Bakgrund: Patientempowerment innebär för patienten ett större Ansvarstagande och delaktighet i vården än vad som traditionellt förekommer. För att detta ska bli möjligt krävs att vårdpersonal låter patienten ingå i vårdteamet och vågar ifrågasätta sin egen maktposition. Framtidens generationer kommer med stor sannolikhet att ställa allt större krav på inflytande vilket talar för behov av förändring. Syfte: Hur upplever KOL-patienter information och stöd från vårdpersonal? Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med induktiv ansats.

Syftet med uppsatsen är att ge en teoretisk bakgrund för att försöka förstå dagens agerande och förhållningssätt till Corporate Social Responsibility (CSR) samt att utreda vad företag köper när de integrerar CSR i sitt arbete. För att försöka förstå agerande och förhållningssätt till CSR tydliggörs köpbeslutsprocessen och användbarheten i traditionella modeller diskuteras. Utredningen har genomförts med en abduktiv ansats och via en explorativ, genom i huvudsak semistrukturerade intervjuer. Slutsatsen präglas av att företaget främst köper intressentrelaterad nytta genom CSR, att det finns en trend mot icke-kommersiella syften med CSR och att traditionella modeller kan användas, dock inte för en fullständig bild. Uppsatsen relaterar i analys och slutsats till frivilligorganisationen Hungerprojektet.

Skolans läroplaner genomsyras av vikten av att elever ska ges stora möjligheter till att utöva inflytande över sitt eget lärande. Samhället förväntar sig därigenom att elever i skolan ska lära sig de demokratiska principerna och fostras till Ansvarstagande medborgare. Uppsatsens syfte har varit att studera hur historielärare på gymnasienivå uppfattar styrdokumentenas krav på ökat elevinflytande samt hur elever har möjlighet att utöva inflytande på historieundervisningen och konsekvenser av detta. Författarna presenterar även den senaste forskningens syn på elevinflytande och undersöker hur den stämmer överens med historielärares uppfattning om detsamma. Genom kvalitativa intervjuer och observationer på en av Luleå kommuns gymnasieskolor, och genom litteraturstudier, har författarna kommit fram till bl.a.

Examensarbetet utgår från arbetet med det lokala projektet HMU-högre måluppfyllelse. I och med HMU ska eleverna ta ett stort eget ansvar över skolarbetet och målet är att varje termin höja resultaten i tre av eleven själv valda ämnen. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur elever ställer sig till ett ökat Ansvarstagande, hur lärare uppfattar arbetet samt huruvida det hjälper eleverna att nå bättre resultat i skolan och ökad kunskap. Metoden som använts är kvalitativ intervju där ledning, lärare och elever intervjuats om HMU, elevansvar och resultat i skolan. Genom analys av intervjuerna har framkommit att man ser HMU-arbetet som positivt i den bemärkelsen att det hjälper eleverna att nå höjda resultat samt att elever och lärare lättare kan överblicka elevernas arbete i skolan. Svårigheter med HMU är hur det kan hjälpa de allra svagaste eleverna samt att få alla lärare att arbeta likartat för att bidra till en klar struktur, vilken förutsätts för att hjälpa eleverna i strävan efter höjda betyg och ökad kunskap..

Syftet med detta examensarbete var att skapa en lägesbild över säkerhetsklimatet inom Norrbottens läns landsting och ge information om vilka eventuella insatser som skulle behöva genomföras för att skapa ett gott säkerhetsklimat. De frågeställningar som skulle besvaras i anknytning till syftet var: Hur är det allmänna säkerhetsklimatet inom Norrbottens läns landsting? Hur uppfattar de anställda att ledningen förhåller sig till säkerhet inom Norrbottens läns landsting? Hur uppfattar de anställda att den arbetsgrupp de tillhör förhåller sig till säkerhet inom Norrbottens läns landsting? Är det någon skillnad gällande uppfattningen av säkerhetsarbetet inom Norrbottens läns landsting mellan chefer och medarbetare? Studien innefattade en enkätundersökning med 127 anställda och enkätinstrumentet som användes var Nordic Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50). Resultaten indikerar att säkerhetsklimatnivån var relativt hög inom Norrbottens läns landsting. Säkerheten prioriterades av chefer likväl som av medarbetare.

Intressenter har under de senaste åren ställt högre krav på att företag ska ta ett socialt ansvar vilket har bidragit till en omfattande debatt om Corporate Social Responsibility (CSR). Denna uppsats ämnar att undersöka hur Ericssons CSR integreras på organisationens huvudkontor i Kista. För att kunna svara på samhällets förväntningar är det väsentligt för företag att integrera CSR djupt i organisationen. För att integrera CSR presenterar denna uppsats en fyrstegsprocess som bygger på att företag bör ha en intern CSR röst, att de ska mäta CSR aktiviteterna, att företaget ska ha ett proaktivt synsätt och att det ska ske en attitydförändring angående CSR i företaget. Genom att analysera Ericssons CSR-aktiviteter utifrån denna process kan vi konstatera att Ericsson integrerar sina CSR aktiviteter via sitt ledningssystem, sin Corporate Responsibility & Sustainability rapport, intern kommunikation och utbildning och dialoger med företagets interna intressenter.

Varför vi valt att rikta in oss på Grön IT är för att det är ett relativt okänt begrepp som berör ett väldigt aktuellt ämne, klimatfrågan. Begreppets otydlighet klargjordes tidigt i arbetet då det var märkbart hur stor ämnets kunskapsskillnad var mellan de två myndigheter vi valt att undersöka. Resultaten i studien är baserat på intervjuer med miljöansvariga hos de myndigheter vi undersökt. Syftet med intervjuerna var att få insikt i hur långt myndigheterna kommit i sitt arbete med Grön IT, exempelvis med personalutbildningar och införande av olika policies. Vi valde att undersöka och jämföra Stockholms universitet med Uppsala universitet och i slutsatsen kan vi fastställa att deras fas inom Grön IT skiljer sig avsevärt i både kunskap och arbete och att den myndighet som kommit längre i sitt arbete mot en grönare IT sparar både pengar och energi i motsats till den myndighet som inte kommit lika långt.

Under lågkonjunkturer är det ofta ungdomar som drabbas hårdast på arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten i den Europeiska unionen har i och med den senaste finanskrisen ökat dramatiskt och genomsnittet ligger på en nivå över 22 %. Det land som 2011 hade den högst rapporterade ungdomsarbetslösheten bland medlemsstaterna var Spanien, 46,4%, och den lägsta återfanns i Nederländerna med 7,6 %, dessa siffror har fram till mätningar i mars 2012 växt till 51,1% för Spanien och 9,3 % för Nederländerna. Denna uppsats ämnar att utifrån teorier kring utbildningssystem, arbetslöshet och dual marknadsteori jämföra varför stora skillnader i ungdomsarbetslöshet existerar mellan dessa två länder.Genom en deskriptiv studie av de båda ländernas utbildningssystem, arbetsmarknader och arbetsmarknadsåtgärder finner vi stora skillnader mellan länderna, som till viss del kan förklara varför Spaniens ungdomsarbetslöshet är mer än fem gånger så stor som Nederländernas. Vi fann skillnader mellan de båda ländernas utbildningssystem och vilka åtgärdsprogram som införts för att reducera ungdomsarbetslösheten samt att länderna drabbats olika svårt av den senaste recessionen..

Syfte: Syftet med uppsatsen är att redogöra för de generella tankarna kring ISO 26 000, analysera KappAhls CSR policy genom att koppla policyn till ISO 26 000 samt redogöra för hur KappAhl konkret arbetar med CSR.Teori: Teorier som används i uppsatsen är institutionell teori, intressentteori men även Carrolls CSR Pyramidmodell. Tanken är att med hjälp av dessa teorier kunna analysera innehållet av standarderna, KappAhls CSR-policy och hur de konkret arbetar med dessa standarder och riktlinjer.Empiri: Empirin består av tre delar där den första och andra delen utgörs av innehållsanalys av standarden ISO 26 000 och KappAhls CSR policy med fokus på uppförandekoden för deras leverantörer. Den sista delen beskriver hur KappAhl allmänt jobbar med CSR i vardagen.Slutsats: Uppsatsen avslutas med en diskussion om KappAhls tillämpning av ISO 26 000 och deras egna CSR policy. Dessa standarder och riktlinjer finns för att bidra med ett etiskt ansvar men också får att det ligger i deras intresse att följa dessa. Genom att följa standarderna förstärks varumärket och överlevnadsförmågan ökar..

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka vilken inställning lärare har till läxor på ett yrkesinriktat gymnasium och varför en del av dem har valt att ge läxor medan andra har valt bort dem i sin undervisning. Jag valde att använda mig av den kvalitativa forskningsmetoden och min undersökningsgrupp bestod av sex lärare som var verksamma i en stad i södra Sverige. Resultatet visade att lärarna hade olika syn på läxan. En del hade svårigheter med att kunna ge en tydlig definition. De lärare som var positivt inställda till läxor, menade bland annat att de ger förförståelse och Ansvarstagande.

Syfte: Syftet med denna studie är att analysera om konsumenter i sina köpbeslut beaktar produkter framställda av företag som genomsyras av ett aktivt CSR arbete.Metod: För att besvara syftet har en kvantitativ metodansats använts genom en enkätstudie. Respondenternas svar möjliggör en generell överblick över konsumenternas köpbeteende samt forskningsområdet som studerats. Denna studie grundar sig på ett abduktivt förhållningssätt, där empiriska fakta såväl som teori styr forskningen.Resultat: Resultatet visar på att konsumenter anser det viktigt med kosmetikaprodukter framställda på ett etiskt och miljövänligt sätt men att det endast påverkar en del i köpbeslutsprocessen. Variabler som pris och kvalitet påverkar beslutsprocessen mer. Resultatet visar även att företaget The Body Shop som använts som studieobjekt och representant för värdestyrda företag i undersökningen ansågs vara det mest förtroendeingivande företaget gällande sitt CSR engagemang.

Corporate Social Responsibility (CSR) har fått en allt större roll under senare år. Fler och fler företag ser värdet av och engagerar sig i frågor rörande miljö, samhälle och socialt Ansvarstagande. Under många år har det förts en debatt kring huruvida engagemang i dessa frågor kan ha påverkan på lönsamheten i företag och i så fall vilka samband som finns. Resultaten av tidigare studier har varit olika och ingen tydlig slutsats har kunnat dras. Den här studien syftar till att försöka svara på om CSR har inverkan på företags lönsamhet.

Syftet med studien är att synliggöra några föräldrars förväntningar på skolans Ansvarstagande när deras barn hamnar i en situation som resulterar i mobbning. Studien syftar också till att lyfta fram föräldrarnas tankar och förväntningar kring samarbetet mellan hem och skola i detta avseende. Definitionen av mobbning som ligger till grund för denna studie är: när någon eller några vid upprepande tillfällen blir utsatta för någon form av kränkande behandling. Olika variationer av mobbning tas upp för att ge en bakgrund till vad mobbning kan innebära. Studien har gjorts genom en kvalitativ undersökning med sju intervjuer med föräldrar till barn i åldrarna 6-12 år.

Denna studie underso?ker den enskilda fo?retagarens syn pa? skatteverket och o?vriga fo?retagare inom restaurangbranschen samt hur dessa pa?verkar fo?retagarnas insta?llning till skattefusk. Tidigare studier visar att kontroll och sanktioner har en motsatt effekt pa? medborgarnas samarbetsvilja. Sa?ledes genomfo?rdes denna studie med avsikt att underso?ka vilken inverkan ovan na?mnda relation har pa? samarbete, tillit, samt na?tverk av relationer ur ett fo?retagarperspektiv.

This study investigates how the concept of Social Responsible Investment (SRI) can be applied to futures trading. More specifically, this study examines the possibility of creating a SRI-product for an investor, active in futures investments within commodities, energies and stock indices, and the content of such a product is suggested. We conducted a qualitative study, based on a number of interviews. The study suggests that investments in futures of specific assets are to be equated with investments directly in the underlying assets from a SRI point of view. Therefore, we analyzed the underlying assets of futures traded commodities, energies and stock indices, and used social screening, together with specific screening criteria, for the analysis.