärme kan ifrågasättas. Många är skeptiska till den nu rådande situationen där fjärrvärmebolagen har monopol på fjärrvärme på sin ort.

Samhället idag är beroende av energi för att fungera och att eftersträva utveckling av förnybar energi bör ha högsta prioritet. År 2013 produceras 81,6% av världens totala energi av fossila bränslen. Bostads- och servicesektorn står idag för 38 % av Sveriges totala energianvändning. På grund av att bostäder och lokaler står för så stor del av energianvändningen är det väldigt viktigt att ha noggrann koll på energiprestandan av byggnader och lokaler samt vilka energieffektiviseringar som kan utföras.Sörbyskolan är belägen i södra delen av Gävle och fastigheten ägs och förvaltas av Gavlefastigheter. År 2015 planerar Gavlefastigheter en renovering av Sörbyskolan och vill ta fram energieffektiviseringsförslag.

Studien syftar till att undersöka hur personal och ledning på ett familjecenter definierar begreppet kulturkompetens och hur de använder det i arbetet med barnfamiljer och eller barn, oftast av utländsk härkomst, som kommer till centret på uppdrag från Socialtjänsten. Avsikten är att belysa fördelar och nackdelar, som i studien kallas för framgångar och fallgropar, relaterat till att använda sig av kulturkompetens i arbetet. Avslutningsvis lyfter studien fram respondenternas tankar och idéer för ett förbättrat arbete med kulturkompetens i framtiden. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ metod och empirin har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar på att det inte finns en entydig definition kring begreppet kulturkompetens.

Innovation är ett område som under de senaste decennierna alltmer framstått som en nödvändig förutsättning för tillväxt, både hur det framställs i forskning och i olika policydokument. En sökning på Google visar att innovation tillsammans med tillväxt ger 210 000 träffar, varav många av träffarna är regeringens, myndigheters, självstyrelseorgans eller företagsstödjande organisationers hemsidor. Innovation är något som framställs som något gott och nödvändigt för vårt samhälle och det är svårt att hitta kritiska perspektiv på innovation. Genom att man inte talar om diskursen inom innovation, som t.ex inom entreprenörskapsforskningen, ges inte utrymme för alternativa sätt att förstå och förklara innovation på.Syftet med mitt arbete är att undersöka och granska hur innovation och innovatören beskrivs i innovationspolitiken genom att analysera regeringens strategi för innovation, Innovativa Sverige mot bakgrund av fyra identifierade aspekter på innovation inom innovationsforskningen. En viktig utgångspunkt för denna analys blir hur innovation förstås och förklaras inom rådande forskning kring innovation.

SammanfattningSyfte och frågeställningar:Studien grundas i ramfaktorteorins Antaganden om påverkbara och icke påverkbara faktorer inom skolans verksamhet, ur skolledares synvinkel. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som, ur skolledares synvinkel, främjar eller begränsar möjligheterna att erbjuda eleverna i grundskolans årskurs 6-9 daglig fysisk aktivitet.? Vilken betydelse har fysisk aktivitet för skolarbetet, enligt skolledarna?? Vilka möjligheter har skolorna, enligt skolledarna, att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet?? Vilka faktorer spelar in för möjligheterna att bedriva daglig fysisk aktivitet i skolan, enligt skolledarna?Metod:Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem skolledare på fem grundskolor med årskurs 6-9, och en biträdande skolchef i en kommun i Stockholms län. Intervjuerna var baserade på ovan ställda frågor samt på tidigare forskning om inverkan av fysisk aktivitet på elevernas resultat i skolan. Intervjuerna utgick från en fenomenologisk ansats med respondenternas berättelser som källmaterial, berättelser om hur skolledare på skolan och i kommunen arbetar med fysisk aktivitet.Resultat:Den fysiska miljön i och runt skolan påvisades vara en viktig faktor för elevernas grad av aktivitet under hela skoldagen.

InledningFrån att värdera förvaltningsfastigheter till avskrivet anskaffningsvärde öppnades 2005 möjligheten för fastighetsbolag att välja mellan att värdera fastighetsbeståndet till avskrivet anskaffningsvärde eller till verkligt värde. IASBs föreställningsram har som kvalitetskrav att redovisningen skall vara jämförbar mellan bolag. Frågan vi ställt oss är: om utformningen av IAS 40 leder till att bolag presenterar en redovisning som tillåter användare av redovisningsinformation att på ett adekvat sätt jämföra bolags fastighetsvärderingar med varandra.SyfteSyftet är att analysera huruvida företags val av redovisad information om fastighetsvärdering är jämförbar utifrån tillämpning av IASBs föreställningsram och IAS 40.Referensram och teoretisk utgångspunktStudiens referensram består av IASBs föreställningsram och standarden IAS 40. Vi har valt att se den information som bolag redovisar i sina externredovisningar utifrån agentteorin som kan förklara varför företagsledningar kan gynnas av att inte redovisa all tillgänglig information. Kapitlet utmynnar i vår teoretiska utgångspunkt där vi tar avstamp i att företagsledningens förhållande till sitt informationsövertag har effekt på begripligheten i redovisningen och således på jämförbarheten.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie i två delar.

Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare som arbetar inom Ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd upplever sin yrkesstatus och vilka karriärmöjligheter de ser inom enheten. Fem socialsekreterare berättade i kvalitativa halvstrukturerade intervjuer om hur de upplever yrkesstatusen inom och utanför den egna organisationen, samt karriärmöjligheter inom enheten. De frågeställningar som låg till grund för studien var:- Hur upplever socialsekreterarna att yrkesstatusen på Ekonomiskt bistånd uppfattas inom den egna organisationen?- Hur upplever socialsekreterarna att yrkesstatusen på Ekonomiskt bistånd uppfattas av samarbetspartners?- Vilka karriärmöjligheter ser socialsekreterarna inom Ekonomiskt bistånd? Analysen utgick från tidigare forskning inom området samt från två teoretiska perspektiv; Jane E. Dutton, Janet M.

I och med att länderna i världen blivit allt rikare har även miljöförstöringen ökat. Detta är ett problem som uppmärksammas allt mer och det sker allt fler studier om sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring. I början av 1990-talet publicerade Grossman och Krueger en undersökning som visade på ett uppochnedvänt U-förhållande mellan inkomst och miljöförstörande utsläpp, dvs att miljöförstöringen först ökar med den ekonomiska tillväxten tills den vid en viss nivå vänder och börjar minska samtidigt som ekonomin fortsätter att växa. De kallade denna kurva för ?The Environmental Kuznets Curve? (EKC).

Bakgrund/Problemområde: Efter införandet av IAS-förordningen år 2005 skall noteradeföretag upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IFRS. Dessa regler innebär att flertalettillgångar nu skall värderas till verkligt värde mot tidigare historiska anskaffningsvärden. Enav dessa tillgångar är goodwill som nu istället för årliga avskrivningar, varje år skall prövasom det föreligger ett nedskrivningsbehov. Med en värdering till verkligt värde följer ävenvissa bedömningssvårigheter som under en lågkonjunktur kan vara otillförlitliga. Därför är detviktigt att se till att företagsledningens uppskattningar i budgetar och prognoser återspeglarrimliga och godtagbara Antaganden och utgör en tillförlitlig uppskattning av framtidaekonomiska förhållanden inom företagen.

Bakgrund och problem: Ett av de mest kontroversiella och omdiskuterade redovisningsområdena är ersättningar till anställda, eftersom de är komplexa och har en föränderlig natur. Vid värderingen krävs aktuariella Antaganden och nuvärdesberäkning med en diskonteringsränta. Diskonteringsräntan är ett väsentligt antagande, eftersom den har en stor påverkan på pensionsskuldens storlek. Enligt IAS 19 ska statsobligationsräntan användas i Sverige, eftersom det inte finns en fungerande marknad för förstklassiga företagsobligationer. En del av de svenska företagen använder bostadsobligationsräntan (BO) som en form av företagsobligationsränta.