Trots en låg efterfrågan och ett svagt intresse för miljövänligt resande bland konsumenterna arbetar charterföretagen målmedvetet med miljöförbättringar såväl under flygningen som på destinationen med boende, service och transfer. Denna studie granskar vad charterbolagen ämnar uppnå med sitt miljöinriktade CSR-arbete. Uppsatsen prognostiserar och urskiljer även företagens framtida arbete för miljön. Att arbeta för hållbart resande bidrar till minskade kostnader i form av lägre bränsleförbrukning och leder därmed i förlängningen till ökad avkastning. Högre lönsamhet kan även på sikt uppnås i form av ökad legitimitet och ökat anseende bland konsumenterna vilket bland annat kan bidra till fler sålda resor.

Syftet med studien var att söka ökad kunskap och förståelse för vad som sker i samspel mellan häst och människa. Syftet var också att belysa hur detta samspel kan ha en inverkan på psykosocial ohälsa genom att intervjua flickor med egen erfarenhet av fenomenet. För att uppfylla syftet ställdes följande frågor: Vad innebär samspel med en häst? Hur erfar flickorna samspelet mellan sig och hästen? Vilken betydelse upplever flickorna att samspelet haft/har för deras psykosociala ohälsa? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa djupintervjuer med flickor utifrån en temainriktad intervjuguide. Resultatet analyserades med hjälp av tre olika teorier inom psykodynamiskt perspektiv - objektrelationsteorin, anknytningsteorin och självpsykologin ? samt med hjälp av systemteoretiskt perspektiv.

Målet med vår uppsats är att få en djupare förståelse för vilket inflytande den militäraverksamheten har på de rekryter som genomför en GMU. Genom en socialpsykologiskundersökning studeras de personliga och sociala följderna av att ta del av GMU som står förgrundläggande militär utbildning. I undersökningen deltar rekryter som genomför sin GMUpå regementet Lv6 i Halmstad. Utbildningen pågår under 3 månader och syftar till att gerekryterna en grund för en eventuell anställning inom försvarsmakten. De metoder somanvänds i undersökningen är deltagande observation och enskilda intervjuer, där fem ungakvinnor och fem unga män intervjuas.

Målet med vår uppsats är att få en djupare förståelse för vilket inflytande den militäraverksamheten har på de rekryter som genomför en GMU. Genom en socialpsykologiskundersökning studeras de personliga och sociala följderna av att ta del av GMU som står förgrundläggande militär utbildning. I undersökningen deltar rekryter som genomför sin GMUpå regementet Lv6 i Halmstad. Utbildningen pågår under 3 månader och syftar till att gerekryterna en grund för en eventuell anställning inom försvarsmakten. De metoder somanvänds i undersökningen är deltagande observation och enskilda intervjuer, där fem ungakvinnor och fem unga män intervjuas.

Hemläxans funktion och nytta som arbetssätt i skolan försvinner ofta bakom tradition och förväntningar. Det finns inga direktiv i dagens läroplan om hemläxor men trots det är den väldigt vanligt förekommande inom skolan. Syftet med denna studie är att ge ett bidrag till en fördjupad kunskap om skolans hemläxor utifrån lärarens perspektiv. Det studien undersöker är hur några lärare beskriver sina motiv för, erfarenheter av och förhållningssätt till hemläxor. Anser lärarna att eleverna lär sig något av hemläxor och i så fall, vad? Utifrån en hermeneutisk forskningsansats är sex kvalitativa intervjuer av lärare, för de tidigare åldrarna, granskade och analyserade i förhållande till tidigare forskning.

Syftet med studien var att undersöka tonåringar och föräldrars uppfattning om vad en bra familj är. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgångspunkt har tonåringar och föräldrars beskrivning av ämnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berättat vad en bra familj är för dem. 50 tonåringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 år och 40 var 13 år. 50 föräldrar, med barn i motsvarande ålder har som en del i en enkät svarat på samma öppna fråga.

Syftet med studien var att undersöka tonåringar och föräldrars uppfattning om vad en bra familj är. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgångspunkt har tonåringar och föräldrars beskrivning av ämnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berättat vad en bra familj är för dem. 50 tonåringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 år och 40 var 13 år. 50 föräldrar, med barn i motsvarande ålder har som en del i en enkät svarat på samma öppna fråga.

Debatten om Corporate Social Responsibility (CSR) är aktuell. Att ta socialt ansvar handlar om frivilliga åtaganden för företag, eftersom det går utöver de tekniska och lagliga krav som ställs. Syftet med denna uppsats är att utreda hur CSR tillämpas i de två svenska klädföretagen Hennes & Mauritz (H&M) och Dem Collective. Vi undersöker om och hur företagen upplever kunders krav på socialt Ansvarstagande samt om och hur företagen försöker påverka sina leverantörers CSR-arbete. En kvalitativ studie i form av intervjuer har utförts för att få en djupare förståelse för hur de båda företagen bedriver CSR-arbete.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera på vilket sätt modeföretag genom sitt CSR-arbete kan stärka sitt konsumentbaserade varumärkeskapital. Metod: Vi har utgått från en deduktiv ansats och genomfört en kvantitativ enkätundersökning i syfte att ta reda på konsumenternas åsikter om modeföretagens CSR-arbete. Vi har även genomfört semi-strukturerade intervjuer för att få förståelse för Weekdays CSR-arbete. Teoretiskt perspektiv: Uppsatsens teoretiska referensram behandlar huvudsakligen konsumentbaserat varumärkeskapital och teorier kring CSR. Empiri: Undersökningen är riktad mot modebranschen med Weekday som fallföretag.

Corporate Social Responsibility, företagets sociala Ansvarstagande, har de senaste åren uppmärksammats mer och mer. Medierna och intresseorganisationer har fått allmänheten intresserad av dessa frågor och trycket på att företag ska ta sitt sociala ansvar har ökat. Det sociala ansvaret ska genomsyra företagens hela organisation och sträcker därför sig även till leverantörer. Att kontrollera att leverantörer arbetar på ett etiskt korrekt sätt är inte alltid helt enkelt då geografiska avstånd försvårar kontrollen.Vi har för avsikt att undersöka hur mindre textilföretag kontrollerar sina leverantörer i u-länder med avseende på CSR. Vi vill ta reda på om relationens karaktär har betydelse för kontrollen och jämföra ifall små och stora företag arbetar på olika sätt.Vi har kommit fram till att små och stora företag arbetar olika med kontroll av leverantörer.

Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjustudie med elever i år 9, i syfte att få dessa elevers syn på vad framgång är och vad det innebär att vara framgångsrik, samt vilken roll skolan spelar för att nå framgång och att bli framgångsrik. Resultaten har ställts mot relevanta utbildningssociologiska och pedagogiska teorier. Studiens resultat visar att framgång är när man når de egna målen, att betygen är viktiga för att komma in på det gymnasieval man gör, men att det finns centrala förmågor och kompetenser som betygen inte mäter. Sådana förmågor/kompetenser är t.ex. förmågan att skapa relationer.

Uppsatsen grundar sig på en diskursanalytisk undersökning av det hälsofrämjande arbetets struktur och förhållningssätt ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra olika verksamheter som på ett eller annat sätt arbetar med hälsofrämjande verksamhet har undersökts, Socialdepartementet, Folkhälsoinstitutet(Fhi), Hälsofrämjande Sjukhus(Hfs) samt Södra Älvsborgs Sjukhus(SÄS). Jag utförde även en undersökning på individnivå, där anställda på SÄS fick uttrycka åsikter och tankar om hälsa och hälsofrämjande arbete. Syftet med uppsatsen var att undersöka den sociologiska forskningens inverkan och roll inom det hälsofrämjande arbetet.Det hälsofrämjande arbetet är uppbyggt kring tvärvetenskaplig forskning men fokuset på hur detta ska implementeras i individers vardag har fokus på det samhällsvetenskapliga. Sociologiska begrepp och perspektiv ges utrymme i diskurser och de sociala behoven uppmärksammas och bidrar till utvecklingen.

Denna essä undersöker hur skillnader mellan pedagogers och föräldrars uppfattning av förskolans verksamhet kan påverka synen på vad som är en intressant och meningsfull vardag för barnen, samt hur barns kompetens och deras rätt till medbestämmande tas till vara. Essän utgår från två verkliga och egenupplevda berättelser som ligger som grund för vårt reflekterande och vidare lärprocess. Syftet med essän har inte varit att hitta ett rätt sätt utan snarare om att synliggöra hur vi, genom gemensam reflektion, undersökt olika perspektiv och hur dessa kan mötas och samverka. Vi reflekterar över hur de olika roller vi intar, medvetet eller omedvetet, i vår yrkespraktik påverkar vårt handlande i olika situationer. Vi reflekterar även över på vilket sätt vi använder oss av vår praktiska kunskap.

Studien fokuserar på Corporate Social Responsibility, CSR, och hur det implementeras i företag i Sverige. De tre typerna av företag; tjänsteföretag, varuproducerande företag och företag som erbjuder en blandning mellan en tjänst och en vara studeras i syfte att öka förståelsen för hur CSR implementeras.CSR handlar om företags sociala Ansvarstagande, och rör frågor som miljö och etik. Konceptet är på frammarsch i Europa, och företags tycks känna en press att engagera sig i CSR-aktiviteter (Matten och Moon, 2008). Studiens teoretiska referensram baseras bland annat på Maignans et al (2005) modell om CSR-implementering.Åtta företag som arbetar aktivt med CSR-frågor är föremål för studien. Tre av företagen består av tjänsteföretag, tre är varuproducerande företag, och två består av företag som erbjuder en blandning mellan en vara och en tjänst.

Så kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt Ansvarstagande för att gynna både lärande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer än 80 års tid har visat sig vara synnerligen framgångsrikt och trots att både lärande och demokratisk kompetensutveckling står högt på agendan för skolutveckling i både Sverige och internationellt, nämns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhälle där beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen på allmänpedagogikens bord att kunna förklara de nämnda skolornas framgångar.Mitt syfte är att med hjälp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmänpedagogisk teori utifrån detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sådan teori utpekar. En etnografisk innehållsanalytisk metod har använts för att jämföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmärkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar på den önskade teoretiska nivån. Frågan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ?demokratisk? riktning måste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlägg i en sådan diskussion finns i sista kapitlet..