Sök:

Sökresultat:

1384 Uppsatser om Ansvarsomrćden roller - Sida 33 av 93

?HÀr Àr icke kvinna eller man? : vÀckelserörelsen i SÀttna 1855-1926: GÄrdtjÀrns missionsförsamlings bakgrund, bildande och verksamhet ur ett genusperspektiv

Mitt syfte Àr att ge en bakgrund till att GÄrdtjÀrns Missionsförsamling bildades 23 februari 1908, att beskriva bildandet och den första tidens verksamhet till Är 1926. Som titeln antyder vill jag konfrontera denna verklighet mot det ideal av jÀmlikhet mellan kvinnor och mÀn som finns i orsaken till bildandet, Bibelns ord.De frÄgor jag stÀllt till det material jag kunnat ta del av ÀrHur sÄg livet i SÀttna socken och GÄrdtjÀrns by ut vid sekelskiftet?Hur vÀxte vÀckelsen fram till det att vÀckelsen kom till SÀttna pÄ 1850-talet?Hur vÀxte vÀckelsen fram i SÀttna socken?Finns det ett samband mellan nykterhetsrörelsen och vÀckelserörelsen i SÀttna?Hur bildades GÄrdtjÀrns missionsförsamling och vad kan sÀgas ha legat bakom församlingsbildningen?Vad berÀttar denna historia om kvinnors och mÀns olika roller i vÀckelsen?.

En för alla, alla för en - en analys av vÀnskapen mellan Harry Potter, Ronald Weasley och Hermione Granger

UtgÄngspunkten för analysen av den första och den sista Harry Potter-boken Àr att vÀnskap har stor betydelse. Enligt tidigare forskning har det konstaterats att en utveckling av karaktÀrerna har skett, dÀrför kommer denna uppsats att fokusera pÄ vad denna utveckling har lett till. VÄr syfte Àr att undersöka relationen mellan Harry, Ron och Hermione och vilken betydelse vÀnskapen har för hÀndelseförloppet i första och sista boken. DÀrav har en komparativ metod anvÀnts dÀr vi har tagit fasta pÄ en av strukturalismens tankar om att det finns nÄgon slags samband i en text. Analysen Àr fokuserad kring genetiskt ursprung, roller, förvÀntningar och kÀrlek och vad dessa omrÄden har för betydelse för vÀnskapen.

En kvalitativ studie om familjehemförÀldrar och HVB-hem personals upplevelser kring placerade barn med en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning

I denna uppsats undersöks hur anvÀndarna pÄ det virtuella nÀtverket facebook vÀljer att framstÀlla sig sjÀlva samt vad som ger social status dÀrpÄ, och detta ur ett genusperspektiv. Facebook Àr ett socialt virtuellt nÀtverk som baserar dig pÄ relationer förankrade utanför internet, och har pÄ en mycket kort tid nÄtt en stor spridning. Facebook Àr dÀrför en social arena som möjliggör nya möjligheter men Àven begrÀsningar i presentationen av jaget. Uppsatsens resultat baseras pÄ en innehÄllsanalys av statusuppdateringar och bilder frÄn facebook, som analyserats utifrÄn relevant sociologisk teoribildning. De resultat som framkommit ur analysen tyder pÄ att den framstÀllning som görs av anvÀndarna pÄ facebook Àr en idealiserad och ytlig sÄdan, dÀr bÄda könen strÀvar efter att framstÄ som populÀra, framgÄngsrika och lyckade.

KorttidsfrÄnvaro inom offentlig verksamhet : Enhetschefers upplevelse av samarbetet med en företagshÀlsovÄrd

Studiens syfte Àr att belysa enhetschefers upplevelser och vÀrderingar av samarbetet med en företagshÀlsovÄrd angÄende upprepad korttidsfrÄnvaro. Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer anvÀndes. Tio enhetschefer i tvÄ kommuner intervjuades och resultatet bygger pÄ deras subjektiva upplevelser. I studien framkom att enhetscheferna generellt anser att grundtanken i samarbetet Àr bra med en bra struktur. Enhetscheferna har sedan lÀnge sjÀlva arbetat med den upprepade korttidsfrÄnvaron och det Àr Àven de som bedömer vilka medarbetare som hÀnvisas till företagshÀlsovÄrden.

I stundens hetta ? om krishantering och organisatoriskt lÀrande i Halmstads kommun

Titel:I stundens hetta ? om krishantering och organisatoriskt lÀrande i Halmstads kommunFörfattare:Pernilla HolmbergUppdragsgivare:JMG/Tomas OdénKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin:Höstterminen 2012Handledare:Nicklas HÄkanssonSidantal:38 sidor (cirka 16 000 ord)Syfte:Att fÄ kunskap om förekomsten av organisatoriskt lÀrande i organisationens Halmstads kommun med anledning av de tvÄ extraordinÀra hÀndelserna ?vattenhÀndelsen? och ?hamnbranden?.Metod:Kvalitativa intervjuerMaterial:Fyra kvalitativa intervjuer med relevanta roller inom Halmstads kommun.Huvudresultat:Resultatet visar att det försiggÄr organisatoriskt lÀrande i Halmstads kommun. Medveten om sitt lÀrande har man lÀrt sig mycket genom egna erfarenheter och misstag frÄn de tvÄ extraordinÀra hÀndelserna. Kommunen följde till största del sin uppsatta krisplan, men gjorde samtidigt nÄgra avsteg och kunde improviserade i stundens hetta. En samlokalisering av flera olika staber, effektiviteten i sociala medier, samt videowebbtjÀnsten Bambuser Àr de insatser som i sammanhanget sticker ut mest..

Vi har ansvar, men ingen makt. En studie om samverkan mellan skolan och socialtjÀnsten kring barn som far illa.

The purpose was to investigate how conversationalinteraction is pragmatically affected in Huntington?s disease; whetherthis can be assessed by means of a questionnaire completed by a closepartner and how the close partners consider communicative ability haschanged since the onset of illness. Three dyads, consisting of a personwith Huntington?s disease and a conversational partner were involved.Conversations were analyzed with respect to the parameters in thequestionnaire and through Activity Based Communication Analysis.The results showed word finding difficulties, impaired turn taking,feedback and body language, repair, articulation and prosody.Agreement between communication analysis and the close partnerreport varied between 54-65 %. The close partners consideredcommunicative initiative, articulation, turn taking and sentenceintonation as much changed.

Pedagogiskt drama : En undersökning om hur drama kan frÀmja gruppsammanhÄllning pÄ lÄgstadiet

I mitt arbete fördjupar jag mig i Àmnet pedagogiskt drama. Mitt syfte Àr att undersöka hur pedagogiskt drama kan frÀmja gruppsammanhÄllning pÄ lÄgstadiet. Syftet Àr Àven att fÄ en förstÄelse om hur individen pÄverkas. För att fÄ svar pÄ detta har jag anvÀnt mig av mina frÄgestÀllningar och min preciserade frÄgestÀllning.Jag har anvÀnt mig av kvalitativ intervju som metod i min undersökning, vilket Àr passande dÄ det kommer till att förstÄ individers sÀtt att reagera och resonera. Jag har valt att intervjua tre pedagoger, alla har en kopplig till drama och de arbetar pÄ lÄgstadiet.Min slutsats Àr att pedagogiskt drama kan frÀmja gruppsammanhÄllningen, genom att mÄnga faktorer verkar tillsammans.

Working nine to five? - En studie om grÀnsdragning mellan arbete och privatliv

 De styrda tid- och rumsstrukturerna om nÀr och var arbetet ska utföras Àr under snabb uppluckring. Det blir allt vanligare att den enskilde individen sjÀlv fÄr sÀtta sina grÀnser mellan arbetsliv och privatliv. Studiens syfte var att undersöka hur individer upplever grÀnserna mellan dessa domÀner, hur dessa upprÀtthÄlls samt om olika roller och krav inom de olika domÀnerna leder till konflikt mellan dessa. Sju semistrukturerade intervjuer gjordes med chefer och andra nyckelpersoner inom olika branscher. Intervjuerna analyserades efter deduktiv teoristyrd analys.

Barns samspel i lek ur ett genusperspektiv

VÄrt syfte med denna studie var att fÄ en inblick och förstÄelse för hur smÄ barn samspelar under leken ur ett genusperspektiv. Vi ville se om det fanns nÄgon skillnad mellan tvÄ förskolor med olika typ av pedagogisk inriktning och miljö. Vi valde dÀrför att utföra vÄr studie pÄ en traditionell förskola samt pÄ en I ur och skur-förskola. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativa observationer. Barnen som medverkat i dessa observationer var mellan tre och fem Är gamla.

En skolas organisering av arbetssÀttet med elevers olikheter

En skolas organisering anses idag vara viktigare Àn organisationen, det Àr i handlingsnÀten i organiseringen som organisationen byggs. Organisering av en skolas arbetssÀtt har samband med pedagogers möjligheter att arbeta med elevers olikheter. Samarbete blir betydelsefullt. Gemensamma visioner och mÄl fÄr betydelse för samarbetet. För pedagogerna underlÀttas arbetet om samarbete organiseras in i verksamheten och vision och mÄl Àr tydliga.

Vi föds inte till HÀndiga Hanna eller Byggare Bob, vi blir det! Sagors inverkan pÄ könsrealterade attityder till teknik.

Genom att lÀsa berÀttelser för elever i skolÄr 1 och 2 har vi undersökt vilka positioner barn antar nÀr de dramatiserar sagokaraktÀrer som sysslar med teknik. En saga med traditionella könsroller lÀstes för en grupp elever och samma saga men med omvÀnda könsroller lÀstes för en annan grupp. Eleverna fick vÀlja roller till dramatiseringarna i de grupper de delats in i och motivera sina rollval i samtal med oss. UtifrÄn elevernas rollval, saker de sÀger under samtalen samt en enkÀt de fyllt i syftar undersökningen till att visa pÄ elevernas tendenser att identifiera sig, eller inte identifiera sig, med sagornas karaktÀrer beroende pÄ kön. UtifrÄn detta har vi ur ett genusperspektiv diskuterat hur barn kan pÄverkas av sagokaraktÀrer som förebilder och pÄ vilket sÀtt de litterÀra förebilderna kan ha betydelse för att skapa ett intresse för teknik..

Arbetsmiljöorganisation i byggbranschen

Ser man pÄ ett tio Ärs perspektiv, sÄ har det i genomsnitt en person i mÄnaden dött pÄ den svenska byggbranschen. MÄnga av dödsfallen beror pÄ organisatoriska brister, det kan exempelvis vara att man gjort otillrÀcklig undersökning av arbetstagarens erfarenhet eller bristfÀlliga skyddsronder. I en studie uppskattades det att ungefÀr 60 % av Europas olyckor inom byggbranschen var direkt eller indirekt pÄ grund av organisatoriska orsaker.I mitt projekt vill jag analysera hur ett byggföretag hanterar sin arbetsmiljöorganisation. Projektet Àr en fallstudie av hur företaget hanterade arbetsmiljöorganisationen i ett av byggprojekten. Vilket har genomförts av byggföretaget MTA Bygg och AnlÀggning.

Se mig som en medmÀnniska : En litteraturstudie om sjuksköterskans stöd till den lidande patienten

Bakgrund: Tidigare studier har visat pÄ betydelsen av kommunikation, bÄde verbal och icke-verbal, i mötet med den lidande patienten. En mellanmÀnsklig relation bygger pÄ ett möte mellan mÀnniskor som inte Àr fast i sina roller, som sjuksköterska och patient. Det Àr bara genom mötet sjuksköterskan kan fÄ tillgÄng till patientens egentliga lidande, detta Àr nödvÀndigt för att kunna vÄrda, ge tröst och stöd. Syfte: Beskriva vilket stöd den lidande mÀnniskan/patienten pÄ sjukhus önskar av sjuksköterskan. Metod: Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats, innehÄllsanalysen har gjorts med hjÀlp av Graneheim och Lundman (2004).

Interaktioner och medlemskap inom KRIS : (Kriminellas revanxdh i samhÀllet)

Den hÀr uppsatsen undersöker utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv en lokal KRIS organisation, Syftet Àr att försöka förstÄ hur denna kan hjÀlpa individer att komma bort frÄn kriminaliteten och drogmissbruk samt hur interaktionerna fungerar mellan medlemmarna och ledarna. I uppsatsen kommer ni fÄ ta del av intervjuer samt observationer av medlemmar och ledare inom KRIS. Det insamlade materialet vi fÄtt fram visade att KRIS fungerar pÄ sÄ sÀtt att individer som har samma bakgrund ger varandra det stöd de behöver för att vÄga lÀmna kriminaliteten bakom sig. Identiteten som ?stolt ledare? inom KRIS tycks dock ibland hindra individen frÄn att ta steget mot en ny osÀker identitet ute i samhÀllet.

AffÀrsrelationer och VarumÀrken : - en kvantitativ studie om varumÀrkens betydelse i affÀrsrelationer mellan företag och konsumenter

Antalet personer med demenssjukdomar ökar i takt med att befolkningen blir allt Àldre och en stor del av vÄrden av personer med demenssjukdom utförs av anhöriga. För att kunna stödja anhörigvÄrdare Àr det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur anhöriga upplever sin situation. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av att vÄrda personer med demenssjukdom. För att besvara syftet har en litteraturstudie genomförts dÀr 12 kvalitativa artiklar analyserats. Ur analysen framkom sju teman: Upplevelse av stress, svÄrigheter och otillrÀcklighet, Upplevelse av sorg och förlust, Upplevelse av förÀndrade relationer och roller, Upplevelse av förpliktelse, Upplevelse av vÀlbefinnande, Upplevelse av stöd, samt Upplevelse av att bemÀstra och skapa mening i sin situation.

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->