Sökresultat:
1089 Uppsatser om Ansvarsfördelning (privat - Sida 44 av 73
Styrning inom fristÄende och kommunala skolor : en jÀmförelse
Bakgrund: PÄ grund av diverse politiska ÄtgÀrder har den offentliga sektorn börjat utsÀttas för ökad konkurrens. Genom Friskolereformen som drevs igenom 1992 har möjligheterna att starta upp friskolor blivit allt större och dÀrmed ocksÄ mer populÀrt. Mellan 1992 och 2002 ökade antalet friskolor i Sverige med över 500 %. Ur pedagogisk utgÄngspunkt har mycket forskning bedrivits om skolor medan det Àr knapphÀndigt med studier av fenomenet frÄn ekonomisk vinkel. Det som förÀldrar angett som frÀmsta anledning till skolbyte Àr skolans status och rykte, undervisningens kvalitet och skolans atmosfÀr, miljö och storlek.
En fallstudie med fokus pÄ arbete med Lean och vÀrdeflödesanalyser
Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur en offentlig organisation som uttalat arbetar med Lean förhÄller sig till Lean, samt belysa hur vÀrdeflödesanalyser kan tillÀmpas i det dagliga arbetet med Lean. I litteraturundersökningen framkom det att lean Àr svÄrt att definiera och arbeta med. Bakgrundsdiskussionen tar upp en anstrÀngd sjukvÄrd som tidigare har erfarenhet av att introducera metoder och arbetssÀtt avsedda för privat verksamhet. Som ett resultat av litteraturundersökningen, bakgrunden och problemdiskussionen leder frÄgestÀllningen för studien till hur uppfattas Lean inom en offentlig verksamhet dÀr man uttalat arbetar med Lean? skiljer sig uppfattningen Ät beroende pÄ vem man frÄgar i den hierarkiska strukturen? I sÄ fall pÄ vilket sÀtt? För att besvara frÄgestÀllningen anvÀndes kvalitativ forskningsmetodik med induktivt och deduktivt synsÀtt.
Integrated Care (IC) as an Organizational Strategy - A Modest Study of Fidelity
Sjöberg, J & Ă
kerberg, L
Integrerad Psykiatri som verksamhetsstrategi
? en blygsam studie av programtrohet
Examensarbete i socialt arbete 30 poÀng Malmö Högskola: HÀlsa och samhÀlle, enheten för socialt arbete, 2008.
UtifrÄn vÄr utbildning inom verksamhetsutveckling var vi intresserade av att undersöka hur en privat aktör pÄ offentligt uppdrag anvÀnder sig av en organisatorisk strategi. För att göra detta har vi tagit del av skriftligt empiriskt material frÄn Integrerad NÀrsjukvÄrd i Malmö (INM) sÄ som verksamhetsberÀttelse, utvÀrderingar, upphandlingsdokument e t c. Ytterligare empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med medarbetarna pÄ INM. Avseende material kring Integrerad Psykiatri (IP) har vi studerat bland annat arbetsblad.
Numerisk flexibilitet : en studie av företags anvÀndning av inhyrd personal
De senaste decennierna har globaliseringen pÄverkat företagen i allt större utstrÀckning eftersom konkurrensen ökat. Detta har tvingat företag att bli mer effektiva för att kunna överleva. Ett sÀtt att effektivisera Àr att slimma produktionen och ha en flexibel arbetskraft, sÄ kallad numerisk flexibilitet. I Sverige har privat arbetsförmedling varit tillÄten sedan 1993 och sedan dess har bemanningsbranschen haft en expansiv utveckling. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva numerisk flexibilitet, med avseende pÄ inhyrning av personal, utifrÄn John Atkinsons indelning av personalgrupper.
Etnisk diskriminering pÄ den svenska arbetsmarknaden? : En studie om arbetssökandes upplevelser av etnisk diskriminering vid anstÀllningsintervju.
Syftet med denna socialpsykologiska studie om etnisk diskriminering vid anstÀllningsintervjuer Àr att belysa hur upplevelsen av detta kan se ut, vilka motiven Àr samt förstÄ de primÀra emotioner som de olika respondenterna upplever i dessa situationer. VÄr frÄgestÀllning lyder; Hur upplever arbetssökande personer vad de anser vara etnisk diskriminering vid en anstÀllningsintervju och vad menar de var motiven bakom den?Genom kvalitativa intervjuer ville vi fÄ de diskriminerades egen upplevelse och erfarenhet av diskriminering, men Àven fÄ en bredare förstÄelse för etnisk diskriminering genom intervju med vÄr nyckelinformant som var en utredare frÄn Diskrimineringsombudsmannen (DO). Genom intervjuer med tvÄ arbetsgivare, en frÄn privat respektive en frÄn offentlig sektor, ville vi fÄ veta deras allmÀnna syn pÄ anstÀllning och etnisk diskriminering, hur de gÄr tillvÀga vid anstÀllning samt för hur de arbetar för att motverka etnisk diskriminering, men Àven för att visa att det finns arbetsgivare som inte diskriminerar nÄgon p.g.a. dess etnicitet och att invandrare faktiskt integreras pÄ arbetsmarknaden.VÄra intervjuer med de tre respondenter som har upplevt sig bli etniskt diskriminerade tyder pÄ att upplevelserna kan se olika ut, beroende pÄ hur man Àr som person.
VÀrdeskapande mobiltelefonapplikationer för svensk detaljhandel - En prototypdriven fallstudie
Mobiltelefoner innebÀr en helt ny kanal för kommunikation mellan företag och kunder. Mobiltelefonen Àr kundens stÀndiga följeslagare, en privat accessoar, dÀr företag ges möjligheten att nÄ kunden i rörelse (Shankar, Venkatesh, Hofacker, & Naik, 2010). Konkurrensen om kundens uppmÀrksamhet i mobiltelefonen har Ànnu inte etablerats men mÄnga av de globala aktörerna inom detaljhandeln positionerar sig inför ett paradigmskifte. Idag Àr den huvudsakliga konkurrensfördelen en butiks geografiska positionering (Ropers, 2001) men detaljisterna kan interagera med kunderna oberoende av var kunden befinner sig kan denna konkurrensfördel marginaliseras (LeHong, 2010). Syftet med denna fallstudie Àr att utforska kontextmedvetna mobiltelefonapplikationers potentiella vÀrde och inverkan pÄ svenska modedetaljister.
Att leda Àr att utvecklas : en studie om verksamhetschefers uppfattning om enhetschefers kompetens inom Àldreomsorgens sÀrskilda boendeformer
Syftet med vÄr gemensamma C-uppsats Àr att fÄ en djupare inblick i verksamhetschefers upplevelse av ledarkompetens bland enhetschefer verksamma inom Àldreomsorgens sÀrskilda boendeformer. Forskningen Àr kvalitativ och bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med sex verksamhetschefer, inom bÄde privat och kommunal Àldreomsorg. Forskningen utgÄr frÄn Jay alls teori om kompetensens betydelse i organisationer.Studien visar pÄ följande resultat: Flertalet av verksamhetscheferna ansÄg att ledare inom Àldreomsorgen mÄste vara mycket kommunikativa och tydliga i sitt ledarskap. De intervjuade verksamhetscheferna visade förstÄelse för att det Àr en mycket svÄr roll att vara mellanchef. De menade att det gÀller att vara lojal mot fattade beslut samtidigt som en del framhöll vÀrdet av att vara representativ för verksamheten.
?Jag menar inte att det Àr acceptabelt att vi ska fara illa i det, men det ingÄr att klara av det? : En kvalitativ studie om handlÀggares berÀttelser om hot och vÄld frÄn klienter.
 Syftet med denna uppsats var att undersöka handlÀggares berÀttelser och upplevelser av hot och vÄld frÄn klienter. Vi ville Àven veta hur de hanterade hot och vÄld frÄn klienter och om hot och vÄld pÄverkade dem och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Det Àr en kvalitativ studie dÀr data har samlats in genom intervjuer med tolv handlÀggare frÄn socialförvaltningen. I analysen anvÀnde vi oss av det teoretiska perspektivet om professioner. Hot och vÄld mot handlÀggare Àr ett aktuellt Àmne som uppmÀrksammats i media. Det framkom i vÄr studie att det förekom hot och vÄld frÄn klienter men att det inte var vanligt förekommande. Hot och vÄld uppstod bl.a.
Sjuksköterskans kÀnslor och upplevelser av att vÄrda barn och ungdomar i Äldern 11-18 Är med Àtstörningar : En empirisk studie
Syfte: Syftet med denna studie var att fÄ en inblick i sjuksköterskans egna kÀnslor och upplevelser i yrket av att vÄrda barn och ungdomar med Àtstörningar.Metod: Studien genomfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer, med sju stycken sjuksköterskor som arbetade pÄ öppenvÄrdsmottagningar för barn och ungdomar med Àtstörningar.Huvudresultat: Resultatet tydde pÄ att sjuksköterskor som arbetar med Àtstörningar, oftast beskriver att hela kÀnsloregistret Àr involverad i yrket som person och som behandlande sjuksköterska. Allt frÄn att kÀnna glÀdje, sorg och ilska till att kÀnna en stor frustration och maktlöshet. Flera av sjuksköterskorna var enad om att det första mötet och första tiden i behandlingen Àr av stor vikt för den fortsatta kontakten. SvÄrigheterna kan vara att vara riktigt tydlig med behandlingen och att kÀnna att det gÄr Ät rÀtt hÄll. Men en av de svÄraste uppgifterna som sjuksköterskorna upplevde var att fÄ till en bra vÄrdplanering för patienten, samtidigt som att fÄ patienten till att medverka.Slutsats: Trots att yrket upplevs som betydelsefullt finns det en del svÄrigheter och utmaningar i yrket som kan vara betungande.
ATT HANDLEDA FAMILJEHEM Som har familjehemsplacerade barn frÄn olika sociala problemomrÄden
INLEDNINGJag arbetar pĂ„ ett privat vĂ„rdföretag Attendo Jour och Familj som familjehemskonsulent i region VĂ€stmanland. Anledningen till varför jag i mitt Ă€mnesval av denna uppsats valt att fördjupa mig i hur man bĂ„de kan ge och ta emot handledning till familjehem med barn frĂ„n olika sociala problemomrĂ„den. Ăr att arbetet som familjehemskonsulent innebĂ€r att ta emot och utföra ett uppdrag frĂ„n olika kommuner frĂ„n hela Sverige. Uppdragen som kommunerna lĂ€mnar grundar sig i BBIC systemets genomförandeplan enligt SoL eller LVU. I genomförandeplanen framgĂ„r mĂ„l för placeringen samt de insatser som familjehemmen arbetar med under placeringsperioden.
Att befinna sig i numeriskt underlÀge ? fördel eller nackdel? : En kvalitativ studie om första linjens chefers upplevelser av ledarskap och möjligheter ur ett genusperspektiv
Historiskt har forskningen inom ledarskap fokuserat pÄ ledarens karaktÀrsdrag och beteende, olika ledarstilar samt dess pÄverkan för organisationens framgÄngar. Denna studie avser en annan vinkling, dÄ fokus ligger pÄ hur första linjens chefer upplever sin arbetsvardag, deras möjligheter att utöva ledarskap samt skillnader och likheter mellan manlig och kvinnlig ledarstil. Den metodologiska referensramen i studien Àr en fallstudie dÄ ett stort privat företag, som verkar i Sverige och utomlands, inom en kvinnodominerad bransch har studerats. Det empiriska materialet baseras pÄ fem semistrukturerade intervjuer, tre med kvinnor och tvÄ med mÀn, och samtliga arbetar som första linjens chefer i det utvalda företaget. Materialet inkluderar Àven interndokument, angÄende organisationsstruktur och kultur samt könsfördelning.
Moderaternas jÀmstÀlldhetsresa? - En studie om moderaternas förÀndrade jÀmstÀlldhetspolitik.
Följande studie behandlar Moderaternas jÀmstÀlldhetspolitik i syfte att undersöka om det hos partiet skett ideologiska förÀndringar. JÀmstÀlldhetspolitiken studeras genom att undersöka hur jÀmstÀlldhet problematiseras samt vilka mÄl och strategier gÀllande jÀmstÀlldhet som diskuteras i motioner och propositioner lagda av partiet under de tre senaste mandatperioderna.Studien genomförs genom kvalitativ metod i form av idéanalys och analysschemat har utarbetats ur tvÄ motstÄende feministiska idéinriktningar, radikalfeminism och liberalfeminism. FörÀndringar och graden av hur djupgÄende de Àr mÀts i relation till idéinriktningarna genom ett för studien utarbetat analysschema.Resultat som framkommit Àr att det skett en retorisk förÀndring hos partiet gÀllande hur de problematiserar jÀmstÀlldhet. FörÀndringen har frÀmst skett i hur partiet förhÄller sig till dimensionerna individ eller kollektiv och offentlig eller privat sfÀr. Inom dessa dimensioner gÄr det att utlÀsa en ideologisk förskjutning frÄn liberalfeminism mot ett radikalfeministiskt hÄll.
Ledarskapsstilar i revisionsbranschen : En studie av kvinnor och mÀn i ledarpositioner
Problem: ICA arbetar med lojalitetsprogram och detta för att skapa lÄnga och hÄllbara relationer till sina kunder. Företaget visar förstÄelse för att det inte rÀcker att enbart sÀlja produkter utan det krÀvs en relation till dess kunder. ICA skapade 2008 ett koncept vid namn ?Mina varor? vilket bygger pÄ att ICA ger riktade erbjudanden till sina kunder utefter dennes tidigare inköpsbeteende. Vid lanseringen av ?Mina varor? riktades stor kritik mot ICA och dess sÀtt att hantera kundernas personliga integritet och att erbjudandena inte stÀmde överens med vad kunderna handlade.
Att se hinder eller möjligheter. : En fenomenologisk undersökning om de intervjuade pedagogernas upplevelser av att arbeta i en fristÄende förskola, med fokus pÄ stora barngrupper.
Dagens förskolor bedrivs i bÄde kommunal och privat regi, andelen fristÄende förskolor vÀxer sig allt större pÄ marknaden. Oavsett Àgare har barngruppsantalet under senare Är ökat och det har pÄgÄtt debatter kring hur detta pÄverkar vÄra barn, bÄde experter pÄ omrÄdet och förÀldrar uttrycker en stor oro över detta. Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers upplevelse av och sÀtt att hantera stora barngrupper i fristÄende förskolor, samt hur de valt att organisera den pedagogiska verksamheten. Tidigare forskning kan inte faststÀlla ett specifikt barngruppsantal men framhÄller att antalet inte bör överstiga 20 barn. Forskning visar Àven att personalgruppen har stor inverkan pÄ verksamheten, deras förmÄga att organisera och samarbeta har visat sig vara viktiga faktorer för att uppnÄ ett fungerande arbete.
De samhÀllsekonomiska konsekvenserna av privat kontra offentligt Àgda samhÀllsfastigheter inom Àldreomsorgen
In today?s technological society, there are increasingly less physical demands on the locomotor system. However, despite that notion strength and function in the hand?s complex biomechanical system are in fact both needed to cope with daily life. The grip function is a main function in the hand and is used in many examples of scientific research, for instance when assessing physical health and predicting the probabilities of premature mortality.