Syftet med min undersökning var att studera hur textillärare arbetar för att stärka elevers Ansvarstagande för sin inlärning i slöjden. Vidare var syftet att öka kunskapen om hur lärare arbetar med att få elever delaktiga i slöjdens arbetsprocess. Några av frågeställningarna: Hur stimuleras elever till eget ansvartagande under lektionstid? Tillåts elever ta egna initiativ till arbeten i slöjden och i så fall hur? Metoder som används har varit kvalitativa intervjuer med sex textillärare och observationer under sex lektioner. Elevantalet varierade mellan nio ? femton vid de olika observationstillfällena.

Sammanfattning Undersökningen har syftat till att få en förståelse för hur personalchefer förhåller sig till begreppen anställningsbarhet och karriärutveckling under anställningsprocesser. Dessutom har vi även undersökt vad personalcheferna efterfrågar för att den sökande ska ses som anställningsbar. Vi har även studerat vad som kan känneteckna individer som eftersträvar karriärutveckling på arbetsplatsen. Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer med fem personalchefer verksamma inom olika företag i södra delarna av Sverige. Vi har använt oss av socialpsykologiska teorier för att analysera hur tankeprocesser och erfarenheter kan påverka en individ i mötet med arbetssökande. För att analysera personalchefernas syn på de anställdas karriärutveckling har vi använt oss av karriärterorier. Det resultat vi fått fram i studien visar på att det finns faktorer som är gemensamma för alla personalcheferna i förhållande till det de söker efter för att se en sökande som anställningsbar.

Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns klasskillnader i fråga om intresse för olika ämnesområden i skolan. Detta genom att undersöka huruvida elever, med hänsyn tagen till deras föräldrars utbildningsbakgrund, uppvisar skillnader i intresse för olika ämnesområden i gymnasieskolans samhällskunskap. Undersökningen bygger på enkäter som delats ut i tre yrkesförberedande och tre studieförberedande klasser med Samhällskunskap A på schemat. Resultatet påvisar en relativ enighet kring vilka ämnesområden som elever finner intressanta, samtidigt som det också finns skillnader, vilka kan tillskrivas föräldrarnas utbildningsbakgrund, kön eller gymnasieprogrammens studie- eller yrkesinriktning. Dessa variabler har dock ofta samvarierat och svårligen låtit sig isoleras från varandra.

Föreliggande arbete ämnar undersöka vilka krav på lärare som har förändrats och inte förändrats utifrån läroplanerna 1962 och 2011. 1962 kom den första grundskoleläroplanen i och med att införandet av den obligatoriska nioåriga grundskolan krävde en sådan. 2011 har varit ett år med nya förändringar som aktualiserats i media till exempel lärarlegitimationen. Därmed är det väsentligt att ta reda på hur kraven har och inte har förändrats utifrån två grundskoleläroplaner. Ett läroplansteoretiskt förhållningssätt utgör det teoretiska perspektivet och förklarar vilka faktorer som ligger bakom utformningen av en läroplan.

Bakgrund: Sjukvården idag är en högriskverksamhet där det dagligen sker händelser som kan få allvarliga följder för patienten. Det traditionella förhållandet mellan kvinna och man och mellan sjuksköterska och läkare har mer än något annat bestämt sättet på vilket omvårdnaden i praktiken har utvecklats. Sjuksköterskor och läkare är upplärda att kommunicera på olika sätt vilket får konsekvenser för patientsäkerheten Syftet: Syftet med denna studie var att undersöka faktorer i läkare och sjuksköterskors samarbete inom hälso- och sjukvården som kan påverka patientsäkerheten. Metoden: En litteraturstudie har gjorts där vetenskapliga artiklar har granskats. Resultatet: Studien visade att de faktorer i samarbetet mellan sjuksköterska och läkare som mest påverkade patientsäkerheten var; olämpligt beteende, yrkesroller och Ansvarstagande.

Problem:      Vad anser arbetsgivare om vikten av att investera i humankapital genom att anställa välutbildad personal?Vilka kunskaper har rekryterare om ekonomiutbildningarnas innehåll och examensnivåer? Syfte:            Syftet med denna uppsats är att utreda arbetsgivarnas policy vad gäller investering i humankapital vid anställning, examensnivåns betydelse vid anställning till ekonomitjänster samt rekryterarnas kunskaper om ekonomiutbildningarnas innehåll. Metod:          En kvalitativ studie som bygger på sekundärdata genomfördes med fem personer som rekryterar ekonomer inom olika branscher. Dessa personer ansågs kunna bidra med relevant information för att besvara studiens syfte. Primärdata sammanställdes vilket sedan ledde till analys och studiens slutsats. Slutsats:        Högskoleutbildning är grundkravet för att få ett arbete som ekonom men examensnivån har en mindre betydelse. Personlighet och erfarenhet är viktigare och det som premieras är prestationer och Ansvarstagande.

Syfte: Syftet med denna studie är att analysera om konsumenter i sina köpbeslut beaktar produkter framställda av företag som genomsyras av ett aktivt CSR arbete.Metod: För att besvara syftet har en kvantitativ metodansats använts genom en enkätstudie. Respondenternas svar möjliggör en generell överblick över konsumenternas köpbeteende samt forskningsområdet som studerats. Denna studie grundar sig på ett abduktivt förhållningssätt, där empiriska fakta såväl som teori styr forskningen.Resultat: Resultatet visar på att konsumenter anser det viktigt med kosmetikaprodukter framställda på ett etiskt och miljövänligt sätt men att det endast påverkar en del i köpbeslutsprocessen. Variabler som pris och kvalitet påverkar beslutsprocessen mer. Resultatet visar även att företaget The Body Shop som använts som studieobjekt och representant för värdestyrda företag i undersökningen ansågs vara det mest förtroendeingivande företaget gällande sitt CSR engagemang.

Syftet med studien är att söka förståelse för hur rekryteringsföretag och kundföretag kommunicerar för att rätt kandidat skall bli anställd. Frågeställningarna som vi avsåg besvara var hur kommunikationen sker mellan rekryteringsföretag och kundföretag, hur respektive part säkerhetsställer att de har förstått varandra samt vilka störningar som kan finnas i kommunikationen mellan parterna. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Urvalet bestod av två rekryteringsföretag samt fyra kundföretag i Halland. De rekryteringsföretag som valts arbetar enbart med rekrytering.

  I skolans styrdokument talas det om kunskaper som en kock ska ha efter avslutad utbildning. Syftet är att undersöka vilka kunskaper som en blivande kock från det treåriga HR-programmet bör inneha efter avslutad gymnasieutbildning. För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av en enkätundersökning med fyra efterföljande intervjuer. Det skickades ut en webbaserad enkät till 76 yrkeslärare och till 65 krögare. Resultatetvisar att det är den praktiska kunskapen och den sociala förmågan som är det viktigaste.

Dagens skola får möta en del kritik för sin bristande förmåga att motivera elever fullt ut i sina studier och allt fler lämnar grundskolan och gymnasieskolan utan fullständiga betyg. Detta fick mig att undra vilka förutsättningar som måste bli uppfyllda för att en individ skall känna behovet av att gå framåt i sin utveckling. Det vill säga vilka faktorer är avgörande för gymnasieelevers studiemotivation. För att besvara syftet genomförde jag en litteraturstudie, som gav mig en bakgrund att utgå ifrån, där jag gick igenom ett antal existerande motivationsteorier. Vidare undersökte jag hur den verkliga situationen såg ut på en gymnasieskola i Norrbotten.

Syftet med denna studie är att diskutera de etiskt och miljömässigt präglade kärnvärdena vid skapandet av såväl nya som etablerade varumärken (inom ett företag). En diskussion leds kring det etiskt försvarbara varumärket i samband med den rådande lågkonjunkturen (2008-2009). Ur ett kommunikativt såväl som ur ett samhälleligt perspektiv har dagens konsumentmarknader fått ökad fokus på varumärken och hur dessa konstrueras. Att idag etablera ett nytt varumärke, eller uppehålla sin tidigare status, är en utmaning för företaget. Dagens samhällsintresse är riktat mot företags Ansvarstagande, etik, miljö och lågkonjunktur.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar lärares musiklektionsplanering i årskurs 4-6. Undersökningen lyfter bland annat fram fysiska villkor som påverkande faktorer, men även styrdokument, ekonomiska villkor och attityder till ämnet. Barn i denna  åldersgrupp, 10-12 år, är på väg in i förpuberteten. Uppsatsen nämner  hur elever kan reagera beroende på om läraren är man eller kvinna.  Skolan är inte oberörd av samhällets gigantiska musikutbud. Eleverna ställer större krav på lektionsinnehållet än tidigare.

För några år sedan togs politiska initiativ på överstatlig nivå att definiera entreprenörskap som en grundläggande kompetens hos varje samhällsmedborgare och en angelägenhet för skolväsendet. Som en följd av detta kom även den svenska grundskolans nationella styrdokument Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011), att innehålla skrivningar om entreprenörskap. Syftet med denna studie var att undersöka, beskriva och bidra med kunskap om hur lärare förstår och tar sig an det entreprenöriella uppdraget i Lgr 11 samt hur man ser på lärarrollen i en entreprenöriell praktik. Studien har en fenomenologisk forskningsansats och med fallstudien som forskningsstrategi genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex lärare som undervisade i grundskolans årskurs 7-9. Resultatet av studien visade att lärarna upplevde att det entreprenöriella uppdraget i Lgr 11 till stor del handlar om att eleverna inom ramen för undervisningen ska utveckla entreprenöriella förmågor som kreativitet, Ansvarstagande, samarbetsförmåga och initiativförmåga.

Sverige är sedan länge en demokrati där medborgarna deltar efter demokratiska principer. Skolan har som huvuduppgift att förbereda elevens deltagande i samhällslivet, därmed är skolan en verksamhet för elevens eget inflytande och Ansvarstagande. Undervisningen ska bedrivas under demokratiska former där eleven ska kunna vara med och påverka. Elevinflytande betonas i skolans styrdokument. Olika studier har visat att eleverna har fått ett ökat inflytande i skolan men inte i den utsträckning som förväntas i en fungerande demokrati.

CSR är ett begrepp som det senaste decenniet har blivit ett allt mer omdiskuterat ämne. En av företagets många intressenter att ta hänsyn till är medarbetarna. Medarbetarnas engagemang kan förbättra företagets CSR-arbete, då det genom medarbetarna blir enklare att förmedla ämnet vidare till kunderna. Med hjälp av en kvalitativ studie är syftet med uppsatsen att undersöka hur Handelsbankens Upplands Väsbys medarbetare uppfattar arbetat med socialt Ansvarstagande gällande ansvarsfull kreditgivning. Vidare har vi undersökt hur medarbetarna blir involverad i arbetet.