Syftet med denna studie är att se huruvida en verksamhets skolkoder uppfattas och påverkar lärare-elevrelationen. Utifrån ett sociopsykologiskt/kulturellt perspektiv så undersöks lärare och elevers relation utifrån kontextuella ramar. Studien har sitt avstamp i argumentationer för hur relationen mellan lärare och elev i dagens klassrum är av stor vikt i främjandet av personlig utveckling. Lärare och elevers relationsbygge är en dynamisk process som ständigt testas i det direkta mötet. Det handlar om hur överenskomna regler skapas genom sociala band mellan olika individer och hur man förhåller sig till den andre och kollektivet utifrån dessa regler.

I Sverige är kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att människor blir allt mer rörliga suddas gränserna också ut allt mer. Kommunerna tvingas ändra sina rutiner och se på exempel, för att lära sig hur planeringen över gränser går till. Flera faktorer och aktörer på lokal, regional, och nationell nivå påverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang är det en nödvändighet att planera över gränser, och efterfrågan av planeringsstrategier över gränser väcker behovet av större regioner, där gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel på regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den här uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen är hämtad från EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt både statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggår över gränserna..

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att beskriva den problematik som ungdomar som växer upp med en förälder med missbruksproblematik upplever. Uppsatsen syftar till att utveckla nya kunskaper hur det är att växa upp med en förälder som har eller haft ett missbruk samt vilka konsekvenser det får för ungdomarna. Uppsatsen är en kvalitativ studie där fyra respondenter intervjuades för att besvara frågeställningar utifrån deras egna erfarenheter, känslor och tankar. Respondenterna valdes genom ett snöbollsurval och intervjuerna skedde på en trygg plats för respondenterna. Analysmetoden som användes var meningskodning samt meningskoncentrering, detta för att effektivisera arbetssättet.

Vi avser att i denna uppsats jämföra Sveriges system för kommunal revision med det motsvarande i Danmark avseende vad som granskas, vem som granskar, målgrupp samt ansvarsprövning. Vidare har vi som målsättning att diskutera eventuella förbättringar av dagens svenska system med utgångspunkt av vad som framkommit i studien.Vi har studerat vårt problemområde genom en kvalitativ undersökning baserad på en jämförande studie mellan två kommuner. Vi utgår från att undersöka teorin och hur regelverket fungerar för att sedan jämföra detta med en empirisk undersökning byggd på intervjuer. En förtroendevald kan idag ha ett flertal roller och detta är något som bör förändras, då en oberoende position borde stärka tillförlitligheten i revisionen. Vi fann dock att det stora problemet inte är att det finns en revision med politiska representanter, då de sakkunniga har ett stort inflytande, utan problemet ligger i ansvarsprövningen.

Syftet med arbetet är att undersöka hur fritidspedagoger förhåller sig till barns fysiska aktivitet på fritidshemmet. I forskningsbakgrunden belyses fritidshemmets framväxt, fritidspedagogens roll samt hur fysisk aktivitet påverkar barns utveckling. Forskningsfrågan som ligger till grund för arbetet är vilken roll fritidspedagoger upplever sig ha i arbetet med fysisk aktivitet på fritidshemmet. En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts på ett urval av sex fritidspedagoger som arbetar på olika fritidshem i Skåne. Resultatet av intervjuerna visar att fritidspedagogerna har ett positivt förhållningsätt till fysisk aktivitet på fritidshemmet och att de anser att en av deras roller på fritidshemmet är att aktivera barnen.

Syftet med vår studie är att undersöka hur implementering av förskolans reviderade läroplan går till samt analysera likheter och skillnader i tolkningen av förskolans kvalitet utifrån ledningsansvarigas, politikers och pedagogikvetarnas perspektiv samt granska på vilket sätt respondenternas utsagor avspeglar deras position i skolsystemets hierarki. För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi använda oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Vår empiri grundar sig på införskaffade intervjusvar ifrån nio offentliga personer med olika roller och positioner inom skolsystemet. Resultatet av vår undersökning visar att implementering av förskolans reviderade läroplan är ett exempel på ett top-down perspektiv. Utifrån insamlat empirin konstaterar vi att respondenternas uppfattning om vad som är förskolans kvalitet skiljer sig beroende på deras roll och position inom skolväsendet. Dessutom kom vi fram till att två diskursiva mönster framträdde i ledningsansvarigas, politikers och pedagogikvetarnas uttalanden som vi i studien benämnde för organisatoriskt- och pedagogiskt perspektiv..

Forskning har visat att företags ekonomifunktioner de senaste åren genomgått en förändring, från att tidigare arbetat med klassiska ekonomi-relaterade uppgifter till att bli mer involverade i företagens strategiarbete och beslutsprocesser. Syftet med studien var att förklara hur långt chefen för ekonomifunktionen, CFOn, har kommit i sin rollutveckling mot strategiskt affärspartnerskap i Sverige, samt vilka organisatoriska förutsättningar och personliga karaktärsdrag som CFOs själva anser är viktiga för att uppnå ett framgångsrikt strategiskt affärspartnerskap. Som teoretisk utgångspunkt användes ett ramverk kring management accountants (MAs), då en jämförelse av akademisk forskning av MAs och praktisk forskning av CFOn, indikerar stora likheter mellan dessa roller. Studien genomfördes i form av en kvalitativ studie av fem CFOs för stora, svenska företag. Det framkom att CFOerna i undersökningen har kommit långt i utvecklingen av sin strategiska roll, samt att de personliga karaktärsdragen och organisatoriska förutsättningarna liknar de som studerats för MAs, med några viktiga skillnader..

Den här uppsatsen behandlar ett konstnärligt projekt där fem låtar inom rockgenren skrivits och spelats in av en och samma person. Syftet är att utvecklas på sitt huvudinstrument, i det här fallet trumset, genom att spela in låtarna och spela samtliga instrument själv. Undersökningen fokuserar på varför man kan ha nytta av att bemästra andra instrument för att bättre förstå sitt eget. Loggbok har förts under hela processen för att kunna kartlägga vad som lett fram till nya upptäckter och insikter.Många duktiga musiker har det gemensamt att de bemästrar fler än ett instrument. Att gå in i de andra ensemblemusikernas roller ger individen en bredare koll på helheten.

Rollen som ledare hos grupplevande djur har ifrågasatts inom den vetenskapliga litteraturen. Kronhjort och dovhjort är de två grupplevande arterna av hjortvilt som lever i Sverige. Större delar av året lever de i könsseparerade, matriarkala familjeflockar som enligt lekmannen sägs domineras av en ledarhind. I denna litteraturstudie har rollen som ledare i en flock analyserats ur ett etologiskt perspektiv. Vetenskaplig och populärvetenskaplig litteratur har jämförts med fokus på sociala beteenden hos framförallt ungulater (hovdjuren), dit bägge dessa arter hör.

Syftet med denna studie var att beskriva betydelsen av arbetsterapeutiska interventioner för personer med kronisk whiplashskada. En kvalitativ metod valdes, där halvstrukturerade frågor genomfördes med åtta deltagare. Kriterierna var att deltagarna var män och kvinnor i olika åldrar, hade kronisk whiplashskada samt deltagit i arbetsterapeutiska interventioner. Deltagarna skulle även befinna sig i olika WAD-stadier samt vara i olika längd i rehabiliteringstiden. Innehållsanalys valdes som analysmetod och det slutgiltiga resultatet presenterades i tre kategorier.

Bakgrund: Tidigare studier har visat på betydelsen av kommunikation, både verbal och icke-verbal, i mötet med den lidande patienten. En mellanmänsklig relation bygger på ett möte mellan människor som inte är fast i sina roller, som sjuksköterska och patient. Det är bara genom mötet sjuksköterskan kan få tillgång till patientens egentliga lidande, detta är nödvändigt för att kunna vårda, ge tröst och stöd. Syfte: Beskriva vilket stöd den lidande människan/patienten på sjukhus önskar av sjuksköterskan. Metod: Metoden som använts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats, innehållsanalysen har gjorts med hjälp av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom sju olika kategorier, ge det lilla extra, vara medmänniska, se mina behov när jag inte orkar, ge information som jag förstår, vara rädd om mitt förtroende, våga dela mitt lidande och lätta upp med humor..

The aim of this study was to explore how six men who run a micro-enterprisewith a maximum of 10 employees handle the balance between work and otherlife. Qualitative approach with semi-structured interviews was conducted and thesample consisted of six men with micro-enterprises of varying ages. The themesused in the interviews were boundless work, roles, boundaries strategies anddemand / control - social support. The results showed that micro- entrepreneursdo not experience any major imbalance between work and other life. The studyrevealed that the division of roles in the home of the elderly respondents was ofthe classical gender character that woman took great responsibility in the home.Among the younger respondents the unpaid work at home was equal divided.Social support was perceived highly by all respondents, and they alsoexperienced a high level of control over the requirements of the job.

Syftet med denna studie är att se huruvida en verksamhets skolkoder uppfattas och påverkar lärare-elevrelationen. Utifrån ett sociopsykologiskt/kulturellt perspektiv så undersöks lärare och elevers relation utifrån kontextuella ramar. Studien har sitt avstamp i argumentationer för hur relationen mellan lärare och elev i dagens klassrum är av stor vikt i främjandet av personlig utveckling. Lärare och elevers relationsbygge är en dynamisk process som ständigt testas i det direkta mötet. Det handlar om hur överenskomna regler skapas genom sociala band mellan olika individer och hur man förhåller sig till den andre och kollektivet utifrån dessa regler.

Studien avsåg att behandla insatsen övervakat umgänge tillsammans med kontaktperson. Syftet var att undersöka kontaktpersonernas erfarenheter och upplevelser genom att intervjua kontaktpersoner som arbetade vid övervakade umgängen. Tidigare forskning visade att kontaktpersonernas uppdrag är komplext då de ofta ställs inför olika svårigheter och dilemman. Resultatet analyserades genom perspektivet om det professionella mötet. Kvalitativ metod användes i form av halvstrukturerade intervjuer bland tre kontaktpersoner för att få djupgående beskrivningar kring detta fenomen.

Effekterna av en arbetsmigration känns mest av dem som blir kvar. Kvinnorna, som är i fokus i denna uppsats, får andra och utökade uppgifter i hushållet när mannen åker för att arbeta i ett annat land. De blir de facto hushållsöverhuvuden. Makten, som här definierat som makt över och makt till, är inte konstant utan ändras efter omständigheterna såsom exempelvis migration. Frågan som ställs i uppsatsen är om kvinnorna upplever att de får mer makt och om denna upplevelse förändras när maken kommer tillbaka.Uppsatsen är baserad på intervjuer med kvinnor från en by i syd- västra Serbien (Serbien/ Montenegro).